- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
232

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1952 - Nya metoder - Röntgenanalys av legeringar vid hög temperatur, av SHl - Elektronmikroskop med permanentmagnetiska linser, av BQ - Elektrisk gaskylning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232

TEKNISK TIDSKRIFT v

får man nämligen inte kontinuerliga
Debye—Scherrer-linjer. Detta betyder, att provhållaren måste vara rörlig.

I de flesta fall måste provet skyddas mot oxidation. Detta
kan ske genom att innesluta prov och ugn i ett kärl, som
evakueras eller fylls med inert gas. I förra fallet måste
man ta hänsyn till att förorening med kvicksilver eller olja
kan uppkomma, och en vätskefälla i högvakuumledningen
är därför önskvärd. Om provet innehåller relativt
lättflyktiga ämnen, kan dess sammansättning lätt ändras under
analysen, och risken härför är naturligtvis större i vakuum
än i inert atmosfär. I en del kameror befinner sig filmen
inuti kärlet, vilket gör filmväxling besvärlig. Trots
svårigheten att förse kärlet med fönster av tillräcklig storlek
och genomsläpplighet, har man emellertid kunnat
konstruera kameror med filmkassetten utanför kärlet (E C
Williams i Metal Industry 4 maj 1951). SHl

Elektronmikroskop med permanentmagnetiska linser.
Elektronmikroskopet finner allt större användning inon>
vetenskap och industri och därmed ökar även behovet av
enklare och tillförlitligare mikroskop av denna typ. I
strävan att fylla detta behov har man i USA konstruerat
elektronmikroskop, som bl.a. kännetecknas av att
permanent-iiiagnetiska linser användes.

I ett mikroskop av denna typ, fig. 1, finns inom den
sfäriska skyddshuven elektronkanonen, som utsänder den
stråle av elektroner, varmed provet "belyses". Den
cylindriska delen därunder innehåller förutom preparat två
magnetiska linser. Elektronstrålen projicerar en förstorad

Fig. 1. Genomskärning av elektronmikroskop med
permanentmagnetiska linser; 1 koronaskärm, 2 skyddshuv, 3
elektronkanon, 4 tätningsring, 5 gallerhuv, 6 anod, 7
preparatmekanism, 8 kondensorbländare, 9 hållare för
kon-densorbländaren, 10 objektivlinsens polsko, 11 objektiv,
12 permanentmagnet, 13 skyddsrör, 14 projektionslins, 15
fönster, 16 fluorescensskärm, 17 fotografisk plåt, 18
diffu-sionspump, 19 gallerledning, 20 objektivbländare, 21
evakueringsrör, 22 vakuummeter.

bild av provet på en fotografisk plåt eller en
fluorescerande skärm, som direkt kan iakttas genom ett fönster.

För accelerationen av elektronerna krävs en
anodspänning av omkring 50 kV. Högspänningsaggregatet placeras
på golvet. Det är inte möjligt att reda sig med en lägre
spänning. För att elektronerna skall tränga igenom provet
måste de ha en hastighet, som motsvarar 50 kV
accelerationsspänning. Med en lägre hastighet och spänning
bromsas elektronerna upp av preparatet, som därmed upphettas
och eventuellt förstöres.

Anodspänningen måste vara väl stabiliserad eftersom
fokalavståndet hos magnetiska linser varierar med
elektronernas hastighet och därför även med anodspänningen.
Stabiliceringsenheten placeras på bordet bredvid
mikroskopet. Skärpan inställes genom justering av
anodspänningen och stabiliseringsenheten, som är försedd med en
ratt för ändamålet, bör vara lätt åtkomlig.

Glödtråden i elektronkanonen ligger på hög spänning (50
kV) i förhållande till jord, vilket kan medföra
isolations-svårigheter i glödströmstransformatorn. I detta fall är
transformatorn inbyggd i anslutningskontakten för
högspänningen i högspänningsaggregatet. Kontaktens
isolerande del skiljer primär- och sekundärlindningarna åt och
transformatorn är helt utan järn. Den matas från en
oscillator för 200 kp/s.

Mikroskopet evakueras av en oljediffusionspump med en
mekanisk förpump. I vanliga fall fordras ett invecklat
vakuumsystem för att hindra att den luft, som tränger in
i mikroskopet vid utbyte av prov eller fotografisk plåt,
oxiderar och förstör oljan i diffusionspumpen. Den
luftmängd, som tränger in, har här nedbringats till ett
minimum, 0,06 cm3 vid utbyte av prov och 80 cm3 vid utbyte
av plåt. Då dessutom en kemiskt stabil silikonolja
användes behövs inga extra anordningar för att skydda oljan.
Evakueringen av hela instrumentet tar 25 min, efter utbyte
av prov 6 s och efter utbyte av fotografisk plåt 1 minut.

Genom användandet av permanentmagnetiska linser
elimineras de elektromagnetiska linsernas spolar, kablar och
stabiliserade strömkällor. Det är dock inte möjligt att utan
vidare ersätta de elektromagnetiska elementen med
permanentmagnetiska. Detta skulle medföra ströfält, som
oundvikligen skulle förstöra bilden i mikroskopet. I detta
fall har man låtit ströfältet magnetisera en andra lins, som
dessutom behövs för att mikroskopet skall ge tillräcklig
förstoring.

I ett mikroskop med elektromagnetiska linser kan
förstoringen varieras på ett enkelt sätt genom en
omkopplare. Detta är inte möjligt då permanentmagnetiska linser
användes. Genom utbyte av linsernas polskor kan
emellertid ett antal fasta förstoringar erhållas, man har valt
1 500, 3 000 och 6 000 gånger. Det är möjligt att därefter
göra en fotografisk förstoring av upp till tio gånger.

Det uppges att mikroskopet kan skötas tillfredsställande
av en person efter en timmes instruktion. Trots
förenklingen i utförandet skall det kunna användas för 90 %> av
alla uppgifter för elektronmikroskop (Electronics jan.
1951). BQ

Elektrisk glaskylning. Kylning av glas är en
avsval-ningsprocess, vid vilken spänningar i glasföremål utjämnas
i önskad utsträckning. På grund av glasets dåliga
värmeledningsförmåga uppstår nämligen vid icke reglerad
sval-ning temperaturgradienter och av dessa orsakade
spänningar.

Spänningsutjämning sker inom olika temperaturintervall
för olika glassorter, t.ex. mellan 600 och 400°C. Vid den
högre temperaturen, glasets "övre kyltemperatur",
försvinner alla spänningar ögonblickligt, vid den lägre, "undre
kyltemperaturen", går utjämningshastigheten mot noll. Om
ett glasföremål kylts spänningsfritt till denna temperatur,
kan det kylas hur snabbt som helst till rumstemperatur,
utan att nya spänningar uppstår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free