Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Problem vid reaktionsmotorbränslen, av Arne Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
insprutningspumpar är känsliga även för obetydlig
korrosion. Halten vanligt svavel däremot kan hållas betydligt
högre vid reaktionsmotorbränslen än vid
kolvmotorbränslen. För hög halt svavel kan emellertid medföra
korrosionsangrepp efter brännzonen i brännkammare och på
turbinskovlar etc. Bestämmelsen om halten av
merkaptan-svavel har betydelse vid bedömningen av besvärande lukt.
För hög mängd merkaptansvavel synes kunna ge upphov
till angrepp på vissa lagermetaller.
För hög aromhalt kan medföra så kraftiga koks- och
sotavsättningar i brännkammaren att dels vissa luftkanaler
i brännkammaren blockeras, dels delar av sotavsättningar
flagar av. Detta i sin tur kan resultera i ojämn
värmefördelning i brännkammare, med buckling av
brännkam-marmantlar till följd. Det synes icke omöjligt att kunna
motverka denna koks- och sotbildning genom rent
konstruktiva åtgärder vid bl.a. själva
bränsleinsprutningssyste-met, genom t.ex. lämplig finfördelning av bränslet, även
vid betydligt högre aromathalter än vad som angivits i
specifikationerna.
Viskositeten bör helst icke variera allt för mycket mellan
olika partier bränsle, enär den inverkar på
bränsleregleringen till brännkammaren. På grund av de uppställda
fordringarna på bl.a. destillation, kristallisationspunkt,
specifik vikt etc. behöver man icke befara att under normala
driftförhållanden viskositeten skall bli så hög att
distributionen av bränslet försvåras.
Belativt stor variation (utöver normalt förekommande) i
värmevärdet kan innebära sådan ändring av
kaloriförbrukningen att bränsletillflödet måste omjusteras för att motorn
skall bibehålla sin belastningskaraktär. Variationer i
värme-värdet kan även medföra påtagliga variationer i
flygplanens aktionsradie.
I normerna upptaget värde på neutralisationstal skall
närmast ånge att i bränslet efter vissa behandlingar
kvarblivande syror är väl borttvättade.
Försörjningsproblem
De fotogentyper som under det senaste decenniet har
varit förhärskande för flygändamål i Amerika,
Storbritannien och Sverige kan sägas representeras av de i tabell 1
med JP-1, D. Eng. RD 2482 och MC 75 betecknade. De
produkter som vanligen går under beteckningen fotogen, och
som även närmast motsvarar de ovan angivna tre typerna
av flygfotogen, utgör ca 7 ’°/o av totala råoljeproduktionen.
Av dessa 7 %> åtgår den största parten till viktiga förbru-
kare av lys- och motorfotogen samt förbrukare av ett
flertal specialprodukter.
Under senaste världskriget användes ca 15 % av totala
råoljeproduktionen till flygbensin. Fredsförbrukningen av
flygbensin torde utgöra ca 3 % av hela råoljeproduktionen.
Man måste räkna med att reaktionsbränslekonsumtionen
redan inom några år kommer att bli högre än
flygbensin-konsumtionen. Den totala flygbensinkonsumtionen
kommer då att avta, varvid dock konsumtionen av
reaktionsbränsle kommer att ökas hastigare än vad
bensinkonsumtionen avtar.
Man har därför blivit tvungen att försöka öka utbytet av
reaktionsmotorbränsle ur råolja. Detta kan leda till att man
i vissa avseenden får minska eller ändra fordringarna på
reaktionsmotorbränslena och samtidigt får försöka anpassa
motorkonstruktionerna efter ändrade bränslen.
Under senare år utförda undersökningar i avsikt att
kunna utnyttja ökad mängd reaktionsmotorbränsle ur råolja
har visat att detta är möjligt. Därvid har det även visat
sig möjligt att använda dylika bränslen omväxlande med
ordinarie bränslen utan ändring eller omjustering av
brännkammare och bränslesystem på de typer av
reaktionsmotorer som nu kommer till användning i Sverige.
Förutom fotogenfraktionerna eller delar av dessa har
man nu tagit med relativt stora mängder av de tyngre
fraktionerna från bensinkolväten ((dvs. lättare
fotogenfraktioner). Den fordran på flampunkt som man tidigare
haft är därvid icke möjligt att hålla, utan man har i stället
begränsat ångtrycket uppåt för att därigenom bl.a. avvärja
ånglåsriskerna i bränslesystem. Vid detta bränsle (som
motsvarar bränsle enligt svenska normförslaget MC 77) är
det möjligt att utöka utbytet från råolja med ca 3 gånger
jämfört med bränsle enligt norm MC 75 (eller JP-1 och
D. Eng. RD 2482).
För att genomföra en omställning till ökat utbyte ur
råolja av reaktionsmotorbränsle måste man åtminstone i
fredstid ta hänsyn till, förutom de rent motortekniska
problemen, även övriga förbrukare som blir lidande av-
omställningen. Det kan därför bli nödvändigt med en
avvägning mellan kvalitet, kvantitet, pris, behov,
framställningsmöjligheter etc.
De undersökningar, som de senaste åren har utförts i
Sverige med dylika bränslen har berört MC 75
(motsvarande JP-1 och D. Eng. RD 2482), MC 77 (motsvarande
JP-4-bränsle) och MIL-F-5624 (motsvarar JP-3-bränsle). Vid
proven har 1 l0/o olja tillsatts bränslena. Jämförande under-
Tabell 1. Fordringar på reaktionsmotorbränslen enligt amerikanska, brittiska och svenska normer
Amerikanska Brittiska Svenska
(JP-1) (JP-2) (JP-3) (JP-4) D. Eng. RD (JP-4) MC 75 MC 77
MIL-F-5616 AN-F-34 MIL-F-5624A MIL-F-5624A 2482 D. Eng. RD (preliminär)
2486
Specifik vikt ...................... max. 0,850 max. 0,850 0,730—0,820 0,750—0,830 Bestämmes 0,739—0,825 Bestämmes 0,720—0,810
Destillation
begynnelsekokpunkt .... min. °C 66
10 vol-*/o ............... max. °C 210 121,1 121,1
20 vol-10/» ............... max. °C 200 200
90 vol-*/o ......•........ max. "C 254 min 204,4 204,4 min. 205
slutkokpunkt ........... max. °C 260 315,5 287,8 300 287,7 300 315
Kristallisationspunkt ____max. °C — 60 — 60 — 60 — 60 — 40 — 60 — 55 — 60
Vattentolerans .......... max. ml 2 2 1 1 2 22 vol-O/o 1 voPVo
Ångtryck ................. kp/cms max. 0,14 0,35—0,49 0,14—0,21 max. 0,21 max. 0,14
Hartstal
"existent gum" ..... max. mg/dl 5 5 10 10 6 10 6 10
"accelerated gum"., max. mg/dl 8 8 20 20 20
Flampunkt ............... min. "C 43 37,8 38
Korrosivt svavel ....................................Korrosion får icke uppstå; en svag missfärgning av kopparblecket är dock tillåten
Svavel .............. max. vikt °/o 0,20 0,20 0,4 0,4 0,20 0,4 0,20 0,3
Merkaptansvavel ... max. vikt °/o 0,005 0,005 0,005
Aromatiska kolväten max. vol-<Vo 20 20 25 25 20 25 20 25
Viskositet ..... max. cSt (vid °C) 10 (—40) 10 (—40) 6 (— 18) 6 (— 18) 6 (— 18)
Effektivt värmevärde min. kcal/kg 10 200 10 200 10 150 10 200 10 100 10 200
Neutralisationstal max. mg KOII/g 0,10 0,1 0,1 0.1
Bromtal .................... max. 3 3 30 30 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
