- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
555

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Tillverkningsmetoder inom flygindustrin, av Torsten Widell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

555

derna soin de ovan nämnda speciella metoderna
och även tryckning ansågs för långsamma och
dyrbara. Som resultat framkom en ny
pressningsmetod med pressdyna och invändig
expanderande gummistämpel, Demarest-processen8.
Gummistämpeln består av en gummisäck av 10
mm oljebeständigt gummi med 150 1 vätska. Det
normala arbetstrycket är 28 kp/cm2 men
materialet tål 70 kp/cm2 om så skulle erfordras.
Pressdynan sitter i en behållare av speciellt
gjutjärn med 63 mm godstjocklek som väger 1,6 t
och är beräknad för ett tryck över 100 kp/cm2.

Gjutjärnsbehållaren görs med ett spelrum på
ca 13 mm i förhållande till den färdiga detaljen,
och pressdynan gjuts av plast i detta spelrum
mot en trämodell av arbetsstycket. Plasten
gjutes kall och härdas sedan i kokande vatten 1 h.

Detaljen tillverkas på följande sätt. Av 1,7 mm
legerad aluminiumplåt skär man ut ett lämpligt
stycke som rullas till en kon. Skarven svetsas
ihop och sedan sättes det koniska ämnet in i
pressdynan, fig. 4. Härpå firas gummistämpeln
ner och vätskan pumpas in, varvid ämnet formas
efter pressdynan.

Vid en undersökning över pressning av
magnesiumplåt har Douglas Aircraft gjort prov med
varmpressning9 (Tekn. T. 1951 s. 733). Det
visade sig bl.a. därvid att en legering kunde formas
vid så hög temperatur som 340° C under det att
en annan förlorade i hållfasthet redan om den
värmdes till 160° C. Presstiden blev endast ett
fåtal sekunder och återfjädringen efter
pressningen blev liten. Metoden synes ännu befinna sig på
experimentstadiet men resultaten har varit så
lovande att man satt i gång med att bygga
transportabla ugnar för värmning av plåt och av de
formade delarna för ytterligare bearbetning.

Förs ty vad plåt

Ett konstruktionselement som kommit fram på
den senaste tiden och som fått en mycket stor
betydelse för flygplansbyggnaden är den
försty-vade plåten. Den utgöres av plåt med
uppstyv-ningar mestadels i form av ribbor på den ena
sidan10. Med sådan förstyvad plåt blir
konstruktionen förenklad och man slipper det mesta av
nitningsarbetet, fig. 5. Förenklingen av
konstruktionen framgår exempelvis av att en 1,2 X
9,7 m panel ersätter en konstruktion av 1 500
delar och 5 000 nitar2.

Den förstyvade plåten kan tillverkas på flera
sätt10-1*. För tillverkning genom pressning har ett
omfattande experimentarbete gjorts av Lockheed
och Wyman—Gordon i samarbete med
amerikanska flygvapnet.

Enligt hittillsvarande i handböckerna angivna
siffror för pressning skulle man inte kunna
framställa tunnare ribbor än 11—13 mm med en
släppningsvinkel på 7°, vilket inte alls motsvarar
kraven för den förstyvade plåten14. Man vill här

Fig. 4. Ämne till
bränslebehdllare
sättes in för
pressning enligt [-Demarest-processen.-]
{+Demarest-
processen.+}

ha avsevärt mindre godstjocklek och helst även
en mindre släppningsvinkel. Genom ett speciellt
pressningsförfarande, i princip liknande
strängpressning, har man lyckats komma ned till
godstjocklekar under 2,3 mm på ribborna och
släpp-ningsvinkeln 1° eller t.o.m. 0°. För ribbornas
höjd i förhållande till tjockleken har man lyckats
komma upp till värdet 7. Hålkälsradien bör vara
liten, omkring 1,5 mm.

Detta resultat har möjliggjorts genom att
urtaget för ribban i pressdynan gjorts underskuren,
fig. 6, för att man skall minska friktionen mellan
den pressade ribban och pressdynan.

Pressdynorna poleras med kolloidal grafit i
vatten och gnides därefter in med kolloidal grafit i
olja för att de inte skall rosta. De på detta sätt
behandlade pressdynorna värms i en ugn till den
avsedda pressningstemperaturen innan de tas i
bruk. Härigenom fastnar grafiten bättre, vilket
sedermera underlättar pressningen genom
smörj-ningsverkan. Pressdynorna värmes under
arbets-operationen med inbyggda elektriska värmeele-

Fig. 5. Konstruktion av vingdetalj, överst enligt
konventionell metod, nederst i ett stycke av förstyvad pldt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free