Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1952 - Nya metoder - Snabbmetod för utmattningsprov, av sah - Stort färgfoto, av sah - Syntetiskt jordförbättringsmedel, av SHl - Radioisotoper för bestämning av verktygs avnötning, av SHl - Lins av plast för binokulärt seende, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K\ mars 1952
209
Nya metoder
Snabbmetod för utmattningsprov. Vid Rensselaer
Poly-technic Institute har man kommit på en metod för
utmattningsprov, som lär ge materialets
utmattningsegenskaper på ett tiotal timmar, medan tiden för prov på t.ex.
500 miljoner växelpåkänningar enligt nuvarande metod är
omkring tre månader. Den nya metoden baserar sig på
upptäckten av ett påstått samband mellan materialets
värmeutvidgningskoefficient och dess utmattningsgräns.
I enlighet härmed utför man först utmattningsprov med
100 000 växelpåkänningar vid åtta olika belastningar på lika
många provstycken. Ur dessa tar man genom
maskinbearbetning ut åtta cylindriska provstycken på sådant sätt att
inga tilläggspåkänningar införes i provet. Dessa
provstycken uppvärmes, och värmeutvidgningen mätes med stor
noggrannhet i en dilatometer. De erhållna värdena
uppritas grafiskt som funktion av den tidigare
provbelastningen. Man erhåller då en kurva med en skarp vågdal,
vilken inträffar vid en påkänning som motsvarar
utmattningsgränsen.
Någon förklaring till detta förhållande, som har
upptäckts av en slump vid undersökningar av mineral, har
man ännu inte funnit. Resultaten har emellertid hittills
visat sig stämma på bråkdelen av 1 % när med de
utmattningsgränser som har bestämts med nuvarande metoder
(Business Week 17 nov. 1951). sah
Stort färgfoto. I ett bankkontor i Stockholm finns en
genomlyst panoramabild över Stockholm i storlek 250 X
115 cm. Bilden är uppdelad i tre sektioner på vardera
83 X 115 cm, utförda med utgångspunkt från 12 X 16 cm
färgnegativ tagna av Arne Wahlberg.
Så stora färgbilder har hittills icke framställts i Sverige,
men däremot i USA. De där använda metoderna kunde
emellertid icke ställas till förfogande, och europeiska
tillverkare av fotografiskt material kunde icke lösa problemet.
En engelsk fotograf, P G Hennel, åtog sig emellertid att
utföra förstoringarna efter en av honom utexperimenterad
metod.
Detaljerna i den använda processen är icke offentliga,
men i princip utförs vanlig separation i de tre delfärgerna,
och därefter förstoring på specialbeställd positivfilm.
Omvandlingen av delpositivens silverbilder till
komplementfärger sker på kemisk väg till metallsalter; den vanliga
metoden är annars att silverbilderna bleks och färgas in med
organiska färgämnen. Det valda förfarandet lär vara
nödvändigt för att man skall få fram hållbara färger (Foto
1952 h. 1). seth
Syntetiskt jordförbättringsmedel. En mycket viktig
beståndsdel i kultiverad jord är vissa polysackarider eller
polyuronider som uppstår ur humusämnen och naturlig
gödsel. De medför nämligen att fina partiklar klumpar
ihop sig, varigenom jorden blir porös, luftväxlingen i den
ökas och sammanpackning och erosion genom regn
minskas eller förhindras. Vidare ökar de jordens bearbetbarhet
och förmåga att hålla kvar vatten samt underlättar
växternas näringsupptagning.
Närvaro av dessa ämnen är därför nödvändig för att
goda skörderesultat skall uppnås ehuru de inte är
gödselämnen. De förstörs dock ganska fort, framför allt genom
bakteriers verksamhet, och måste därför ständigt ersättas
vilket vanligen sker genom att man för på torv, kompost
eller naturlig gödsel. Man har emellertid nu i USA gjort
försök med en syntetisk produkt som uppges kunna ersätta
de naturliga polyuroniderna.
Detta ämne, som kallas Krilium, är natriumsaltet av
hydrolyserad polyakrylnitril. I vattenlösning ger det en
polyanjon med 100 eller flera negativa laddningar. Dess
medelmolvikt är inte känd, men tros vara större än 50 000.
Krilium påstås ha mycket större effekt än vanliga jord-
förbättringsmedel. Enligt en uppgift har 1 kg av det samma
verkan som 200 kg torv eller 500 kg kompost. En i
allmänhet lämplig mängd för att förhindra erosion anses
vara ca 500 kg/ha.
Vid odlingsförsök på jord med mycket olämplig struktur
har tillsats av Krilium ökat skördens storlek två, tre och
ibland 10—20 gånger. På normal jord har skördeökningar
på 20—45 «/o iakttagits. Samma resultat bör visserligen
kunna uppnås med gängse jordförbättringsmedel, men det
syntetiska behöver inte tillsättas i så stor mängd. Det lär
vidare vara 40—50 gånger motståndskraftigare än
polyuroniderna mot bakterier och behöver därför inte påföras
så ofta. Genom förbättringen av jorden stimuleras
emellertid också ogräset vilket torde vara en ofrånkomlig
olägenhet.
Hittills gjorda försök har utförts med rent Krilium. I
praktiken kommer man troligen att blanda det med
konstgödsel. Härvid behöver i allmänhet inga försiktighetsmått
iakttas, men man bör undvika blandning med
ammonium-nitrat då härvid explosionsrisk uppstår. I vissa klimat
blir Krilium något hygroskopiskt. Det bör därför lagras
1 väl slutna behållare.
Krilium finns ännu inte i handeln; det kommer troligen
tidigast under 1953. Priset beräknas bli något under
2 $/lb, vilket kanske förefaller högt. Betänker man att
1 lb Krilium har samma verkan som 200 lb torv till ett
pris av ca 8 $, är det emellertid konkurrenskraftigt,
åtminstone i USA. Man räknar dock tills vidare med att
Krilium bara skall användas i trädgårdar och drivhus,
antagligen därför att de kvantiteter som behövs för större
jordbruk inte kan ställas till förfogande (R C CowiEN i
Christian Science Monitor 29 dec. 1951; Chemical &
Engineering News 31 dec. 1951; Discovery fehr. 1952; Modern
Plastics febr. 1952). SHl
Radioisotoper för bestämning av verktygs avnötning.
Den tid ett skärande verktyg kan användas mellan två
slipningar är av stor betydelse för bearbetningens
kostnad. De metoder som hittills använts för att mäta
verktygs avnötning är tidsödande och fordrar bearbetning av
en stor materialmängd. Accelererade prov med abnormt
hög skärhastighet ger resultat som inte överensstämmer
med praktiken.
En snabb och pålitlig metod för mätning av verktygs
avnötning kan emellertid erhållas genom att utnyttja
förhållandet att 90 «/o av det avnötta materialet fastnar på
spånen från arbetsstycket. Har verktyget gjorts radioaktivt
kan mängden avnött material trots sin ringa storlek lätt
mätas exakt. Det behövs bara några sekunders bearbetning
för att få ett pålitligt resultat.
Metoden har provats i USA med hårdmetall bestående av
volfram-, titan- och tantalkarbid med kobolt som
bindemedel. Hårdmetallen bestrålades med neutroner i en
reaktor varigenom den kom att innehålla radioisotoperna 1SoW,
^Ta och °°Co. Arbetsstycket var ett låglegerat
krom-nickel-vanadinstål (AISI8650). Spånens radioaktivitet mättes med
Geiger-rör med tjockt fönster varigenom bara
gammastrål-ningen registrerades.
Som resultat fick man en linjär relation mellan spånens
relativa aktivitet och bearbetningstiden. Den hastighet
varmed verktyget nöts kan därför mätas genom att göra
ett fåtal prov, vart och ett med några sekunders
varaktighet. Verktygets livslängd under olika betingelser kan snabbt
mätas (E J Tang;e:rman i American Machinist 24 dec. 1951).
SHl
Lins av plast för binokulärt seende. När man skall
sammansätta maskiner med mycket små detaljer är en
ytterst noggrann kontroll nödvändig. Denna är mycket
påfrestande för arbetarens ögon. Man använder
förstoringsapparater eller förstoringsglas för att underlätta
arbetet, men dessa hjälpmedel är inte bekväma i
användningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
