Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1952 - Metoder för undersökning av knackningsegenskaperna hos bränslen för förgasarmotorer, av L Raoul Niklasson - Blåanlöpta ståldelar - Mångtrådiga svetselektroder - Grader på sprutade gummidelar - Färgtärningar i oljelöslig förpackning - Televisionen i Norge, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
TEKNISK TIDSKRIFT
av knackningsvärden över 100, har upprättats på
grundval av försök14. Bränslen av skilda typer
undersöktes i flygmotorer av olika konstruktion.
Om man vid körning med ett bränsle vid rik
bränsle-luftblandning och utan att knackning
uppträdde kunde öka motorns effekt med t.ex.
10 %, jämfört med effekten vid användning av
referensbränslet isooktan (med det givna
oktantalet 100), gav man det aktuella bränslet ett
Performance Number av 110. ökades motorns
effekt 30 % blev bränslets Performance Number
130 osv.
Dessutom undersöktes de använda bränslenas
knackningsvärden enligt Kompressormetoden,
och samband upprättades mellan Performance
Number och halt blytetraetyl i isooktan (se
fig. 5). I beteckningar, som flygbensin grad
100/130 resp. 115/145 är, som tidigare
framhållits, siffervärdena Performance Number.
Litteratur
1. Gruse, \V A & Stevens, D R: The chemical technology of
petroleum, New York 1942.
2. Janusch, F: Kraftstoff-Handbuch, Stuttgart 1949.
3. Spiers, H M: Technical data ön Juel, Edinburgh 1950.
4. ASTM-CFR Knock testing unit, care and operation, 12:e uppl.,
Form 880-H. Waukesha Motor Co., Waukesha 1932.
5. General instructions for the care and operation of the
ASTM-CFR fuel Research engine, 3:e uppl., Waukesha Motor Co., Waukesha
1932.
6. ASTM Manual of engine test methods for rating fuels,
Philadelphia 1948.
7. Appendix to ASTM manual of engine test methods for
rating fuels, Philadelphia 1948.
8. Institute of Petroleum: Standard methods for testing petroleum
and its products, London 1951.
9. ASTM-CFR. CFR Aviation engine (1-C Method), Care and
operation. Form 1278 (tillägg till Form 880). Waukesha Motor Co.,
Waukesha 1942.
10. Cooperative Fuel Research Committee: CFR Knock-testing
Manual, New York 1946.
11. Kyikehg, P A: Flygvapnets normer för flygbensin. Tekn. T.
75 (1945) s. 1381.
12. Gaston, F L: Nutida synpunkter på kolvmotorbränslen, Tekn.T.
79 (1949), s. 669.
13. van Winkle, M: Aviation gasoline manufacture, New York 1944.
14. Banks, F R: The importance of power unit development. J.
roy. aeronaut. Soc. apr. 1945.
15. Maäder, M: Motorkraftstoff, bd 1: Erdöl und Naturgas, Berlin
1942.
16. Levedahl, W J: Effects of pressure and other variables ön
determinations of octane number, J. Res. nat. Bur. Stånd., aug. 1950,
s. 148.
Blåanlöpta ståldelar har visat sig klara korrosion i
tropiskt klimat dubbelt så länge som obehandlade.
An-löpningen utföres genom förvärmning till 300°C och
därefter upphettning till nära 500°C i ångatmosfär under 1 h.
Mångtrådiga svetselektroder medger en snabb
tillförsel av tillsatsmateriel vid bågsvetsning och därigenom
förkortad svetstid. De består av två eller flera elektroder,
sammanbundna med varandra men sinsemellan isolerade
utom vid den gemensamma elektrodhållaren.
Grader på sprutade gummidelar tas bort genom
rullning i putstrumma tillsammans med kolsyreis. De frusna
graderna blir sköra och bryts bort under behandlingen.
Färgtärningar i oljelöslig förpackning används i USA
för att bryta målarfärg. Den noggranna doseringen gör en
tidigare framställd färgnyans lätt att reproducera.
Televisionen i Norge. I juni 1950 tillsatts Norsk
Riks-kringkasting en kommitté för att utreda de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för televisionen i Norge.
Samtliga kommitténs sju medlemmar var fackmän inom
teleteknik och rundradio, och de blev färdiga med sitt
utlåtande redan i september 1951. Kommitténs förslag har
sedermera behandlats av Norsk Rikskringkastings styrelse,
vilken har föreslagit att en försöksverksamhet snarast
sättes i gång, i stort sett i enlighet med kommitténs
förslag, och att medel för första årets drift skall tas av
norska rundradions medel. Slutgiltigt skall frågan avgöras
av Stortinget.
Kommittén har räknat med att till en början endast en
sändare skall sättas upp, förlagd till Osloområdet, där den
med en effekt av ca 1 kW skall kunna nå en halv miljon
människor. Vid beräkningen av hur många av dessa som
kan komma att skaffa sig en TV-mottagare har kommittén
räknat med ett något lägre procenttal än det som
föreligger från andra länder, nämligen 1 % under de två första
åren och därefter 1 °/o per år. Efter fem år skulle
sändaren alltså ha 20 000 åskådare.
Som inkomst från dessa har man antagit, dels en årlig
licensavgift av minst 60 nkr. utöver radiolicensen, dels
omsättnings- och lyxskatten på mottagarna. Man har antagit
att dessa i regel kommer att ha 12" skärm och kosta
1 300—1 600 nkr. inklusive skatt. Allmänhetens investering
i TV-mottagare skulle alltså uppgå till 20—30 Mkr. under
de första fem åren, vilket belopp kan jämföras med att
omsättningen av radiomottagare i Norge under enbart 1951
uppgick till 56 Mkr.
Som utrustning för programverksamheten föreslår
kommittén anskaffning under det första året av en TV-kamera
och två filmprojektorer; påföljande år skall anskaffas
utrustning för utomhusreportage med två kameror, tredje
året ytterligare en studiokamera, samt fjärde och femte
året viss kompletterande utrustning. Någon egen byggnad
för sändare och studio är icke medtagen i kalkylen, utan
endast inredning av lämpliga lokaler.
Personalen beräknas till elva för programverksamheten,
åtta för den tekniska tjänsten och tre för sändaren —
tillsammans 22 personer, vilket anses vara ett minimum.
Sändningstiden beräknas till endast 150 h under första
året, med ökning till 400 h fram till det femte,
motsvarande en timme per dag.
Den ekonomiska balansen för de första fem åren an-
Fig. 1. Ekonomisk femårsplan för televisionen i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
