Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Hejarskopkran för pålar med 1,5 m diameter, av Sten Lundgren - Protonmikroskop, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
TEKNISK TIDSKRIFT
intresse är vidare en uppgift från Le Havre, där man med
pålar på 1,5 m diameter och 35—42 m längd utfört
pålningar för atlantkajer (Tekn. T. 1950 s. 65) med en
sammanlagd pållängd av 14 500 m. Då en viss del av pålarna
står fritt i vattnet, är sammanlagda längden av de i marken
upptagna hålen något mindre, 10 800 m. Den
genomsnittliga arbetshastigheten uppgick till 1,05 m/h (enligt uppgift
från arbetets början 0.5—0.6 m/h).
För byggande av en grundvattenbrunn i Milano
nedsänktes med början den 5 maj 1951 ett 1 m foderrör med
8 mm plåttjocklek till ett djup av 77 m på en effektiv
arbetstid av 86 h. Röret fick stå kvar i marken från den
23 maj till 5 juli, dvs. ca 6 veckor, då tubösen hade
återkommit till arbetsplatsen och röret upptogs, vilket arbete
var avslutat 12 juli 1951. I denna tid ingick även
erforderlig arbetstid för installation av grundvattenfiltret och
igenfyllning av hålet med grus samt utförande av en 9 m
djup betongbrunn i hålets övre del. Flera brunnar har
utförts i samma arbetstakt.
Bland intressanta byggnadsverk som har grundlagts på
Benoto-pålar kan nämnas Corbusier-huset i Marseille,
"huset utan bottenvåning" (Tekn. T. 1950 s. 829), som vilar
på 36 kolonner med en belastning av 2 000 t per kolonn.
Var och en av dessa kolonner uppbäres av tre pålar med
1,5 m diameter och i genomsnitt 12 m längd, fig. 2.
Den kanske viktigaste anledningen varför maskinen
anskaffades för grundläggningsarbetena till broarna över
Söderström var att man härigenom såg en möjlighet
att förhindra en befarad glidning utåt av hela det
terrängparti, som omger brofästet vid Söder Mälarstrand. Detta
består av månghundraåriga utfyllningar av de mest
skiftande slag med ett synnerligen labilt jämviktsläge.
Fig. 2. Corbusier-huset i
Marseille har grundpålar
med 1,5 m diameter.
Avgörande var också, att man med denna metod kunde
undvika de betydande skakningar, som skulle uppstå vid
nedslagning av så stora pålar som här behövdes, på
vanligt sätt med pålkran.
När en vanlig påle slås ned, undantränger den en mot
sin egen volym svarande mängd jord och då ett större antal
pålar slås ned, förefinnes stor risk för att en glidning kan
utlösas av det ökade inre trycket i jordmassan. Om
emellertid ett rör nedföres enligt den ovan beskrivna metoden,
tas motsvarande jordmängd bort, och något tryck utövas
ej på de omgivande jordlagren. Vid pålningens praktiska
utförande uppstår i stället en mindre uppluckring kring
pålen, då material som ligger omedelbart utanför
pål-periferin rasar in. Även om härvid en viss störning
uppstår, är denna dock av lokal natur.
Om det material man arbetar i är mycket löst är det för
övrigt möjligt att förhindra den utanför liggande jorden
att tränga in i röret genom att man låter foderröret sjunka
hastigare än själva utgrävningen inuti röret. Detta är
emellertid ej möjligt i hårdare jordarter, i synnerhet icke
i blockterräng. I detta senare fall måste nämligen
hejar-skopan arbeta någon meter djupare än foderrörets kant.
De pålar, som kommer att utföras i Stockholm, får ett
djup på 25—35 m, och sedan man har uppnått detta djup,
skall pålhålen fyllas med betong. En gjutning på så stora
djup under grundvattennivån ger upphov till många
problem, som man sökt lösa med olika gjutningsmetoder.
Dessa metoder sammanhänger i viss mån med frågan, om
foderröret skall lämnas kvar i marken eller om det skall
dras upp. Om emellertid markförhållandena är relativt
gynnsamma (ej för lös mark, inga grundvattenströmmar
eller dylikt), torde det vara ekonomiskt förmånligt att ta
upp foderrören, som då kan användas på nytt. Vid stora
djup representerar dessa nämligen stora materialmängder
och kostnader. Någon svårighet att ta upp rören
förefinnes icke vid användning av tubösen.
Vid gynnsamma jordförhållanden kan hejarskopan tränga
ned i marken tillsammans med foderröret med avsevärd
hastighet. Ett prov har utförts, där en hastighet av 3 m/h
har erhållits vid 1 m håldiameter och 21,5 m håldjup, men
detta gällde en demonstrationsborrning. Ett lämpligt
kalkylvärde är 0,5 m/h, även om en genomsnittshastighet av
1 m/h uppnåtts vid vanliga arbetsförhållanden på ett flertal
arbetsplatser av betydande omfattning. De hittills vunna
erfarenheterna i Stockholm visar, att man i terräng med
granitblock måste räkna med betydligt blygsammare värden.
Försök pågår för närvarande i Frankrike med en
försöks-maskin för pålar med 2,25 m diameter, som ju skulle få
mer än dubbelt så stor bärförmåga som en 1,5 m påle.
Sten Lundgren
Protonniikroskop. Det optiska mikroskopets
upplösningsförmåga begränsas av ljusets diffraktion till ett bästa
värde av 2 000 Ä, dvs. 0,2 u. Med elektronmikroskopet har
man nått en upplösningsförmåga av 12 Ä, där diffraktion
och sfäriska abberationer sätter en gräns.
Man har nu, bl.a. i Frankrike, kommit på tanken att som
linsmaterial i stället för elektroner använda protoner. Vid
samma energinivå har dessa 40 gånger kortare våglängd,
vilket skulle medge en upplösningsförmåga av
storleksordningen 1 Å. Konstruktionen av ett protonmikroskop
medför emellertid mycket stora svårigheter, dels på grund av
den mycket stora noggrannhet som krävs, dels genom
svårigheten att få fram en lämplig protonkälla.
Under 1951 har emellertid C Magnan och P Chanson fått
fram en arbetande prototyp, med vilken bilder med 300
gångers förstoring har kunnat visas direkt på en skärm.
Ljusstyrkan är tillräcklig för att medge fotografering med
exponering på 1/10 s. Genom fotografisk förstoring till 20 000
gånger når man en effektiv upplösningsförmåga av 300 Ä.
Ännu återstår alltså rätt mycket arbete, innan man har
nått det teoretiskt möjliga värdet, och stora svårigheter
väntar på vägen. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
