Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Norska bil- och passagerarfärjor, av Nils J Ljungzell - Ett jättehangarfartyg på 50 000 t - En 3000 hk dieselgasturbin - Flygvarning på ett kraftledningsspann - Gräsklippningen förenklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 TEKNISK TIDSKRIFT v
Det har framförts önskemål om moderna
bil-och passagerarfärjor på lämpliga linjer inom
våra vidsträckta skärgårdsområden, där man kan
finna motsvarigheter till vissa förbindelser på det
norska västlandet. Typen "Gjemnes" skulle
säkerligen hälsas välkommen på flera håll, medan
"Mjösfergen II" kunde passa bättre på andra,
särskilt kortare sträckor.
Litteratur
1. Ljungzell, N: Norska vägar och bilfärjelinjer, Tekn. T. 1951
s. 609.
2. Ferjestatistikk 1M9, Medd. Vegdir. 1950 h. 7.
3. Ferjestatistikk 1950, Medd. Vegdir. 1950 h. 10.
4. Hollum, S: Ferjedrift, Medd. Vegdir. 1949 h. 11.
5. Nordström, H F & Freimanis, E: Modellförsök med en färja,
Medd. Stat. Skeppsprovn.-Anst. nr 7 (1947).
6. Nordström, H F & Edstrand, H: Propulsion problems
con-nected with ferries", Medd. Stat. Skeppsprovn.-Anst. nr 17 (1951).
7. M/F "Kalmarsund VI", Tekn. T. 1951 s. 355.
8. Ny bilfärja för Kalmarsund, Svensk Sjöfarts-Tg 1951 s. 1058.
Ett jättehangarfartyg på 50 OOO t skall byggas i USA
till en kostnad av 250 M$. Det skall kunna ta ombord
tunga bombflygplan upp till 50 t vikt och däcket skall tåla
träffar av 1 t bomber. Farten blir 33 knop.
En 3 OOO hk dieselgasturbin för flygplan har provats
i Storbritannien. En tolvcylindrig dieselmotor driver den
ena av två motroterande propellrar; avgaserna leds till
en turbin som driver den andra propellern, jämte två
kompressorer för dieselmotorn.
Flygvarning på ett kraftledningsspann har man ordnat
i USA genom att låta ett neonrör (jämte ett i automatisk
reserv) glida ned för spännet, i vars mitt det låser sig fast.
Röret får ström genom magnetisk induktion från
kraftledningen.
Gräsklippningen förenklas om gräset besprutas med
maleinhydrazid, som fördröjer tillväxten. En behandlad
gräsmatta behöver bara klippas två gånger om året, mot
tjugo för en obehandlad. Behandlingen kostar 25 $/ha
men spar 175 $/ha i arbete.
Fig. 15.
Tvärsektioner av
M/F
"Mjösfergen II".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
