Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 4 november 1952 - Nya metoder - Epoxiplast som skyddslack, av SHl - Ångkyld generator för flygplan, av Wll - Lödning av keramik vid metall, av SHl - Tålig trådtöjningsgivare, av sah - Borttagande av syre ur gaser, av SHl - Konstant vätskenivå i laboratorieapparater, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■932
TEKNISK TIDSKRIFT
föras på grund av föremålens storlek. Man tror sålunda
att denna Epon-lack kan komma att användas t.ex. till
tankvagnar, behållare för korroderande vätskor, silor av
stål och till fartyg. En svensk firma lär ha gjort försök
med båtlack av Epon-typ med gott resultat, men det är
svårt att anskaffa råvara för den. Lackering med
Epon-lack blir dock dyrare än brännlackering och denna är
därför fördelaktigare för mindre föremål (P A DuiNiN i Light
Metals apr. 1952; Business Week 26 juli 1952). SHI
Ångkyld generator för flygplan. Vid höga
flyghastigheter får man en hög temperatur på den luft som användes
till kylning av elgeneratorer konstruerade på vanligt sätt.
Man har därför experimenterat med en kylmetod grundad
på vattenförångning, och härifrån rapporteras goda
reformheter.
Metoden medför dock vissa problem, då vattenångan
inverkar oförmånligt på lager och kollektorborstar. En liten
mängd vattenånga kan sålunda på några sekunder förstöra
ett kullager som går med 12 000 r/m. Ångtäta packningar
och speciellt högtemperatursmörjfett måste därför
användas.
Vattnet för kylningen sprutas in i generatorns ihåliga axel
under tryck, och genom centrifugalkraften sprids vattnet
till de inre ytor i maskinen som skall kylas. Här förångas
vattnet och ångan ledes ut genom en öppning.
Vattentillförseln regleras automatiskt efter temperaturen i statorn
(Engineers Digest juli 1952). Wll
Lödning av keramik vid metall. När man måste göra
gastäta förbindningar mellan keramik och metall, t.ex. vid
tillverkning av tändstift, kan man använda lödning. Vid
en sådan metod överdras keramikstycket med en
titan-kopparlegering genom anbringande av en blandning av
titan-hydrid och kopparpulver, uppslammad i en flyktig
vätska, och upphettning i en atmosfär av ren och torr
vätgas tills titanhvdriden dissocierats. Härvid frigörs väte, och
keramikstycket blir täckt med ett ytskikt av
titan-koppar-legering.
Man kan därefter löda samman keramikstycket med
metalldelar varvid vanliga silver- eller kopparlod används.
Också rent silver eller ren koppar kan användas. Om lodet
föreligger i pulverform, kan det blandas med titanhydriden
och anbringas på samma gång som denna. Det skall då
ha hög smältpunkt, därför att det får smälta först inom
samma temperaturintervall som titanhydriden dissocieras
och avger tillräckligt mycket väte för att skydd mot
oxidation skall erhållas.
Vid lödning i ugn fylls denna med ren vätgas, erhållen
genom borttagande av syre med palladiumkatalvsator och
torkning med aluminiumoxid. I en del fall kan det vara
fördelaktigt att göra lödningen i vakuumugn, eftersom
löd-skarven då blir fri från okluderande gaser (Engineers’
Digest juli 1952). SHI
Tålig trådtöjningsgivare. Trådtöjningsgivare lindas i
regel av mycket tunn tråd, som dels är ömtålig för mekanisk
påverkan och korrosion, dels ger dåliga kontaktmöjligheter
till ledningarna.
Dessa nackdelar är mycket väsentliga vid utprovning av
nya flygplantyper, där t.ex. en felaktig givare, som är
placerad i en propellerspets, icke kan bytas under provets
gång. En brittisk flygplantillverkare har därför utvecklat
en ny typ av givare, grundad på samma princip som de
tryckta kretsarna inom elektroniken (Tekn. T. 1947 s. 743).
Dessa trådtöjningsgivare tillverkas på så sätt att en
mycket tunn metallfolie först klistras på en plastplatta. Den
elektriska givarkretsen trycks på metallfolien med färg,
varefter plattan sänks i ett etsbad. Detta avlägsnar
metallfolien utom där den skyddas av tryckfärgen. Sedan löses
denna upp och kvarlämnar den önskade strömkretsen.
Givare av denna typ har visat sig ha många fördelar,
främst genom de väsentligt förbättrade möjligheterna att
Fig. 1. Trådtöjningsgivare av tryckt strömkrets-typ.
få en pålitlig elektrisk kontakt med givarkretsens uttag.
Även värmeledningsegenskaperna förbättras, vilket gör det
möjligt att använda betydligt större strömstyrkor än med
konventionella trådtöjningsgivare, och därmed i
motsvarande grad öka givarens känslighet. Slutligen är den nya
givartypen smidigare och oömmare i praktiskt bruk (Flight
19 sept. 1952). sah
Borttagande av syre ur gaser. För en del ändamål, t.ex.
metallurgiska processer och ammoniaksyntes, behöver man
syrefria gaser. Den vätgas och kvävgas som finns i handeln
innehåller som bekant små mängder syre (0,3 n/o eller
t.o.m. mer). En amerikansk firma har utarbetat en
katalytisk process vid vilken syret binds genom reaktion med
väte vid rumstemperatur. Det härvid bildade vattnet kan
sedan tas bort med torkmedel. Gaser som inte från början
innehåller väte, t.ex. kväve, helium, neon, försätts med
tillräcklig mängd väte innan de leds över katalysatorn.
Apparaten tillverkas normalt för ett tryck på 0,7 at ö.
Värmeutvecklingen vid reaktionen uppges höja dess
temperatur med ca 10°C per 0,1 l0/o syre i gasen. Som särskilda
fördelar hos processen framhålles att apparaturen är enkel
och oöm; den fordrar ingen tillsyn under drift, ingen
elström och ingen uppvärmning eller kylning (Industrial
Chemist nov. 1951). " SHI
Konstant vätskenivå i laboratorieapparater. En
anordning (fig. 1) för hållande av konstant vätskestånd i
laboratorieapparater, t.ex. vid elektrolytisk utfällning vid
förhöjd temperatur, består av ett vertikalt glasrör med
in-och utlopp nära toppen. Strax under utloppet är ett
smalare rör T insmält. Detta kan täppas till genom
neddoppning i en öppen skål med kvicksilver som bärs upp av en
flottör. Tilloppet ansluts till en vätskebehållare eller
vattenledningen.
När vätskenivån stiger i badet följer flottören med.
vätsketillförseln avbryts vid T när en viss nivå nåtts, och
all tillförd vätska rinner ut genom avloppet. När nivån i
Fig. 1. Anordning för reglering av
vätskenivån i ett bad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
