Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1952 - Nya metoder - Lins av plast för binokulärt seende, av SHl - Skydd för intermittent belastade växelströmsmotorer, av F Ö - Förnicklade flygplanspropellrar av lättmetall, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 1. Plant föremål sett genom t.v. sfärisk lins och t.h. asfärisk lins; A punkt på föremålet. B binokulär bild, H bild
i höger öga, V bild i vänster öga, N, O, M motsvarande bilder av punkt A.
Genom en lupp ser man t.ex. bara med ett öga, varigenom
ansiktsmusklerna ansträngs och det ena ögat tenderar att
utvecklas på det andras bekostnad. Vid användning av stora
binokulära förstoringsapparater med icke korrigerade
linser utnyttjas visserligen båda ögonen, men det är svårt
att få de båda inonokulära bilderna att sammanfalla,
särskilt i periferin. Ögonen måste nämligen ackommodera
sinsemellan olika, och deras konvergenser, dvs.
inriktningen av deras synaxlar, blir också olika.
Betraktar man t.ex. ett plant föremål med båda ögonen
genom en positiv sfärisk lins (fig. 1 t.v.), kommer de
virtuella bilderna H och V att ligga på olika avstånd. En
godtycklig punkt A på föremålet ger bilder i O och M.
För att dessa skall sammanfalla till en enda binokulär
bild i N måste- ögonen tydligen ackommodera och
konvergera sinsemellan olika.
Vid användning av en lämpligt formad asfärisk lins (fig.
1 t.h.) faller de båda bilderna O och M betydligt
närmare varandra och kan fås att sammanfalla i N genom en
ackommodation och konvergens som blir nästan lika för
båda ögonen. Den ansträngning som fordras av iakttagaren
för att ban skall få en klar bild av föremålet blir givetvis
mindre i detta fall än i det förra.
Asfäriska linser tillverkas nu i Storbritannien av
poly-metylmetakrylat med brytningsindex 1,49. De är 125 mm
i diameter och har en brännvidd på 250 mm vid två
gångers förstoring. De är konstruerade för personer med
normal syn och skall användas på ett avstånd från ögonen
på 150 mm varigenom iakttagaren kan hålla sitt huvud i
en bekväm ställning. Personer med onormal syn skall
använda glasögon för närseende. Föremålet placeras 125 mm
från linsen (enl. Imperial Chemical Industries). SHl
Skydd för intermittent belastade växelströmsmotorer.
Bimetallutlösare lämpar sig väl som skydd för motorer i
kontinuerlig drift. Däremot uppstår svårigheter vid
intermittent drift, då bimetallutlösarens uppvärmnings- och
av-kylningstider måste noga ansluta sig till den skyddade
motorns. Anpassningen till olika motordata och driftsätt
blir ett svårlöst problem. Ett skyddsrelä har i stället
konstruerats.
Relät (fig. 1) har en induktionsskiva driven av en
strömspole och en mot denna verkande spänningsspole.
Driv-momentet är proportionellt mot I" resp. E2.
Spänningsspolens kärna är mättad vid normal nätspänning och spolen
ger därför ett nära konstant moment. Strömspolen
inkopplas i motorströmkretsen, eventuellt via en
strömtransformator, och dess drivande moment blir proportionellt mot
motorns strömvärmeförluster och därmed approximativt
mot temperaturstegringen. Induktionsskivan driver via en
snäckväxel ett hjul med ett stift 6, som vid övervikt hos
drivmomentet från strömspolen sluter kontakten 7 och
därvid löser motorbrytaren.
Spänningsspolen är fortfarande matad och driver
snäck-hjulet med stiftet 6 tillbaka mot ett fast stopp. Spännings-
spolens moment avpassas så, att det driver snäckhjulet
från kontaktläget till stoppläget på den viltid, som motorn
kräver. Inställningen underlättas av den justerbara
broms-magneten 8. Strömspolens moment avpassas så, att
skillnaden mellan ström- och spänningsspolarnas moment är
tillräckligt för att driva snäckhjulet från stopp- till
kontaktläge under motorns maximala drifttid. Relät övervakar
följaktligen både drifttidens och vilotidens längd. Det
tilllåter lägre driftperioder och kortare vilotider vid lägre
motorbelastning, varigenom motorn kan utnyttjas fullt vid
varierande driftförhållanden (ETZ 1 nov. 1951). F Ö
Förnicklade flygplanspropellrar av lättmetall. Då
nickel och aluminium har mycket olika fysikaliska
egenskaper, kan man inte förnickla lättmetall direkt utan att
dennas utmattningshållfasthet påverkas ogynnsamt. Denna
svårighet har man kringgått genom att lägga ett skikt av
gummi mellan metallerna. Man kan på detta sätt tillverka
propellerblad, som har mycket gott nötnings- och
korrosionsmotstånd.
Lättmetallbladen ges härvid först en beläggning av
gummi, i vilken grafit borstas in, medan den förra är klibbig.
Därefter vulkaniseras gummit, och den grafiterade ytan
poleras. På denna utfälls slutligen elektrolytiskt ett hårt
nickelskikt, som är 0,5 mm tjockt i bladens framkanter och
0,25 mm på övriga delar. Då grafiten är löst bunden vid
gummit, är det av vikt, att metallbeläggningens understa
skikt har små spänningar. När man vill ha blanka ytor,
förkopprar man vanligen först, därför att koppar får små
spänningar och täcker snabbt (Metal Industry 11 maj
1951). SHl
Fig. 1. Relä som
överbelastningsskydd för
växelströmsmotorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
