Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1952 - Skum och skumvätska, av Valter Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Ytspänning vid olika [-koncentrationer-]
{+koncentratio-
ner+} av MW
hy-drolyserat blod,
NC tvål och NB
blandning av
lim och
vät-medel.
Fig. 6. Ytvisko-
sitet mot–-
bensin,-luft
vid olika
koncentrationer av
OJ hydrolyserad
keratin, NP
hydrolyserat
blod, MF
hydrolyserat blod
utan järnsalter
och NC tvål.
placerats mellan mätställena. Tryckfallet är ett
uttryck för skumviskositeten. Genom att
bestämma tryckfallet i närheten av
skumvätske-insugningen har skumbildningshastigheten
kunnat studeras — en slags skumkinetik, skulle
man kunna säga.
Man kan anmärka mot metoden, att den
bestämmer viskositeten under stark kompression.
Därför har differentialmanometern under senaste
tiden i stället monterats på ett till BB-röret
hörande begjutningsrör varigenom en betydligt
skarpare differentiering mellan olika
skumvätskor erhållits.
Skumtal och luftvolymf aktör
Laboratoriemässigt har man tidigare i
allmänhet bestämt ett ämnes skuinningsförmåga genom
att skaka lösningen i ett graderat kärl12. På
senare år har man också prövat andra metoder
såsom bearbetning av lösningen i en cylinder
med hjälp av en perforerad platta13. Vad man
härvid först och främst har velat bestämma är
skumtalet, dvs. skumvolymen i förhållande till
mängden vätska. Ibland har man i stället
bestämt mängden luft per mängd vätska,
luft-volymfaktorn. Det är klart att skumtalet eller
luftvolymfaktorn är uttryck för skummets
renhet, dvs. frihet från vätskedroppar, men också
för blåsstorleken.
Vid Clarks förfarande får en platta med 5 cm
diameter perforerad med 86 hål av 0,3 mm
diameter röra sig upp och ned i ett 42,6 cm högt
glasrör med en hastighet av 240 slag per minut.
I allmänhet användes 50 ml vätska och 30 s
blandningstid. Skummet överföres efter försöket
i en 1 1 mätcylinder med den använda
skum-vätske-vattenblandningen, som tillföres i sådan
mängd, att skumnivån stiger till enliterstrecket.
Skillnaden mellan 1 000 ml och totalt tillsatt
skumvätske-vattenmängd är skummets lufthalt.
Bestämning av en vätskas skumtal utföres ganska
ofta i praktiken. Härvid mäter man volymvikten
hos skum framställt med de aggregat, för vilka
skumvätskan är avsedd. Den inverterade
volymvikten är skumtalet.
Värmestabilitet
Det har påpekats, att ett skums viskositet
uttrycker dess mekaniska hållfasthet. Ett
brand-släckningsskum bör dessutom ha
motståndskraft mot hetta. Enligt Amsel14 placeras
skumvätskan under ett elektriskt värmeelement i en
ugn. Skumstabilitet är den tid, som det tar för
skummet att sjunka en viss sträcka, t.ex. från
350 till 200 ml.
Skumbildningsförmåga och skumstabilitet
Som tidigare nämnts är Clarks kolloida
skum-bildare ytaktiva ämnen. I jämförelse med tvål
(fig. 5) ger hydrolyserat blod en låg
ytspännings-nedsättning. Att limlösningen i Clarks försök
visar en så kraftig ytaktivitet beror mindre på
limmet än på en inblandning av ett vätmedel,
nämligen ammoniumsaltet av sulfonerad
isopro-pylnaftalen.
Studerar man ytviskositeten som funktion av
koncentrationen, fig. 6, finner man att tvål-
Luftvolymfaktor
Fig. 7.
Luft-volymfaktor
vid olika
koncentrationer
av OJ
hydrolyserad keratin, NP
hydrolyserat blod,
OH
hydrolyserad sojaprotein, NC
tvål och NB
lim med
vät-medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
