Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Nordafrika som industriland, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
241
Nordafrika som industriland
338(61)
Franska Nordafrika, som på senaste tiden har tilldragit
sig rätt stort politiskt intresse, består av tre länder:
Algeriet som, uppdelat i tre departement, är administrativt helt
inlemmat i Franska Republiken, samt två protektorat,
sul-tanatet Marocko och regentskapet Tunisien, vilka tillhör
Franska Unionen.
Av dessa är Algeriet störst — med sina 575 000 km2 är
det lika stort som det franska fastlandet. Marocko har
420 000 km3, minst är Tunisien med 125 000 knr. I
folkmängd är Algeriet och Marocko rätt jämnspelta, med 9
resp. 8 milj. invånare; Tunisien har endast 3,5 milj., som
till tre fjärdedelar är koncentrerade till landets norra del.
I alla tre länderna tillväxer befolkningen mycket snabbt
— ökningen har varit 25 ’% på tio år. En snabb
industrialisering är därför nödvändig om man skall kunna förse den
raskt växande befolkningen — som nu till 80 o/o ägnar sig
åt lantbruk — med tillräckliga arbetsmöjligheter, och
höja produktionen till en rimlig levnadsstandard.
Då man i Frankrike omedelbart efter kriget, år 1946,
började diskutera den moderniserings- och
industriupprust-ningsplan, som efter sin drivande kraft kallas
Monnet-planen, var även Nordafrika inbegripet i den. Denna del
av planen hade också en god jordmån i Nordafrikas rika
mineralresurser, huvudsakligen fosfat och järn, samt en
väl utbyggd lantbruksproduktion. Vidare har Marocko och
Algeriet god tillgång på kol och vattenkraft, samt även en
del olja.
Som första punkt på industrialiseringsplanen har också
ställts utbyggnad av vattenkraften och ett omfattande
program för mineralutvinning. Vidare har de stora
exporthamnarna, t.ex. Safi, Alger, Mers el Kebir och la Goulette,
kraftigt utvidgats. På det industriella området läggs
tonvikten på livsmedel, kemisk industri och mekanisk industri.
Marocko
För närvarande pågår en livlig exploatering av Marockos
resurser, som bl.a. tar sig uttryck i en snabb stegring av
elkraftproduktionen. Denna, som 1939 var 169 milj. kWh,
hade 1951 stigit till 580 milj. kWh. Enligt det nuvarande
utbyggnadsprogrammet skall energiproduktionen 1954
uppgå till 1 000 milj. kWh, av vilka två tredjedelar alstras av
vattenkraft. Under arbete är Bin el Ouidane-dammen med
kraftstationen Afourer för en produktion av 450 milj. kWh.
Dessa samverkar med kraftstationerna Im’ Fout och
Da-ourat i Oum er Rbia-dalen, som tillsammans producerar
200 milj. kWh.
Marocko har de rikaste mineralresurserna i Nordafrika.
Kolfyndigheterna hittills uppskattas till 170 Mt.
Produktionen var 400 000 t år 1951, och har nu utbyggts till
600 000 t/år. De främsta fyndigheterna ligger i Djerada,
som av en 22 km lång linbana förbindes med
anrikningsverket i Guenfouda; antraciten där innehåller 85 o/o kol,
5 «/o flyktiga ämnen och 10 o/0 aska.
År 1950 producerades 66 000 t blymalm med 72—74 %
metalliskt bly och 300—400 g/t silver, samt 23 000 t
zinkmalm med 50—55 o/0 zink. Järnproduktionen var 350 000 t
och manganproduktionen 300 000 t. Till 1953 väntas den
årliga produktionen stiga till 100 000 t för vardera bly och
zink, och till 500 000 t för järn. Marocko är vidare en av
världens främsta koboltproducenter, med en
årsproduktion av 6 500 t.
Av petroleum finns reserver, som för närvarande
uppskattas till 1 Mt. Produktionen har de senaste åren
fördubblats varje år, och nådde 70 Mt 1951. Ett franskt
raffinaderi har nu flyttats till Marocko, och under första
halvåret raffinerades där närmare 40 000 t råpetroleum, som
gav 6,5 ’%) bensin, 9 °/o fotogen, 35 o/o dieselolja och 48,5 %
eldningsolja.
Marockos huvudsakliga mineralprodukt är fosfat. De
tillgängliga resurserna räcker för att fylla världsbehovet
under flera århundraden. Produktionen ligger för
närvarande vid 4 Mt/år. Den viktigaste fyndigheten ligger vid
Khou-ribga, 140 km per järnväg från Casablanca, och har en
årlig kapacitet av över 3 Mt råfosfat med en halt av 75 %
trikalciumfosfat.
Bland kemisk industri märks i första hand tre stora
fosfatfabriker, av vilka en i Casablanca med en årlig
kapacitet av 58 000 t. I Safi har satts i gång en
hyperfosfat-fabrik med en kapacitet av 100 000 t/år. Bland andra
kemiska tillverkningar märkes färger, plaster, sprängämnen
och natriumalginat. Vegetabiloljeproduktionen är 120 000 t
och tvålproduklionen 35 000 t per år.
Bland livsmedelsindustrier märkes två
sockerraffinaderier, av vilka det ena anges vara världens största
bitsockerfabrik, med en total produktion av 120 000 t/år.
Sardinindustrin har en kapacitet av 300 milj. burkar per år;
världens största sardinexporthamn, Safi, ligger i Marocko.
Av viktigare industrier må för övrigt framhållas
kork-och pappersindustrierna; i Port Lyautey ligger ett
pappersbruk med en kapacitet av 19 000 t/år, av vilken största
delen exporteras. I Casablanca finns en cementfabrik med
en årlig produktion av 300 000 t cement, som skall ökas
till 500 000 t varigenom landet blir självförsörjande.
En särskild roll i Marockos industri spelar dvärgpalmen,
som sedan uråldriga tider har använts för
hantverksmässig tillverkning av rep, kvastar, säckar etc. Numera
kardas de färska palmbladen maskinmässigt till en produkt,
som efter soltorkning och spinning blir till det konstgjorda
taglet som kallas krollsplint. Produktionen, som helt och
hållet går till export, är av storleksordningen 50 000 t/år.
Algeriet
Algeriet är för närvarande huvudsakligen ett agrarland,
där lantbruksprodukter upptar 84 o/o av exporten. I detta
land — liksom för övrigt i Marocko och Tunisien — har
därför stor uppmärksamhet ägnats dels åt bevattning och
kampen mot erosion, dels åt mekaniseringen av
lantbruket. De senaste åtgärderna har hittills nått endast en
Fig. 1. Kraftverksbygge i Marocko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
