Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1953 - Andras erfarenheter - Radioaktiv spårämnesteknik vid papperskromatografi, av SHl - Kontinuerlig uppkolning av stål, av SHl - Vaccin mot barnförlamning, av SHl - Korrosionsförsök med glödgat varmförzinkat stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
27
så stort infångningstvärsnitt, att det får tillräcklig aktivitet
för att lätt upptäckas trots papperets radioaktivitet.
Lyckligtvis har varken kol, väte eller syre särskilt stora
infångningstvärsnitt, varför papperet får relativt liten aktivitet. De
spår av metaller som finns i det har inte heller visat sig
störa vid måttlig neutronbestrålning.
Metoden har därför med framgång tillämpats vid
aktivering av organiska föreningar innehållande brom, varvid
reaktionen aBr (n, y) ^Br utnyttjats. Ett inaktivt
bromderi-vat av DDT och tre andra derivat har t.ex. separerats
genom papperskromatografi, varefter kromatogrammet
bestrålats tre dygn i Harwell-reaktorn vid ett flux på 1010
n/cms s och undersökts några dagar senare.
Vid användning av neutronaktivering måste beaktas att
rekylen genom gammastrålningen under [n, y)-reaktionen
vanligen är så stor, att varje kemisk bindning mellan
den aktiverade atomen och resten av molekylen bryts. Den
inducerade aktiviteten kan därför bara visa en förenings
plats i kromatogrammet vid neutronbestrålningen och kan
inte utnyttjas vid en följande eluering av ämnet. En
svårighet är ibland den genom rekyl frigjorda isotopens
flyktighet genom vilken förlust av aktivitet och förorening av
andra delar av kromatogrammet kan uppstå.
En annan tänkbar tillämpning är separering av isomerer
av hexaklorcyklohexan av vilka en är insektsmedlet
gam-mexan. En blandning innehållande 10 /tg alfa-, beta-,
gamma- och delta-isomerer kromatograferades;
kromatogrammet bestrålades med lO11 n/cm2 under en vecka och
undersöktes 14 dagar senare. Man erhöll aktiveringsmaxima
vilka beror på bildning av svavel 35 enligt reaktionen
^Clfn, p)
Radiometrisk undersökning av kromatogram har gjorts
genom autoradiografi, men denna metod kan inte lätt ge
kvantitativa resultat, och den har mycket mindre
känslighet än "räknemetoden". Man har beräknat att det fordras
109 sönderfall per kvadratcentimeter för att få
tillfredsställande autoradiogram av föreningar märkta med brom
82. Uppnås denna siffra t.ex. efter 24 h exponering,
motsvarar den en ursprunglig radioaktivitet på ca 0,5 //c. En
hundradel av denna kan bestämmas på 5 "Vo när med
GM-räknare på 1 min.
En enkel metod att undersöka papperskromatogram är att
skära det i små lika stora bitar och placera dessa i tur och
ordning under fönstret i ett GM-rör. Metoden är emellertid
mycket besvärlig och ger felaktigt resultat, om inte bitarna
är exakt lika och placeras rätt under GM-röret. Man har
därför konstruerat apparater för automatisk registrering av
radioaktiviteten hos kromatogram (F P W WlOTTEBJNGH/VM,
A Hakmson & R G Bridges i Nucleonics mars 1952). SHI
Kontinuerlig uppkolning av stål. Vid bearbetning eller
värmebehandling avkolas stål något i ytskiktet. Kallvalsat
stål är t.ex. vanligen avkolat till 0,025—0,04 mm djup,
medan varmvalsat har ett 0,12—-0,2 mm avkolat skikt. Vid
härdning får stålet då en mjuk yta. Avkolningen är farlig
därför att utmattningsgränsen nedsättes hos materialet.
Ofta är det därför nödvändigt att antingen ta bort det
kolfattiga skiktet genom bearbetning eller att återställa dess
kolhalt till ursprungligt värde genom uppkolning.
Vid bearbetning förloras material, och metoden är
dyrbar. Uppkolning genom sätthärdning är billigare men ökar
också tillverkningskostnaden, och i många fall ger den
också för stor ythårdhet. Man har därför utarbetat en metod
för uppkolning i gasatmosfär. Denna är en blandning av
koldioxid, kolmonoxid, väte, melan, vattenånga och kväve.
Kolmonoxid och metan verkar uppkolande, medan kväve
är inert och de övriga gaserna avkolande. Genom reglering
av gasens sammansättning och stålets temperatur kan man
därför åstadkomma önskad uppkolning av stålytan.
Den första beskrivningen av uppkolning i gas publicerades
1944. Förfarandet har vanligen utförts periodiskt, men en
amerikansk firma har nu konstruerat en kontinuerlig ugn
vars produktion räknad på investerat kapital är 112—
240 ’°/o större än periodiska ugnars. Man lär vidare få en
mycket jämn produkt. Ugnen är delad i sex zoner, vardera
3 m lång; dess invändiga bredd är 1,4 m. Varje zons
temperatur och atmosfär kan regleras oberoende av de andras,
varigenom upphettningen kan inställas för isotermisk
glödgning och uppkolningen till önskad höjd.
Ugnen är avsedd för behandling av raka stänger och
spiraler med upp till 150 resp. 1 350 mm diameter.
Arbets-styckena förs genom den på en rullbana med en hastighet
som kan ställas in, så att de passerar ugnen på 1—24 h.
Temperaturen är 760—980°C. I periodiska ugnar ligger
ar-betsstyckena stilla på stöd. De böjer sig då något över
stöden och blir vågiga. Därför måste de riktas efter
glödgningen vilket är ett besvärligt problem, särskilt för klena
stänger. Denna svårighet undviks helt vid kontinuerlig
glödgning genom att arbetsstyckena hålls i rörelse och
därför är raka när de kommer ut ur ugnen (J D Armour
i Iron Age 17 apr. 1952). SHI
Vaccin mot barnförlamning. Vid Lederle Laboratories i
USA har man nyligen efter många fruktlösa försök fått
Lansing-typen av barnförlamningsvirus att växa i
levande kycklingembryons vävnader. Apor som gavs härvid
erhållet virus intracerebralt, per os eller intramuskulärt blev
immuna mot Lansing-virus, troligen den farligaste av de tre
typer som angriper människor. Den nya metoden att odla
barnförlamningsvirus kan man utnyttja för immunisering
av barn genom att åstadkomma en infektion i
matsmältningskanalen med modifierat eller försvagat, levande virus.
Tidigare har barnförlamningsvirus kunnat odlas bara på
hjärnsubstans från människor, apor eller gnagare. Nyligen
har man med gott resultat givit 20 människor virus odlat
på detta sätt. Metoden är dock besvärlig och dyrbar, och
man kan därför inte på denna väg framställa vaccin eller
diagnostiskt material i tillräcklig mängd. Vidare är den
inte riskfri därför att icke önskvärt virus kan komma in
i preparatet under odlingen.
Kycklingembryon är däremot lätt tillgängliga i stora
mängder och fria från riskabla mikroorganismer. Genom
en liten öppning i äggskalet inför man modifierat virus
med en injektionssputa. Hålet sluts sedan med kollodium,
och äggen ruvas en bestämd tid. Före kläckningen slås
de sönder, och det infekterade embryot tas ut och används
för framställning av dödat eller levande modifierat virus.
Vid Lederle Laboratories förbrukas nu årligen 14 milj.
ägg för att enligt denna metod framställa vaccin mot rabies
och andra virus.
Av särskilt intresse är att det nya barnförlamningsvaccinet
kan masstillverkas till ett pris av 3 $ per ympning mot
22,50 $ för serumglobulin som för övrigt inte kan
produceras för mer än 507 000 ympningar per år. Dessutom
skyddar serum bara 21—28 dvgn, och man kan betvivla
att det har gynnsam verkan på patienter som visar tecken
på infektion. Tillverkning av vaccin kommer emellertid
inte att sättas i gång förrän mera ingående prov gjorts på
chimpanser och människor (Chemical & Engineering News
27 okt. 1952). SHI
Korrosionsförsök med glödgat varmförzinkat stål.
En serie exponeringsförsök i Londons atmosfär har gjorts
med varmförzinkad ståltråd, efteråt glödgad vid olika
temperaturer. Det har visat sig att värmebehandlingen minskar
skyddsskiktets seghet, men att även allvarligt skadade skikt
på glödgad tråd håller mycket längre än oskadade skikt på
icke glödgad tråd. Denna verkan av glödgningen
sammanhänger med en ökning av zinkskiktets järnhalt. Märkbar
ökning av tiden till börjande korrosion iakttogs sålunda
inte förrän zinkens järnhalt översteg 10 °/o. Det bästa
resultatet erhölls med tråd som efter varmförzinkningen
upphettats till 650°C i 30 min, varvid zinkskiktets järnhalt blev
21,6 °/o. Denna tråds livslängd var mer än tre gånger den
icke värmebehandlades.
Den glödgade tråden fick liksom den icke glödgade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
