Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - Grundläggningsmetoder för källarlösa småhus, av Hans Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 8. Apparat för frysprovning.
turer (°C) för några svenska orter med olika
geografiskt läge:
januari april oktober hela året
Karesuando . .. — 13,8 — 4,2 — 2,5 — 2,3
Östersund .... — 7,9 + 1,0 + 2,7 + 2,4
Stockholm .... — 2,5 + 3,6 + 6,4 + 5,9
Lund ......... — 0,3 + 5,3 + 7,9 + 7,3
För att utröna värmebehovet för tjälfrihet har
jag gjort en del laboratorieförsök och teoretiska
beräkningar. De senare har i huvudsak grundats
på en framställning av R Ruckli: "Der Frost im
Baugrund" (Zürich 1950), vilket arbete vid sidan
av G Beskows "Tjälbildningen och
tjälluftning-en" (Stockholm 1935) torde komma att bli
klassiskt i dessa frågor.
För att först få någon klarhet om
frostbildningens allmänna typ under ett uppvärmt rum
användes en apparat enligt fig. 8. I det mellersta
cylindriska plåtröret hölls temperaturen vid
-f 10°C genom varmluftinblåsning. Cylindern
skall motsvara en liten byggnad i skala 1 :100.
Det frusna partiet fick alltid en flackt
hyper-bolisk form. Försöken avbröts i regel efter en
tidrymd (ca 25 min) som med hänsyn till
modellens skala bör motsvara en lång och sträng
vinter. Under husets mitt visade termoelementet
-f- 2 à -f- 3°C som sluttemperatur. Försöken bör
utföras även på rektangulära provkroppar, men
därav ändras resultaten säkerligen icke
nämnvärt.
Dessa enkla försök bekräftar, att isotermernas
läge under vintern — vilket man även av andra
skäl kan förmoda — måste ha det allmänna ut-
Fig. 9. Isotermernas allmänna förlopp under en uppvärmd
byggnad.
seendet som fig. 9 visar. Det "störda" området
blir tydligen ganska stort.
Då den värmemängd skall bestämmas, som
behöver tillföras jorden för att tjälfrihet skall råda
under en byggnad, blir beräkningarna med
nödvändighet mycket approximativa. Jag har
genomfört beräkningar enligt flera olika metoder,
varvid inbördes någorlunda överensstämmelse
mellan resultaten erhållits. Följande metod är
säkerligen den för en överslagsberäkning enklaste.
Man kan då tillämpa formeln
<?» = (#// — &i)4Xr0
där Qw är husets totala värmeavgivning (kcal/h),
markytans temperatur (väljes till —8°C),
#7/ frostgränsen (0°C), 1 jordmaterialets
värmeledningstal (kcal/m°C h) och r0 byggnadens
"radie". Ett fyrkantigt hus omräknas till cirkulärt,
varvid ytan för säkerhets skull bör ökas något.
Detta uttryck motsvarar de verkliga
förhållandena blott vid fortfarighetstillstånd, varvid man
måste förutsätta att temperaturen under hela
golvytan är lägst 0°C. Formeln överensstämmer
med ett uttryck, som gäller för artesiska
brunnar, men torde vara tillämplig även här.
Som exempel betraktas en byggnad med 80 ms
yta (r0 = 5,25 m), grundlagd på en jordart, för
vilken följande data gälla: volymvikt ^=1,8,
specifik vikt 2,65, hålrumsprocent n — 32,
markens yttertemperatur = — 8°C. Två fall
betraktas :
jordarten är vattenmättad. Enligt diagram av
Linde kan man då sätta X = 1,95, och Q w= 8 • 4 •
1,95 • 5,25 = 330 kcal/h;
jorden är lufttorr: hålrummen antas till 10 %
vara vattenfyllda. Enligt samma diagram kan
man sätta X= 1,1, varvid Qw = 185 kcal/h.
Om man sätter golvets värmegenomgångstal
k — 0,45, vilket föreskrives i svenska
bestämmelser för den nordligaste klimatzonen, blir
värmeförlusten genom golvet vid en antagen
rumstemperatur av -†- 15°C och marktemperatur av 0°C
i golvets underkant Q = 15 • 0,45 • 80 =540 kcal/h,
vilket värde även i betraktande av beräkningens
mycket approximativa karaktär synes antyda, att
tjälbildning under ett golv av detta slag icke lätt
kan uppkomma. Den värmemängd som behöver
tillföras undergrunder under en byggnad bör i
varje fall icke medföra någon försämrad
värmeekonomi vid jämförelse med hittills vanliga
utförandetyper.
Uppvärmningens praktiska utförande
Betraktas nu det praktiska utförandet av dessa
grunder, synes traditionella värmeanläggningar i
och för sig vara möjliga. Tjäle torde icke tränga
in under husen. Golvdrag bör väl heller icke
riskeras, blott man fuktisolerar golven. Dock kan
förmodas, att uppvärmningssystem med varma
golv är de som här har framtiden för sig. Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
