Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1953 - Andras erfarenheter - Dekorering av glas och keramik med duktryck, av SHl - Kontinuerlig fettspaltning, av SHl - Gammastrålning påskyndar kemiska reaktioner, av SHl - Isocyanat ur karbamider, av SHl - Saltbadshärdning med molybden och volfram, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
TEKNISK TIDSKRIFT
principer, nämligen direkta metoden, utskärning och
fotokemiska metoden. Den första av dessa består i målning
direkt på duken. Vid den andra utgår man från ett opakt
eller genomskinligt papper, belagt med cellulosaacetat
eller gummilack. Är papperet genomskinligt, läggs det med
beläggningen uppåt över mönstret, och man följer dettas
konturer med en kniv utan att skära genom papperet.
Cel-lulosaacetathinnan i vilken mönstret skurits ut läggs på
duken och fästs vid denna t.ex. genom pressning med ett
varmt strykjärn. Ingen av dessa metoder används i större
utsträckning för keramik.
Den fotokemiska metoden, som utnyttjas mest, är
grundad på att många kolloider, såsom gelatin, gummilack,
fisklim och polyvinylalkohol, reagerar med
kaliumbikro-mat vid belysning. Detta kan utnyttjas på tre olika sätt,
nämligen enligt den direkta eller indirekta metoden och
enligt en metod med gelatinplatta.
Vid den direkta metoden stryks en lösning av en
lämplig kolloid och kromsalter på duken och får torka i
mörker. Därefter belyses duken under ett positiv av det
mönster som skall reproduceras. Slutligen framkallas den i
ljumt vatten (kallt för polyvinylalkohol), varvid de
obelysta delarna av kolloidskiktet löses bort medan de
belysta, som härdats och blivit svårlösliga, stannar kvar.
Man får på så sätt öppningar mellan dukens trådar bara
på de ställen där färg skall anbringas.
Vid den indirekta metoden arbetar man på i princip
samma sätt som vid den direkta, men mönstret framkallas på
ett papper överdraget med gelatin försatt med
kalium-bikromat. Vid framkallningen överförs gelatinhinnan på
en celluloidskiva och läggs sedan våt i kontakt med duken.
Efter torkning sitter gelatinet fast på denna och kan
skiljas från celluloidunderlaget.
Metoden med gelatinplatta är bäst men relativt svår att
utföra. Man anbringar först ett gelatinskikt på duken och
låter detta torka. Därefter lägger man på det en tunn
platta av gelatin i kallt vatten. Efter torkning behandlas
gelatinet med bikromatlösning och får torka igen (i
mörker). Sedan exponering utförts på samma sätt som vid de
andra metoderna framkallar man i varmt vatten.
Skall man använda emaljfärger, som innehåller vatten,
måste man skydda duken med vattenresistent lack. Härvid
stryker man dukens ena sida med en fernissa och gör
sedan ren stencilen med ett lösningsmedel. När fernissan är
fullständigt torr stryks dukens andra sida med en annan
fernissa, och rengöringen upprepas med ett annat
lösningsmedel (L Dubuit i Glasteknisk Tidskrift 1953 h. 1). SHl
Kontinuerlig fettspaltning. Enligt en amerikansk
metod spaltas fett i glycerol och fettsyror utan användning
av katalysator genom upphettning med vatten under tryck.
Ungefär 98 "°/o av fettet spaltas. Fettsyrorna kan vanligen
blekas till samma färg som det ursprungliga fettets.
Metoden, som sedan 1948 utnyttjas i industriell skala, uppges
vara betydligt billigare än det gamla Twitchell-förfarandet.
Spaltningen sker i en kolonn där vattendroppar får falla
genom en långsamt uppstigande pelare av fett i flytande
form. Normalt håller man ett tryck i kolonnen på ca
50 kp/cm2 och en temperatur på 260°C. Vid kontakt med
vattnet hydrolyseras glycerolestrarna till glycerol, som
löser sig i vattnet, och fettsyror som är olösliga i vatten och
stiger uppåt i kolonnen.
Genom att vatten och fett leds i motström undviker man
inställning av den jämvikt mellan glycerol, fettsyror,
vatten och ospaltat fett, som alltid uppstår vid periodiska
processer. Härigenom kan praktiskt taget fullständig
spaltning av fettet uppnås. Vidare får man glycerolvatten med
hög glycerolhalt.
Värmeåtervinning sker vid kolonnens botten och topp.
Sålunda passerar det ingående fettet i droppform genom
ett skikt av bortgående, hett glycerolvatten. På detta sätt
uppnås ett utmärkt värmeutbyte därför att fettdropparnas
stighastighet i vattenlösningen beror på deras temperatur.
De från kolonnens topp avgående, heta fettsyrorna
passerar ett antal bottnar på vilka de i motström möter ingående
vatten. Härvid förvärms detta, medan fettsyrorna befrias
från medryckt glycerolvatten som annars kunde orsaka
partiell återbildning av fett vid bearbetning av fettsyrorna
(H L Barnbey & A C Brown i Journal of the American
Oil Chemists’ Society mars 1948; enligt Blaw Knox Ltd.).
SHl
Gammastrålning påskyndar kemiska reaktioner.
Amerikanska undersökningar har visat att y-strålning från en
10 kc källa av kobolt 60 kan användas för att framkalla
kemiska reaktioner av viss typ. Strålningen ersätter inte
värme men kan utlösa exoterma reaktioner som inte sker
under vanliga betingelser.
En sådan reaktion är t.ex. klorering av bensen till
ben-senhexaklorid som nu vanligen utförs genom bestrålning
med ultraviolett ljus. Framför detta har y-strålning
fördelen att ha stor genomträngningsförmåga. Den verkar
därför på hela materialmassan, medan ljuset absorberas i
ett tunt ytskikt. Genom användning av y-strålning blir
därför omröring och återföring av reaktionsblandning onödiga.
Vidare kan y-strålning tränga genom tjocka
materialväggar, t.ex. en autoklavs.
Etylen polymeriseras i y-strålning till en produkt med
andra egenskaper än den vanliga polyetenens. Vidare
påskyndar y-strålning oxidation av svavelsyrlighet till
svavelsyra, och man tror att denna upptäckt kan komma att
utvecklas till en ny metod för framställning av svavelsyra
(Chemical & Engineering News 30 mars 1953). SHl
Isocyanat ur karbamider. På senare tid har isocyanat
fått växande användning som blåsmedel vid framställning
av skumplast och skumgummi. Man har nu funnit att de
kan tillverkas billigt ur karbamider enligt formeln
(RNH)2CO £±RNH2 + RNCO
Man kan nämligen förskjuta jämvikten åt höger genom
att sätta till klorväte som binder aminen.
Hittills har metoden bara provats i laboratorieskala, men
det anses inte vara något som hindrar dess industriella
utnyttjande. Den apparatur man använt består av en
en-liters, trehalsad kolv i vilken karbamid satsas. Kväve och
klorväte förs in, och reaktionen genomförs vid ca 350°C.
Härvid förångas isocyanatet och rycks med av gaserna.
Dessa passerar ut genom en 3 dm hög fyllkroppskolonn
där de tvättas med toluen som löser reaktionsprodukterna.
Man har uppnått 60—70 °/o utbyte av isocyanat vid
behandling av symmetriska karbamider; osymmetriska ger
något lägre utbyte och mera isomerer (Industrial &
Engineering Chemistry mars 1953). SHl
Saltbadshärdning med molybden och volfram. Vid yt-
härdning av stål har man länge utnyttjat indiffusion av
ämnen (Tekn. T. 1952 s. 1), framför allt kol men på
senare tid också kisel och krom. Användning av molybden
och volfram öppnar emellertid också intressanta
möjligheter vid ythärdning. Nyare undersökningar, särskilt i
Tyskland, visar att man kan öka volfram- eller
molybden-halten i ett mjukt ståls ytskikt och på detta sätt erhålla
ett pläterat material. Detta kan man sedan sätthärda eller
nitrerhärda för att öka dess korrosionsmotstånd.
Auste-nitiska kromnickelstål kan också modifieras genom
behandling med molybden- eller volframföreningar.
Vid ythärdning med volfram eller molybden ger man inte
stålet bara en ytbeläggning av dessa metaller utan
åstadkommer dessutom att de sedan diffunderar in i
grundmaterialet. Flera metaller för beläggning av stål med för
indiffusion lämpliga skikt av molybden och volfram har
använts, t.ex. cementering med metallpulver, utfällning ur
ångfas och vätgasreduktion av molybdenoxid i kontakt
med stålet. Den sista metoden har lett till försök med
behandling i saltbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
