Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1953 - Andras erfarenheter - Metylvinylpyridin, av SHl - Nya metoder - Dubbel återöverhettning i ångkraftverk, av Wll - Radiolänk för överföring av PPI-bilder, av ESS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
TEKNISK TIDSKRIFT
Den har en kapacitet på ca 900 t/år MVP och ger dessutom
mindre’mängder närstående pyridinföreningar.
Acetaldehyd ur petroleum överförs till paraldehyd med
svavelsyra som katalysator genom en kontinuerlig process.
Svavelsyran neutraliseras sedan, och paraldehyden, som
först renas genom destillation, bringas att reagera med
överskott på ammoniak till 2-metyl-5-etylpyridin. Härvid
får man som biprodukter mindre mängd 2-pikolin,
4-piko-lin och tunga pyridinprodukter.
Reaktionsprodukten går till en separeringsanläggning där
ammoniaköverskottet avskiljs och återförs till
reaktionskärlet medan resten delas upp i teknisk pyridin,
metyletyl-pyridin och högre pyridiner. Den andra av dessa
produkter dehydreras katalytiskt till metylvinylpyridin (Chemical
Engineering febr. 1953). SHl
Nya metoder
Dubbel återöverhettning i ångkraftverk. De stigande
bränsleprisen gjorde att man införde återöverhettning av
ångan i nyare ångturbinanläggningar. Genom
återöverhett-ningen får man som bekant en minskning av ångans
fuktighet i kondensturbinernas avlopp, vilket ger en
förbättrad verkningsgrad och bättre möjlighet att utnyttja höga
ångtryck utan att behöva gå upp till allt för höga
ångtemperaturer. För att ytterligare höja verkningsgraden i
ånganläggningar diskuterar man nu dubbel
återöverhettning.
I anläggningar med återöverhettning leds ångan från
högtrycksturbinen vanligen till en i ångpannan placerad
överhettare och därifrån till lågtrycksturbinen. Den därvid
uppkommande tryckförlusten i rörledningar och överhettare,
i vanliga fall i storleksordningen 10 ®/o, medför en viss
verkningsgradsförsämring. I stället för att leda ångan till
och från ångpannan kan man placera en överhettare
alldeles intill turbinaggregatet, varvid man med något
värmemedium leder värme från pannan till överhettaren. Som
värmemedium kan användas flytande metalliskt natrium,
och med ett sådant arrangemang räknar man med att
kunna begränsa tryckförlusten på ångsidan till 5 "/o av
ångtryckets absoluta storlek.
Jämförande beräkningar har gjorts för en 100 MW
ång-turbingenerator med åtta stegs matarvattenförvärmning
med återöverhettning i ett eller två steg och med
överhettare placerade i ångpannan eller med natrium som
värmemedium. Vid återöverhettning i ett steg har
verkningsgraden antagits vara 85 °/o i högtrycksturbinen och
90 °/o i lågtrycksturbinen, vid återöverhettning i två steg
85 °/o i högtrycksturbinen, 90 °/o i mellantrycksturbinen och
92 °/o i lågtrycksturbinen.
I samtliga fall har ångpannans verkningsgrad antagits
vara 88 c/o, kondensortrycket 51 mb,
matarvattentempera-turen 265°C och hjälpmaskinernas effektförbrukning 7 MW,
stationens nettoeffekt alltså 93 MW. Följande resultat har
erhållits:
Metod för återöverhettning
Ånga före turbin
tryck .............................................................. at 169 169 169 169 169
temperatur ....................................................... °C 565 565 565 565 565
Änga efter första återöverhettning
tryck .............................................................. at 28,4 30,0 50,6 50,6 53,4
temperatur ....................................................... °C 538 538 538 538 538
Ånga efter andra återöverhettning
tryck .............................................................. at — — 15,8 16,7 16,7
temperatur ....................................................... °C — — 538 538 538
Värmeförbrukningstal för turbingeneratorn ..................................................2,198 2,186 2,137 2,126 2,114
Värmeförbrukningstal för stationens nettoeffekt............................................2,686 2,672 2,611 2,598 2,583
förbättring, jämfört med A ...................................... °/o 0 0,52 2,80 3,28 3,83
Verkningsgrad, beräknad på nettoeffekt .......................... ®/o 37,2 37,4 38,3 38,5 38,7
Med värmeförbrukningstal avses förhållandet mellan med
bränslet tillförd värmeeffekt och avgiven eleffekt, varvid
effekterna räknas i samma måttenheter.
Värmeförbruk-ningstalet är alltså inverterade värdet av verkningsgraden.
För en anläggning som drivs 8 760 h/år med
belastningsfaktorn 0,70 har man vid bränslekostnaden 40 ct/milj. Btu
(motsvarande ca 10 $/t) beräknat följande besparing i
bränslekostnad för de olika alternativen i jämförelse med
alternativ A:
A B C D H
Årlig minskning
av bränslekostnad ........... $ 0 11 200 58 300 68 600 79 800
Kapitaliserad summa .......... S 0 74 500 388 000 457 000 531 000
Systemet för flytande natrium förutsättes arbeta inom
temperaturområdet 480—650°C. Värmeöverföringen mellan
rörvägg och flytande natrium är god och man räknar med
så höga värmeövergångstal som ca 30 000 W/m2C och ännu
högre. Centrifugalpumpar eller pumpar av
elektromagnetisk typ bör kunna användas för flytande natrium.
Dimensionerna för en återöverhettare till ifrågavarande
anläggning uppskattas till 1,2 m diameter och 6 m längd.
Pumpeffekten vid full effekt beräknas för elektromagnetiska
pumpar till 100 hk och för centrifugalpumpar till 80 hk
eller lägre.
Alla rör och all övrig utrustning i natriumanläggningen
måste göras av rostfritt stål. Emedan natrium häftigt
oxideras av syret i luften måste man använda kväve som
skyddsgas. Kostnaderna för natriumsystemet har
uppskattats till 300 000
Man anser att den beräknade bränslebesparingen skulle
kunna ekonomiskt motivera ett utförande med dubbel
återöverhettning vid den antagna kontinuerliga driften
året runt. För svenska kondenskraftverk med
utnyttjnings-tider på 1 000—3 000 h blir nog systemet för dyrt och
komplicerat (R H Shannon & J D Selby i Power febr. 1953).
Wll
Radiolänk för överföring av PPI-bilder. I
Storbritannien har ett radiolänksystem för överföring av
radarinformation över större avstånd utvecklats. Systemet arbetar på
9 cm våglängd och räckvidden hos en överföringslänk
beräknas till ca 35 km vid en uteffekt av 0,5 W hos sändaren.
Vid större avstånd eller ogynnsamma topografiska
förhållanden kan repeterstationer vid behov läggas in.
Apparaturen består av en sändare, som installeras i
omedelbar närhet av radarstationen, samt en mottagare på
den plats där PPI-bilden skall presenteras. Sändarens
bärvåg är amplitudmodulerad till 80 ®/o och negativ
modulation användes för videosignalerna. Modulatorns bandbredd
kan inom vissa gränser anpassas till den radarstation som
länköverföringen skall samarbeta med. Radiolänken är
ursprungligen byggd för Decca hamnradar (Tekn. T. 1952
s. 20), som har en bandbredd av maximalt 14 Mp/s i
videokretsarna.
Pulser för bäringsindikering och synkronisering överföres
A B C D E
panna natrium 1. panna 1. panna 1. natrium
2. panna 2. natrium 2. natrium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
