Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1953 - Andras erfarenheter - Hur navigerar flyttfåglar? av SHl - Läder med nylonöverdrag för proteser, av SHl - Böcker - Materialhantering inom svensk industri och handel, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 september 1953
641
Ett stort antal teorier har ställts upp för att förklara
fåglars navigeringsförmåga (jfr Tekn. T. 1946 s. 554). De
flesta av dem är högst osannolika, och bara fyra är värda
allvarligt beaktande. Enligt en av dessa har fåglar i
inner-örat en apparat för upptäckande av ändring i fart och
riktning. De skulle därför komma ihåg den väg de färdas
i fångenskap och kunna återvända när de gavs fria. Det
kan emellertid visas att fåglarna inte flyger samma väg
tillbaka som den på vilken de förts bort.
Enligt andra teorier navigerar fåglarna genom iakttagelse
av den på jordens rotation beroende Coriolis-kraften eller
jordmagnetiska krafter. Den förra synes emellertid vara
mycket för liten för att kunna uppfattas vid sidan av de
Coriolis-krafter som uppstår när fåglarna omedvetet
ändrar flygriktning. Vidare har visats att fåglar torde vara
fullständigt okänsliga för magnetfält. Dessa båda teorier
tycks därför sakna stöd.
Enligt en fjärde teori använder fåglarna samma metod
för orientering som människorna länge utnyttjat, nämligen
bestämning av latitud och longitud ur solens läge. Flera
iakttagelser stöder denna teori. Det har bl.a. visat sig att
fåglar inte kan bestämma sitt läge vid frigivandet i mulet
väder. Lyckade hemfärder blir nämligen då färre och tar
längre tid än vid klart väder.
En fågel behöver givetvis inte göra en exakt
lägesbestämning för att hitta hem. Det är tillräckligt om den kan
avgöra huruvida den frigivits norr, söder, öster eller väster
om sitt hem. Den kan sedan flyga i den rätta
huvudriktningen tills den når trakter som den känner igen. För att
kunna göra en sådan grov lägesbestämning måste fågeln
emellertid mäta solens höjd och azimut, och i senare fallet
behöver den en referenspunkt. Denna kan solen själv ge
eftersom den når högsta punkten av sina bana vid lokal
middag och då står rakt i söder på norra halvklotet.
Fåglar kan väl i regel inte göra en middagsobservation,
men det är tänkbart att de genom att iaktta solens
förflyttning under en kort tid kan extrapolera dess skenbara
bana på himlen. Blir då denna bana lägre än den fågeln
minns hemifrån, befinner den sig norr om hemmet, och
är banan högre, är den söder om detta. För att bestämma
sin longitud behöver fågeln emellertid en exakt
kronometer som ger dess hemtid. Det är känt att djur har ett
gott tidssinne, men man vet inte hur noggrann denna
fysiologiska kronometer är.
Teorin att fåglar navigerar med hjälp av solen är den
för närvarande sannolikaste förklaringen på deras
orienteringsförmåga. Den studeras i detalj både i
Storbritannien och Tyskland. Ett sätt att prova den är utnyttjande
av solhöjdens ändring med årstiden som måste se likadan
ut som en ändring av latituden och därför borde förvilla
fåglarna. Ett annat prov gäller bestämning av den kortaste
tid som en fågel behöver för orientering sedan den iakttagit
första solglimten. Ett tredje syftar att sätta den antagna
kronometern ur funktion. Resultaten av dessa
undersökningar har inte publicerats ännu, men det påstås att de
såvitt känt stöder teorin (G V T Matthews i Discovery
maj 1953). SHl
Läder med nylonöverdrag för proteser. Läder, som
ingår i proteser, kommer vanligen i direkt kontakt med
huden. Det utsätts då för sur eller alkalisk svett och hudens
bakterieflora. Det har visat sig att icke ytbehandlat läder
härvid fläckar ned kläder, blir illaluktande, spricker,
missfärgas och ganska snabbt förstörs. Under vissa
omständigheter har kromgarvat läder inte hållit mer än fyra veckor.
Skyddsskikt för läder skall verka som ett osmotiskt
membran och tillåta diffusion av vattenånga men vara
ogenomträngligt för svett, större kvävehaltiga molekyler och
pro-teolytiska bakterier. Det skall ha tillräcklig hållfasthet och
böjlighet för att stå emot formändring utan att flaga av
från lädret. Vidare skall det vara okänsligt för svett med
olika pH, ha god adhesion till underlaget, vara lätt att
göra rent och anbringa samt ha god nötningshållfasthet.
Ett material, som uppfyller dessa fordringar, har man
funnit i en alkohollöslig typ av nylon (Du Ponts FM-6501)
som används till ockluderande täckning av sår, särskilt
brännsår. Av de erfarenheter man härvid fått framgår att
nylonskiktet släpper igenom vattenånga men inte
mikroorganismer. Vid prov med läder bestruket med
nylonlös-ning har man funnit att skyddsskiktet hindrar förstöring
av lädret under mer än ett år. Nedfläckning av kläder
undviks helt och hållet. Läderdelar till amerikanska arméns
proteser stryks numera alltid med nylonlösning (F
Leonard m.fl. i Industrial & Engineering Chemistry apr.
1953). • SHl
Böcker
Materialhantering inom svensk industri och handel.
IVA:s Transp.-Forskn.-Komm. Medd. nr 14, Stockholm
1953. 199 s., 11 pl., tab. 20 kr.
Det på synpunkter och sifferuppgifter rika meddelandet
avser att lämna en överblick över olika problem vid
materialhantering inom såväl industri som handel i Sverige
och baseras på personliga besök vid företag inom olika
branscher samt på svar på cirkulärskrivelser. Det
huvudsakliga utredningsarbetet inom industriavdelningen har
utförts av O Rimér och inom handelsavdelningen av O
Sandström, U öhman och E Andersson.
Av utrymmes- och andra skäl har några
produktionsområden måst uteslutas, bl.a. skogshantering, jordbruk
och fiske. De erhållna industriuppgifterna har
sammanställts i branschvisa översikter som behandlar
hanterings-och transportarbetet dels vid mottagning och lagring av
råmaterialet, dels under tillverkningens gång och dels vid
lagring och avsändning av de färdiga produkterna.
Eftersom hanterings- och transportarbetet inom ett företag ej
är ett helt fristående arbetsmoment utan ingår i
bearbetning, montering och kontroll, har för varje industribransch
medtagits en orienterande beskrivning över själva
tillverkningen.
Inom de olika branschgrupperna redogöres ej blott för
nu tillämpade metoder för tillverkning, lagring, transport
och hantering utan lämnas även en förteckning över de
transport- och lagringsproblem som i första hand anses
böra göras till föremål för forskning inom olika fack.
Ett mycket stort antal industrifack har medtagits.
Exempelvis återfinnes inom livsmedelsbranschen 11 olika fack
(kvarnar, bagerier, mejerier, slakterier etc.). Det
utförligaste avsnittet behandlar malmbrytning och
järnhantering. Inom detta beskrivs olika metoder för malmbrytning,
anrikning, sintring, transporter och hantering i gruvor, till
och inom järnverk m.m. Som ett instruktivt exempel
lämnas en utförlig redogörelse för den nya
sliglossnings-anläggningen vid Domnarvet med dess sammanlagt 2 000 m
långa bandtransportörer och tillhörande 20 motorer.
Bland andra utförligare branschutredningar må blott
nämnas dem för cement och betong-, tegel-, sko- och
träindustrierna. I den sistnämnda finnes en intressant grafisk
framställning av skogsprodukternas industriella förädling i
Sverige samt ett utförligt utdrag ur en artikel om lagring och
utlastning i båt och i järnvägsvagn av trämassa vid
Svartviks Sulfitfabrik (Sv. Hamnförb. T. 1950 h. 10).
I det speciella avsnittet om hantering och distribution av
varor redogöres för distributionsvägar, transportsätt,
transportförpackningar, transportenheter m.m. för olika
varuslag och för leveranser till grossist och detaljist.
Särskilt framhålles vikten av att för olika varuslag söka
finna en förpackning eller transportenhet som kan gå
oförändrad och utan omplockning genom så smånga
distributionsled som möjligt och vara så utformad att den lämpar
sig för behandling med mekaniska hjälpmedel.
Utförligast inom denna avdelning är redogörelsen för
materialbehandling och lagerhållning inom grosshandeln,
där bl.a. redogöres för användningen av lastpallar, behål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
