Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Den första svenska 380 kV kabeln, av Bror Hansson, Rolf Johansson, Gunnar Axelsson och Bengt Bjurström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Kabelsträckning.
ned i det slingrande schaktet utan att de tunga
och skrymmande bakelitrören först behövde
monteras på. Ytterligare en fördel var, att sedan
kabeln anlänt till Harsprånget, montaget
omedelbart kunde påbörjas.
Kabeltrummorna placerades under montaget
vid sidan av kabelschaktet (fig. 8).
Nedsänkning-en av de tunga och grova kablarna i schakten
måste helt utföras med mekaniska medel och
med största försiktighet, varvid speciell hänsyn
måste tas till att kabeln icke på någon punkt blev
utsatt för för hård krökning. Under
nedsänk-ningen i den 47 m djupa, vertikala delen av
schaktet uppgick vikten av varje kabel till ca
2,5 t, varvid kabelvikten fördelades längs en
vajer med hjälp av dragstrumpor, vajerlås och
vantskruvar.
Montaget av ändmuffarna utfördes i princip på
samma sätt som för normala oljefyllda kablar,
men genom den höga spänningen och det höga
oljetrycket måste arbetet utföras med yttersta
omsorg och noggrann övervakning.
Under montaget kontrollerades kapacitansen
hos varje kondensator, och med en i muffen
inbyggd kontaktanordning är det möjligt att
kontrollera hela styrkapacitansen, sedan bakelitröret
och porslinet påmonterats.
Oljesystemet hos varje kabel är uppdelat i tre
sektioner. Högtryckssystemet består av kabeln
med de inre delarna av ändmuffarna; och matas
av en trycktank, placerad i marknivå. De båda
andra systemen omfattar yttre delen av övre och
nedre ändmuffarna och deras tankar.
Oljetrycket i kabelsystemets övre ända är ca 5 kp/cm2
och i porslinen ca 1 kp/cm2.
Provning
Enär inga normer finns för provning av kablar
för denna spänning, har
provningsbestämmelserna för 380 kV kabeln uppgjorts i samarbete med
beställaren. Härvid har de svenska
jordkabelnormerna SEN 37 i tillämpliga delar följts.
De viktigaste proven var stötprov med 1 775 kV,
växelspänningsprov vid 50 p/s, omfattande
hållprov med 450 kV under 1 min på hel
fabrikationslängd samt mätning av de dielektriska
förlusterna före och efter provet och
genomslagsprov på kort längd, tryckprov och
spänningsprov med 850 kV likspänning under 1 min efter
förläggning.
Stötprov
Stötprov utfördes på en kort kabellängd.
Dennas båda ändar var monterade med
styrkonden-satorer, tryckupptagande bakelitrör och yttre
muffporslin. Ändmuffarna avslutades med
normala koronaburar. Provkabeln böjdes i U-form
med en krökningsradie av 2,75 m. Inklusive de
delar av kabeln som ingick i ändmuffarna, var
totala längden av den stötprövade kabeln 19,5 m.
Den totala kapacitansen hos provet inklusive
styrkondensatorerna var 5 120 ßßF.
Stötprovet, som utfördes i Aseas
högspännings-laboratorium i Ludvika med ett stötbatteri för
3 600 kV, 90 kWs, skedde med negativa stötar,
dels som hållprov med 1 775 kV, dels som
genomslagsprov. Spänning och kurvform hos stötarna
kontrollerades med katodstråleoscillograf. På
grund av provkabelns stora kapacitans kunde
Fig. 7. Ändmuffar i Harsprånget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
