- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
553

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Tillverkningsmetoder inom flygindustrin, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1952

553

Tillverkningsmetoder inom flygindustrin

Docent Torsten Widell, Stockholm

Genom de överallt ökade rustningarna har
flygplansindustrin, som efter andra världskrigets
slut gått tillbaka, fått ett nytt uppsving.
Exempelvis har man i USA för 1951 anslagit 11 250 M$
för tillverkning av militärflygplan och 14 500 M$
för 19521.

Under tiden efter andra världskriget har
konstruktionerna på flygplansområdet förändrats
avsevärt. De superbombplan och
reaktionsjaktplan som nu byggs är av helt andra typer än de
plan som användes under kriget. Detta, jämte en
strävan att förbilliga produktionen och förkorta
leveranstiderna, har framtvingat nya
tillverkningsmetoder.

Medan man tidigare för det mesta byggde
flygplanen av nitade konstruktioner har man nu
alltmer övergått till att använda större helpressade
delar och konstruktionselement av plåt med inre
förstyvningar. Detta har bl.a. framtvingat nya
pressmetoder och allt större pressar.
Bearbetningen av de stora byggnadselementen har
också medfört krav på allt större maskiner för
spånskärande bearbetning. Vidare har svetsning
och metallimning fått ökad betydelse.

På motorområdet har nästan en revolution ägt
rum genom att de tidigare använda
kolvmotorerna för militära ändamål till väsentlig del
ersatts av gasturbinaggregat, vanligen använda
för reaktionsdrift. Den härav följande
massproduktionen av reaktionsmotorer har medfört krav
på ökat antal specialmaskiner, även av nya typer,
såväl för tillverkning av de större delarna som
för mindre detaljer såsom skövlar.

Inom materialområdet är det kanske
framförallt användningen av titan och plaster som givit
nya möjligheter, men även medfört nya problem,
bl.a. ur tillverkningssynpunkt. Användningen av
plaster har kommit så långt att man t.o.m.
bygger hela vingar av plast52.

Utvecklingen av tillverkningsmetoderna inom
flygindustrin går mycket snabbt och att ge en
samlad fullt modern bild av läget är en svår
uppgift. Det försök som här göres att ge en
översikt över de nyare speciella
tillverkningsmetoderna och problemen gör inte anspråk på att vara
uttömmande eller mer djupgående.

Pressning

Vid tillverkning av detaljer i stora serier är

pressning ofta den mest ekonomiska metoden.

621.9 : 629.13

Man kan i många fall få detaljerna helt färdiga
och slipper vidare bearbetning. Inom
flygindustrin växer anspråken på att kunna pressa stora
detaljer, vilket gör att allt större pressar
kommer till användning.

Pressdynor av plast

önskemålet att nedbringa kostnaderna för
pressverktygen, som vid de storlekar på pressade
delar det här är fråga 0111 blir mycket höga, har
gjort att man har börjat använda billigare och
mer lättbearbetbara material till pressdynor.
Exempelvis använder Lockheed skumplaster och
andra plasttyper till pressdynor i stället för
tidigare använd zink eller andra metaller2’3.

Redan under de första krigsåren började man
experimentera med plaster men misslyckades på
grund av materialets stora krympning och
sprickbildning. Slutligen (1948) lyckades man
dock få fram en gjutbar fenoplast, som visade
sig ha tillräcklig stabilitet och de önskade
fysikaliska egenskaperna.

Pressdynor av plast användes nu i pressar av
olika typer, och under en period på 18 månader
har Lockheed använt 90 t plast för sådant
ändamål. Skulle man ha gjort verktygen av zink i
stället skulle det ha gått åt 800 t. Som kärna i
pressdynorna kan man använda skumplast som
väger endast omkring 225 kg/m3 och har
tryckhållfastheten 35 kp/cm2.

Besparingen i vikt medför en lägre anskaff-

Fiy. 1. Presstillsats för Marform-processen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free