Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - Grundläggningsmetoder för källarlösa småhus, av Hans Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
83
Grundläggningsmetoder
för källarlösa småhus
Civilingenjör Hans Ericsson, Luleå
Länge har man diskuterat, huruvida man bör
inreda källare under småhus eller ej.
Meningarna har varit delade, och något bestämt svar på
frågan har väl ännu icke erhållits. Det faller utom
ramen för denna framställning att föra denna
diskussion vidare. Nog må vara sagt i denna
sak med att påpeka, att numera många —
kanske flertalet — av de främsta arkitekter och
andra byggnadsfackmän är intresserade av att
få fram lämpliga källarlösa småhus, främst på
grund av de fördelar dessa erbjuder ur drift- och
trivselsynpunkt samt med hänsyn till den bättre
estetiska utformning de ofta kan ges. Man
hoppas dessutom helt naturligt kunna nedbringa
byggnadskostnaderna genom källarnas slopande.
Om detta kan lyckas är svårt att säga. Man
måste i varje fall först göra klart för sig, hur de
källarlösa husen skall byggas, innan man kan
kostnadsberäkna dem. Även om så stora
besparingar icke kan göras, är det emellertid
uppenbart, att en så enkel och billig grundläggning
som möjligt måste öka de källarlösa husens
ekonomiska chanser.
I gångna tider har källarlösa hus byggts
allmänt i Norden — kanske främst på landsbygden
— men för några tiotal år sedan blev källare allt
vanligare. Skälen härtill torde ha varit flera.
Centralvärmeanläggningar begynte bli allmänna,
och de gjorde en lågt placerad pannanläggning
önskvärd. Efterhand skärpta byggnadstekniska
krav och bestämmelser kom det att bli en
naturlig fordran överallt i kalla delar av den
civiliserade världen att nedföra permanenta byggnaders
grunder till frostfritt djup i syfte att undvika
skador till följd av tjällyftning. Måhända finns
flera skäl, men dessa torde vara de viktigaste.
Åtminstone som dominerande företeelse är små
källarhus alltså tämligen nya. Om man nu vill
återgå till helt eller delvis källarlösa hus uppstå
en rad problem. Man kan icke ånyo börja bygga
torp av liggtimmer på granitsocklar, utan man
måste anpassa sina metoder till våra dagars
material, konstruktionsmetoder och arbetsteknik.
624.15 : 728.3
När man nalkas dessa problem förefaller det
som om en av de största stötestenarna skulle
vara, att man a priori utgår från att
grundläggning på frostfritt djup är nödvändig. Visserligen
har nog denna uppfattning under de sista åren
börjat luckras upp, men troligen dominerar den
alltjämt byggnadsfolkets tänkande. Man anser,
att om man ändå måste schakta till frostfritt
djup — vilket inom våra nordiska länder
varierar från mindre än 1 m i söder till 2,3—2,4 m
på nordkalotten — kan man lika gärna inreda
källare. Det kostar icke mycket mera.
Argumentet verkar numera något slitet.
Man påträffar också ofta förslag till
grundläggning av källarlösa hus i princip enligt fig 1.
Metoden har varierats på olika sätt. Vid ringa
frostdjup kan den måhända löna sig, men i trakter,
där detta djup är stort, blir en sådan
grundläggning knappast ekonomisk.
Man kan fråga sig, om det icke är möjligt att
minska plintarnas grundläggningsdjup. Detta
går mycket väl för sig i många fall. Det har
också varit ett i många århundraden vanligt
utförande. Om man har med en tjälsäker jordart att
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors den 11 juni 1951.
Fig. 1. Balk på
plintar till frostfritt
djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
