Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1953 - Böcker - Materialhantering inom svensk industri och handel, av Erik Nothin - Riktiga ackord, av Th. Pramberg - Kostnadsberäkning och kostnadsredovisning inom mekanisk verkstadsindustri, av Bo Lillieström-Tjus - Radioteknik, bd 3, av E Danielson - Television receiver design, av Björn Nilsson - Elektrowärme in der Eisen- und Metallindustrie, av N T Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
642
TEKNISK TIDSKRIFT
lare och truckar. Man har här delvis infört hantering i
enhetslaster och i behållare med stapling av masssvaror på
pallar som placeras direkt på varandra. Bl.a. omtalas att
70 ■% av de stora hanteringskostnaderna inom järn- och
stålgrosshandeln kommer på expedieringen från
grossistlagret, under det att lossning, intransport och resning
(långgods) bara drar 30 ^/o.
Redan av detta ytterst knapphändiga referat av det på
detaljer och fakta så rika meddelandet med dess vårdade
utstyrsel torde framgå att det innehåller många
värdefulla uppgifter och anvisningar i transport- och
lagrings-frågor av stort intresse både för industrimän och
grossister. Erik Nothin
Riktiga ackord, av Einar Båtelsson & Olle Morén.
Skoind. Forskn.-inst., nr 7, Stockholm 1953. 92 s., 9 fig. 4 kr.
Skriften ger en sammanfattande, upplysande bild av de
produktionstekniska aspekterna på ackordsproblemen med
särskild hänsyn tagen till skoindustrin. Den vänder sig
främst till personer utom arbetsstudiepersonalens krets för
att genom upplysning skapa bättre förutsättning för en
saklig och objektiv diskussion av lönefrågor.
Framställningen är därför elementär. Efter ett inledande kapitel om
tidlön och ackordslön redogörs för hur man bestämmer
ackordstid och penningfaktor. I samband därmed
behandlas arbetsvärdering och meritgradering. Som avslutning
kommer en redogörelse över olika ackordsformer. Den i
skriften använda terminologin med erforderliga
förklaringar är sammanställd i en tablå.
Rationaliseringsproblemet skymtar fram endast någon
gång i framställningen. Förf. utgår från att alla arbeten
som skall ackordsättas utförs på ett rationellt sätt. Med
hänsyn till att rationaliseringen aldrig kan avskrivas som
ett fullbordat faktum, och att utvecklingen aldrig står
stilla, saknar man en kort redogörelse för hur
ackordsättnings- och rationaliseringsproblemen förhåller sig till
varandra. En information på just detta område borde göra
god nytta.
Även om skriften är skriven för skoindustrins personal
bör den, förmodligen med vissa kompletteringar, kunna
användas även av en del andra industrier. Framställningen
är klar och lättfattlig, möjligen något omständlig, vilket väl
sammanhänger med en strävan att inte bereda någon
läsare svårigheter. Th. Pramberg
Kostnadsberäkning och kostnadsredovisning inom
mekanisk verkstadsindustri, av Ragnar Liljeblad.
Sveriges Mekanförbund, Stockholm 1953. 146 s., 13 fig., 1 bil.
15 kr.
Sedan Mekanförbundet publicerade sin normalkontoplan
år 1945, har dess kommitté för enhetliga
redovisningsmetoder utgivit en serie böcker, där speciella områden inom
den industriella redovisningen mer ingående behandlats.
Tyngdpunkten i föreliggande bok är lagd på
kostnadsberäkningen. Efter en redogörelse för självkostnadens
beståndsdelar och de olika typerna av
självkostnadsberäkning analyserar förf. påläggsmetoden och de olika
komponenterna som ingår i en påläggskalkyl. Avsnittet om
kostnadsredovisningen torde framför allt ha sitt värde
genom de praktiska synpunkter och anvisningar, som ges.
Förf. har åskådliggjort sina tankegångar genom ett
flertal sifferexempel.
De rekommenderade metoderna förtjänar att vinna ökad
spridning inom industrin. Boken kräver, att läsaren är väl
insatt i hithörande frågor, men ger, både teoretiskt och
praktiskt, en god bild av det behandlade ämnet.
Bo Lillieström-Tjus
Radioteknik, bd 3, av Erik T Glas. Ljus, Stockholm
1953. 176 s., 136 fig. 28 kr.
Föreliggande volym avslutar förf:s lärobok i radioteknik
(del 1 och 2 utkom 1951, resp. 1952 och har recenserats i
Tekn. T. 1952 s. 265 samt 1953 s. 341).
I innehållet ingår behandling av radioteknikens
bandfilter, frekvensmodulering och -demodulering samt vidare
en relativt kort orientering om television. Transistorernas
fysikaliska egenskaper och användningsmöjligheter har
framställts på ett förtjänstfullt sätt. Bland senare
landvinningar inom radiotekniken märkes vidare
beskrivningar av hastighetsmodulering, hålrumsresonatorer, vågledare,
klystroner och vandringsvågröret samt grundprinciperna
för radar.
Boken avslutas med ett beräkningsexempel på
transfor-matorkopplat slutsteg klass A i tonfrekvensförstärkare,
laborationsuppgifter och ett kapitel om Smith-diagrammet
med tillämpningar inom ledningsteorin. Talrika, väl valda
övningsexempel kompletterar de teoretiska avsnitten.
Som särskilt goda må framhållas kapitlen om bandfilter
(annars styvmoderligt behandlade i lärobokslitteraturen),
beräkningen av det transformatorkopplade slutsteget och
den förnämliga samlingen av laborationsuppgifter, rikt
illustrerade och utförligt upplagda.
Förf. har med denna serie av läroböcker velat ge en
orientering över radiotekniken, i första hand lämpad för de
tekniska läroverkens elever. Det avslutade arbetet
förtjänar ett högt betyg. Klar och lättfattlig framställning
kännetecknar verket i sin helhet, och det bör ge en förträfflig
och nödvändig underbyggnad åt de studerande, som vill
följa den snabba utvecklingen inom den moderna
radiotekniken. E Danielson
Television receiver design, monograph 1, av A G W
Uitjens. Electronic valves nr VIII A. Philips’ Techn.
Bibliothek, Eindhoven 1953. 179 s., 123 fig., 4 tab. 11 hfl.
Boken är den första i en serie på 6—8 volymer, som
tillsammans planeras utgöra en grundlig handledning i
konstruktionen av televisionsmottagare. Den föreliggande
delen omfattar pentodförstärkares egenskaper inom
frekvensområdet 10—100 Mp/s. Författaren tar speciellt sikte
på M.F.-förstärkare i TV-superheterodyner, men också
H.F.-förstärkare i raka mottagare har medtagits. Den
resulterande bandbredden och förstärkningen härleds för
olika typer av kopplingsimpedanser, tvåpoler och fyrpoler.
Återgivningen av en språngfunktion behandlas grafiskt,
utgående från förstärkarens amplitud- och faskurva.
Inverkan av brus och återkoppling genomgås teoretiskt i ett par
kapitel. Tillämpningsexempel ges huvudsakligen i ett
särskilt avsnitt som också innefattar anvisningar om
lämpliga rör m.m.
Boken behandlar således åtskilliga centrala problem
rörande M.F.-förstärkare. På grundlighet och vederhäftighet
finns intet att anmärka. För att utgöra en
konstruktionshandbok, vilket titeln tycks avse, är den emellertid något
ensidig. Exempelvis får den allmänt använda
M.F.-förstär-karen med gemensam bild- och ljudkanal inte ens ett
omnämnande. Likaså saknas praktiska exempel på en
M.F.-förstärkares elektriska och mekaniska uppbyggnad.
Man kan hoppas att kompletteringar blir gjorda i seriens
kommande band.
Studiet av Uitjens’ bok ger gott utbyte för något
avancerade TV-tekniker. Flera avsnitt är så generellt upplagda
att de torde intressera också andra konstruktörer med
arbetsuppgifter inom det ifrågavarande frekvensbandet.
Björn Nilsson
Elektrowärme in der Eisen- und Metallindustrie, 2:a
uppl., av O Wundram. Werkstattbücher, h. 69. Springer,
Berlin 1952. 63 s., 90 fig., 5 tab. 3,60 DM.
Denna bok är avsedd för driftfolk och konstruktörer. Det
är en omarbetning och modernisering av den 1939
utkomna första upplagan av samma arbete.
Boken är uppdelad i en del huvudavsnitt, som behandlar
de teoretiska grundlagarna för elvärmealstring,
elvärmeapparaters huvudindelning och byggnadsmaterial, olika
typer av elvärmeapparater, elvärmeapparaters övervakning
och reglering och slutligen ekonomiska synpunkter på eJ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
