Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Andras erfarenheter - Packning för rörliga turbinskovlar, av SHl - Förbränningsaccelerator för rökborttagning, av Wll - Beklädnad och vältning av slänter, av Lbg - Nya metoder - Dispersionsfärger, av SHl - Elektromagnetisk provning av stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1952
883
Fig. 2. Packning
för skoveltapp.
ning av Neoprene, som av en fjädrande innerring trycks
både mot en fläns på navet och mot skovelns tapp.
Packningen hålls fast av en ytterring fastskruvad vid navet.
Denna anordning har enligt uppgift visat sig ge
fullständig tätning både pä sommaren och vintern. En 1940
installerad turbin av samma typ har dock försetts med
packningar bestående av tre ringar med rektangulärt tvärsnitt.
Den innersta packningsringen (på oljesidan) är av
Neoprene, de båda yttre är av vävt lin med kärnor av
olje-beständigt gummi. Innerringen är inte fjädrande, då
packningens elasticitet är tillräcklig för att tätning skall
erhållas. Packningen sätts åt med skruvar i ytterringen
allteftersom den slits (Neoprene Notebook apr. 1952). SHI
Förbränningsaccelerator för rökborttagning. En
för-bränningsaccelerator uppbyggd av små porslinsstavar
(uppenbarligen av samma konstruktion som användes av
O Stålhane vid experiment med IVA-spisen, se Tekn. T.
1931 s. 124, 1933 s. 374) har man med framgång använt
vid förbränning av föroreningar i gaser, som annars
skulle lia bildat rök. Acceleratorn, som nu konstruerats av
E Houdry, har bl.a. använts för rening av avgaser från
förbränningsmotordrivna truckar och från
krackningsanlägg-ningar samt inom målningsindustri.
I en anläggning hade man bränt gaser från torkugnar,
som innehåller ångor av lösningsmedel, och genom att
utnyttja det därvid utvecklade värmet kominer man att spara
ända upp till 90 lo/o av bränslebehovet i fabriken.
Acceleratorn förvärmes genom gaseldning till 260°C för att
förbränningen skall komma i gång. Vid förbränningen stiger
temperaturen till 800°C och i fortfarighet leder man
tillbaka en del av de heta gaserna till acceleratorns
inloppssida, så att gasen till förvärmningen kan stängas av.
Till en torkugn, där man driver av 75 1/h lösningsmedel och
suger ut 2 m8/s gas-luftblandning, har man en accelerator
med 681 "catalyst bricks" med 73 porslinsstavar i varje.
Dragförlusten är ungefär 3 mm vattenpelare (Business
Week 31 maj 1952; Factory juli 1952). Wll
Beklädnad och vältning av slänter. Vid General Motors
provkörningsbana i Milford, USA, har man utfört asfalt-
beläggning och vältning på slänter på sätt som fig. 1 visar.
Mot en särskilt gjuten 0,3 X 0,9 m betonglist, varav 0,6 m
under marken, stöder en tung lastbil, vari både
beläggningsmaskinen och den trevalsiga 15 t välten hänger
(En-gineering News-Record 10 juli 1952). Lbg
Nya metoder
Fig. 1. Maskinell asfaltbeläggning på slänt.
Dispersionsfärger. Det senaste framsteget vid
framställning av färger för bestrykningsändamål är tillverkning av
dispersionsfärger. Dessas bindemedel består av ett fast
ämne finfördelat i en vätska, medan det i de tidigare
använda emulsionsfärgerna (Tekn. T. 1951 s. 753) är två
vätskor av vilka den ena är finfördelad i den andra.
För närvarande rekommenderas dispersionsfärgerna för
inomhusmålning, och de syns inom detta område ha flera
fördelar framför tidigare använda färger med bindemedel
bestående av äkta lösningar, kolloidala lösningar eller
emulsioner. Då vatten används som flytande fas i
dispersionen, och de fasta ämnena bara har svag lukt, kan
målning utföras i slutna rum utan besvärlig målningslukt.
Relativt dyrbara lösningsmedel som förloras vid torkningen
behöver inte användas. Dispersioner av t.ex. plaster har
större förmåga att binda pigment än lösningar av dem,
varigenom dispersionsfärger kan ges större täckförmåga än
lösningsfärger. Torkningen sker enbart genom
avdunstning av vatten och är därför snabb och nästan luktfri.
Man har utarbetat två grupper av dispersionsfärger,
nämligen med plast- eller latexdispersion som bindemedel. Den
förra typen av färger ger icke elastiska färgskikt, medan
den senare ger sådana med viss elasticitet. Rätt
sammansatta plastdispersioner ger emellertid skikt med god
böj-och slaghållfasthet. Det finns flera möjligheter att göra
dispersionsfärger av plast eftersom många plasttyper är
tillgängliga. Man använder dock så vitt känt bara plaster
som inte oxideras och som därför — till skillnad från
naturligt och syntetiskt gummi — inte angrips av luft.
Latex-dispersioner däremot måste försättas ined
antioxidationsmedel för att över huvud taget kunna användas.
Plastdispersioner har en isolerande effekt som är mycket
värdefull. Strukna på ny eller gammal tjära, asfalt,
blödande pigment m.m. ger de en god grund och förhindrar
fullständigt genomslag. En strykning med plastdispersion
hindrar också ojämn sugning från underlaget och ger en
oklanderlig färdigstrykning, vare sig denna sker med
lackfärg eller en andra strykning ined plastdispersion.
Eftersom plastdispersioner ger skikt som inte oxideras
och har god resistens mot ljus, bör de ge goda
utomhus-färger. Då plaster vidare är resistenta mot många
kemikalier, bör plastdispersionsfärger vara utmärkta på platser
där ytorna utsätts för kemiska angrepp, t.ex. vid havskuster
och i industrisamhällen. Från Tyskland och USA
rapporteras också goda resultat av utomhusmålning med
plastdispersionsfärger (B Jacobson i Tidning för
Byggnadskonst 1 aug. 1952). SHI
Elektromagnetisk provning av stål. Ståls kvalitet
bedöms vanligen på grundval av hårdhetsbestämning,
me-tallografisk undersökning eller funktionsprov. Den första
metoden är ofta tidsödande, ibland svår att utföra och
otillfredsställande för härdade och anlöpta verktygsstål.
Den andra metoden är dyrbar, innebär förstöring av
prov-föremålet och kan inte komma i fråga för driftkontroll.
Det finns emellertid ett samband mellan ståls teknologiska
och magnetiska egenskaper. Känner man dessa, kan man
genom utnyttjande av den moderna mätteknikens
möjligheter ingående studera och kontrollera ståls kvalitet (Jfr
Tekn. T. 1950 s. 450).
En svensk apparat, Ferrometern, avsedd för detta
ändamål består av en spole i vilken provet placeras och ett
instrument för spänningsmätning. Provspolen arbetar i
princip som en transformator i tomgång; det införda provet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
