Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1953 - Böcker - Materia, maskiner, människor, av Göran Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
195
Böcker
Materia, maskiner, människor. Cybernetiken och
samhället, av Norbert Wiener. Forum, Stockholm 1952. 211
s., 2 fig. 13,50 kr.
Förf. är professor vid MIT och en av vår tids mest
framstående matematiker. Han har också sedan länge
intresserat sig för gränsområdena mellan olika vetenskaper,
särskilt teleteknik, servoteknik och fysiologi. År 1948 utgav
han boken "Cybernetics" (Tekn. T. 1949 s. 826), som
handlar om styrning och meddelanden hos djur och
maskiner ("control and communication in the animal and
the machine"), och som väckte stor uppmärksamhet.
Cybernetiken (grek. kybernetes = rorsman, jfr guvernör)
presenteras där som en självständig vetenskapsgren, vars
föremål är alla maskiner och organismer, i vilka
meddelanden och signaler spelar en väsentlig roll för det helas
funktion. Grundbegreppen och metoderna är naturligt nog
hämtade från eller inspirerade av teletekniken, som ju
sysslar med överföring av meddelanden rätt och slätt. De
system man betraktar är tekniska servosystem
(återkopplingsvägen är en kanal för överföring av ett meddelande,
nämligen felsignalen), levande organismer, speciellt deras
nervsystem, samt de mera komplicerade system som
omfattar både organismer och maskiner, t.ex. samhällen.
Det är naturligtvis ett intressant konstaterande att man
i alla dessa olika situationer har att göra med
meddelanden och signaler, men det är i och för sig inte tillräckligt
som utgångspunkt för vetenskapligt studium. Där bakom
ligger emellertid något mera påtagligt. Under de senaste
årtiondena har den insikten gradvis vuxit fram att alla
former av meddelanden kan behandlas på samma
teoretiska grundval, nämligen som statistiska tidsserier. Härtill
har förf:s egna arbeten väsentligt bidragit, särskilt boken
"Extrapolation, interpolation and smoothing of stationary
time series" som utkom i New York 1949, men föregicks
av rapporter med mera begränsad spridning.
Man tänker sig det särskilda meddelandet utvalt ur en
viss, i varje situation given mängd av möjliga
meddelanden. Denna mängds statistiska egenskaper utgör teorins
grunddata. Exakta definitioner och därur härledda
resultat av stort praktiskt och teoretiskt värde gav C E Shannon
1948 i "Mathematical theory of communication" (Tekn. T.
1950 s. 85), och lade därmed grunden för en kvantitativ
behandling av meddelandekanalernas egenskaper.
Shannon’s teori brukar kallas "informationsteori", vilket
är en smula förrädiskt. Orden "information",
"meddelande" och några till används nämligen här i en speciell,
noga definierad betydelse. Ett meddelande anses uttryckt
i ett slags kod; teorin sysslar endast med relationerna
mellan den fysikaliskt givna överföringskanalen och denna
kod, t.ex. känsligheten för störningar och kanalens
överföringsförmåga (mätt i "informationsmängd per tidsenhet").
Vad koden betyder är däremot irrelevant.
Ett karakteristiskt drag hos teorin är att störningar
fålen enhetlig behandling, oberoende av deras orsak och
speciella natur. Ett annat karakteristiskt drag är den
tydliga släktskapen mellan några av informationsteorins
storheter och några av termodynamikens. Informationsmängd
är släkt med entropi, eller kanske hellre med negativ
en-tropi, och man kan t.ex. uppställa satsen att
informationsmängden aldrig ökar i ett slutet system, som en analogi
till termodynamikens andra huvudsats (att entropin aldrig
avtar i slutna system).
Det är dock inte tillrådligt att dra alltför vittgående
slutsatser ur en sådan analogi; det är inte naturligt att
definiera "slutet system" på precis analoga sätt i bägge
fallen, och informationsmängd är för övrigt rent
matematiskt ett allmännare begrepp än entropi.
I den nu på svenska utkomna boken presenterar förf.
cybernetikens grundtanke i populärare form och
diskuterar dess tillämpning på mänskligt liv och samhälle. Sitt
syfte beskriver han så (s. 15): "Denna boks tes är att
samhället endast kan förstås genom studium av de
meddelanden och de meddelelsemöjligheter det innehåller; och att
i den fortsatta utvecklingen av dessa meddelanden och
meddelelsemöjligheter en allt större roll kommer att
spelas av meddelanden från människa till maskin, från maskin
till människa och mellan maskin och maskin."
(översättningen är min, bokens är ej korrekt.)
Dessa teser, ty som synes rör det sig om två, belyses
därefter i en mycket intressant räcka av exempel hämtade
från olika vetenskaper. Man får reda på varför
titanote-rierna dog ut, framtidsutsikterna för den indiska
elefanten, varför myran inte är intelligent (de fysiologiska
förutsättningarna för lärande saknas; människan har mera
gemensamt med matematikmaskiner än med myror), varför
schimpansen inte talar, varför latinet har kommit ur bruk,
hur patentmål avgörs i USA, varför författarnas situation
är kritisk i dagens USA, den industriella revolutionens
tekniska historia och tjogtals andra saker.
Hur intresseväckande dessa jämförelser än är, måste det
ju sägas att alla använda resonemang är kvalitativa, för
att inte säga spekulativa. Förf. lyckas inte heller alltid
övertyga ens en lekman om att hans beskrivning av den
ena eller andra företeelsen är den riktiga. Däremot går
man villigt med på hans uppfattning att den cybernetiska
synpunkten är väsentlig och bör vara med när vi gör oss
vår bild av världen omkring oss.
Några praktiska tillämpningar av cybernetiken berörs i
kapitlet "Några kommunikationsmaskiner och deras
framtid". Särskilt intressant är beskrivningen av den apparat
som förf. och medarbetare håller på att utveckla till hjälp
för döva. Denna apparat skall översätta språkljud till
känselintryck och sålunda göra det möjligt för döva att
"höra med fingrarna", dock endast mänskligt tal. Den
baserar sig på tidigare arbeten vid Bell System Laboratories,
som visat att endast en ringa del av den totala
informationen i talet behövs för att överföra både innehållet och
väsentliga personliga drag hos rösten.
Inflätad i expositionen och oskiljaktig från denna går
en tråd av starkt polemisk tendens. Originalets titel är
"The human use of human beings" (Boston 1950), och
förf. är minst lika angelägen att strida för sina åsikter
som han är att förklara vad cybernetik är för något. Hans
grundsynpunkt är den renodlat liberala, att ändamålet med
det hela är att nå fram till ett tillstånd där var enskild
människa har tillfälle att utveckla alla sina inneboende
möjligheter i fullt mått. Det syns honom vara en lika
förnedrande behandling att låta en människa utföra ett
repetitivt och rutinartat arbete, t.ex. i en fabrik, som
endast tar i anspråk en miljondel av hennes intellektuella
förmåga, som det är att kedja fast henne vid en åra i en
galär. I det senare fallet används hon som energikälla, i
det förra för att fylla en trivial styrnings- och
kontrollfunktion, som likaväl kan göras maskinellt.
Det är känt att utvecklingen inom industrin går mot en
allt mera omfattande automatisering. Förf. ger namnet
"den andra industriella revolutionen" åt denna
servosystemens och matematikmaskinernas inmarsch i
näringslivet, och profeterar att den inom något årtionde skall ha
tagit sin början på allvar; i händelse av krig ännu tidigare.
(Jfr i detta sammanhang beskrivningen av Ford’s nya
ino-torfabrik i Cleveland i tidskriften Factory Management
and Maintenance dec. 1952). En sådan utveckling är en
förutsättning för individens frigörelse, men den ställer
också många svåra problem av social och mänsklig natur,
och medför nya faror för individen och för hela
människosläktets fortbestånd.
Hans allmänna åsikter kan summeras ungefär så här:
människosläktets framtid är osäker, även utan hänsyn till
vätebomber och bakteriekrig. Den är det därför att våra
hittillsvarande tekniska framsteg, samtidigt som de
förbättrat individens villkor, gjort livet och samhället mycket
känsligare för störningar och ömtåligare för katastrofer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
