Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Inventering genom borrning av fyndigheter för dagbrytning, av Carl-Olof Morfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
239
Fig. 7. Grovt borr mjöl inbäddat i
metakrylat (ca 2 X).
Fig. 8. Tunnslipningsprov av borrmjöl
från granit-pegmatit; observera
fält-spatkristallernas tvillingbildning (ca
20 X).
borrar i sådana fall med grovt spadborr tills det blir
nödvändigt med foderrör för att få hålet att "stå".
Borrningen fortsätts med litet spadborr (diameter 8 cm)
inuti foderröret, varvid detta successivt sjunker. När man
nått berget eller är mycket nära detta, fylls hålets nedre
del med snabbcement eventuellt med tätande tillsats. Efter
borrning genom cementen och en bit ned i berget med
45 mm skär fastgjutes ytterligare ett rör vari borrning
sedan kan ske. Rören kan i de flesta fall efter en sådan
borrning tillvaratas, sedan de sprängts bort. Det vid
luft-spolning erhållna borrmjölet kan tas direkt i numrerade
påsar för vidare bearbetning på laboratoriet. Vid
vattenspolning erhållna prov torkas efter avdekantering av
vattnet.
Provbearbetning
Proven kommer således till laboratoriet i målet tillstånd
och kan utan föregående krossning, neddelning och
målning tas till analys. Innan detta sker, bör dock borrmjölet
från hela borrhålet närmare granskas och resultatet
jämföras med borrprotokollets uppgifter. Genom att placera
en liten kvantitet borrmjöl från varje provpåse i ordning
under varandra på en glasskiva och sedan pressa samman
det hela med ytterligare en glasskiva erhålles i de skarpa
gränserna mellan varje prov goda möjligheter att iaktta
även en ringa ändring i färgtonen hos borrmjölet (fig. 6).
Jämförs dessa iakttagelser med borrsjunkningstiderna,
har man i de flesta fall möjlighet att omedelbart fastlägga
gränsen mellan olika bergarter. Härefter tas aktuella delar
ut för kemisk analys. Vid sammanställning av
analysresultaten från olika delar av ett borrhål eller från flera
borrhål för att erhålla ett genomsnittsvärde är ett vanligt
aritmetiskt beräkningssätt det bästa, ehuru det i vissa fall
kan vara riktigare att reducera toppresultaten, dvs.
me-dianen bör hellre användas än det aritmetiska mediet.
Mera ingående mineralogisk och i vissa fall petrografisk
granskning av borrmjöl kan numera göras i
polarisationsmikroskop. Borrmjölet inbäddas i metakrylat (fig. 7),
varefter tunnslip-prov kan framställas. Ett mikrofoto av ett
dylikt tunnslip-prov (fig. 8), taget i
polarisationsmikroskop, visar hur borrmjölskornens mineralogiska
sammansättning kan iakttas. Bergartsstrukturer (typ av
kristalli-nitet, förgnejsning osv.) kan däremot icke studeras vid
dessa borrningar. Detta är också i de flesta fall av
underordnad betydelse vid tillhörande undersökningar, då
bergartsstrukturen kommer till synes, där berget går i dagen
och icke i allmänhet kan förväntas nämnvärt förändra
sig vid de relativt små snittavstånd i jordskorpan, som
här kommer i fråga.
I fall där även järnhalten i materialet skall bestämmas är
det nödvändigt att före analysen skaffa bort stålrester från
borret med magnet, ett förfarande, som även används på
material som gått igenom kross med stålplattor. I ett fall
har ett generalprov på ca 75 t i kemiskt hänseende
kunnat jämföras med ett borrprov i samma bergparti.
Överensstämmelsen var genomgående, och mycket god även
vid järnhalter under 1 °/o. Skillnaden i järnhalt var inte
större än att den lika väl kunnat bero på materialets
anisotropi.
Vid borrning i karbonatbergarter kan i viss utsträckning
en uppfattning erhållas om deras kemiska
sammansättning genom diverse färgningsmetoder, vilka i allmänhet
grundar sig på olika karbonaters olika löslighet i svaga
syror. Detta är särskilt aktuellt i kalkstensbrott med
kristallin kalksten, då denna ofta blir dolomitisk och även
övergår i ren dolomit.
För att direkt på arbetsplatsen kunna bestämma i
saltsyra olöslig rest samt CO„-halt i karbonatbergarter har jag
utarbetat ett par enkla apparater vilka ger möjlighet att i
grova drag göra dylika bestämningar. Borrmetoden med
provtagning kan härigenom med fördel utvidgas för
användning vid provtagning i själva brytningsfronten i kalk-
Fig. 9. Blockdiagram över borrsektioner i en gångformigt
utbildad fyndighet; de två borrhålen t.v. har först borrats
genom lösa jordlager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
