Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Hänt inom tekniken - Anslag för skoglig forskning - Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier - SEN-normförslag - Ny tidskrift - TNC: 16. Åtskillnadstecken, av JW - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
TEKNISK TIDSKRIFT
inges före den 1 oktober 1953 till fondens styrelse, K.
Do-mänstyrelsen, Stockholm 2. Upplysningar lämnas av
sekreteraren, jägmästare R Nyström,Domänstyrelsen,tel. 2250 10.
Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier, vilkas storlek
varierar mellan 1 000 och 2 000 $, kan ansökas av svenska
medborgare som under minst sex månader ämnar bedriva
avancerade studier inom valfria ämnesområden i USA eller
Kanada under 1954. Sökande bör ha examen från svenskt
universitet eller högskola eller därmed jämbördig
kompetens.
Hos Stiftelsen kan även sökas amerikanska stipendier
vilka avser fria studier samt i många fall även fritt
uppehälle vid amerikanskt college eller universitet under ett
läsår.
Ansökningstiden för samtliga stipendier utgår den 15
oktober 1953. Ansökningsblanketter erhålles mot 2 kr. från
Sverige-Amerika Stiftelsen, Grevturegatan 14, Stockholm Ö,
tel. 62 25 63, 62 84 00.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen
har utsänt förslag till nomenklatur för anslutningsdon och
förslag till normer för isolationsklasser för max. 600 V,
SEN 76. Remisstiden utgår för det förra förslaget den
15 oktober och för det senare den 31 oktober 1953.
Intresserade kan rekvirera förslagen från Svenska
Teknologföreningen.
Ny tidskrift. Sverige liar hittills saknat en
sammanfattande livsmedelsteknisk tidskrift, genom vilken de många
tusen personer som i sina yrken sysslar med livsmedel,
deras produktion, bearbetning, distribution och försäljning
kan hålla sig underrättade om det aktuella läget inom
vetenskap och teknik på detta område. Denna brist har nu
avhjälpts genom tidskriften "Livsmedelsteknik" som har
startats på initiativ av IVA. Tidskriften vill vara ett organ
för industriell livsmedelsförädling och näringsfrågor och
därmed utgöra ett forum för hela det livsmedelstekniska
facket. Den vänder sig i främsta rummet till yrkesmännen
på området och till undervisningens målsmän och vill
spegla de framsteg som görs inom vetenskap, hantverk
och industri samt inom detaljhandel och restaurangväsen.
Innehållet granskas av en särskild kommitté inom IVA.
Tidskriften, som skall utkomma med sex häften per år,
kostar i prenumeration 15 kr/år. Utgivare är professor
Edy Velander och t.f. fackredaktör fil. dr Gösta Lindeberg.
TNC
16. Åtskillnadstecken
En ofta återkommande fråga, som redan förut
behandlats i TNC 4 s. 9 och TNC 13.s. 31, är vilka tecken som
är lämpliga att använda mellan samtidigt eller alternativt
gällande uppgifter i en sammanträngd uppräkning.
Anvisningar härför ges i den om några veckor utkommande
nya utgåvan av TNC:s skrivregler, men kan behöva
framläggas även som en särskild TNC-spalt.
Gångerkryss användes mellan de vinkelrätt mot
varandra tagna kantmåtten i rektanglar och rätblock, och i
vissa andra sammanhang där en uträknad produkt skulle
ha förnuftig mening. Ett rektangulärt tvärsnitt kan anges
som 50 X 15 mm, en murstens mått som 30 X 14,5 X 7,5
cm; en trepartig kabels tväryta kan skrivas 3 X 16 mm2,
och spänningen i ett treledarsystem för likström kan vara
2 X 220 voit.
Snedstreck användes i vissa fall där en uträknad kvot
skulle ha föx-nuftig mening, t.ex. i uttryck sådana som
25 mm2/209 för en kabels totala tväryta och trådtal,
2:50/2:— för brutto- och nettopris.
Snedstreck kan också användas som alternativtecken när
missförstånd ej är att befara. Exempel: gevär/karbin; del-
tager/deltager icke. — Det i vanlig text ibland
förekommande "och/eller" är störande och kan ej rekommenderas;
i regel räcker "eller", och i de fall då man behöver göra
tydligt att det är fråga om "a eller b eller bådadera" bör
man skriva detta.
Som åtskillnadstecken mellan sifferuppgifter o.d. — där
inte mellanrum räcker — kan användas snedstreck,
t(tnk-streck, semikolon, ibland komma eller punkt.
(Gånger-kryss bör ej användas i andra fall än de ovan nämnda.)
Exempel: Borrbussning 32/22/25. I detta uttryck är de
tre talen tre viktiga mått tagna på bestämt sätt, som
naturligtvis måste omtalas. Ett vackrare men mera
skrymmande skrivsätt är 32—22—25. Man får dock se upp med faran
för mellantecknens misstolkning som divisionstccken och
som minus- eller områdestecken. Ett från denna synpunkt
lämpligt allmänt åtskillnadstecken är semikolon, t.ex. 32;
22; 25.
Ibland kan komma vara tillräckligt, och ibland behövs
inget mellantecken alls, t.ex. när sifferuppgifter omväxlar
ined andra uppgifter eller om placering i olika fält eller
på olika rader ger tillräcklig åtskillnad.
Punkt kan användas mellan i samma rad på varandra
följande korthuggna uppgifter, vilka då bör skrivas med
stor begynnelsebokstav. Exempel: Handbok för tekniker.
Stockholm 1952. Pris 15 kronor
För att utmärka undernumrering användes kolon eller
bindestreck. Vid hänvisning till något ställe i TNC:s
skrifter kan TNC 20:27 beteckna TNC-publikationen nr 20
s. 27; skrivsättet är lämpligt när många hänvisningar är
hopade, men förutsätter förklaring i varje nytt
sammanhang. Uttrycket § 1: 4—6 torde dock utan vidare förstås
som § 1, moment 4 till 6. Ett enskilt meddelande i en
meddelandeserie kan bära numret 169-3, där 169 kan vara
en klassbeteckning och 3 ett löpande nummer.
Om man vid fortgående uppdelning använder
omväxlande litterering och numrering behövs inga mellantecken,
t.ex. A 273 d. ’ JW
Från de tekniska högskolorna
CTH
K.M:t har utnämnt civilingenjör F Tenelius att från 1 juli
1953 vara innehavare av den av AB Svenska Fläktfabriken
bekostade personliga professuren i fläktanläggnings- och
luftbehandlingsteknik. Överingenjör Karl Magnusson
uppehåller till 30 juni 1954 professuren i kemisk
apparatteknik, civilingenjör A Svennerud professuren i praktiskt
skeppsbyggeri, rektorerna S Nydell och O Sjöstrand, lektor
A Wahlund och mrs Leona Wallman tillsammans rektors
professur i matematik samt teknologie licentiaterna G
Kärrholm och Anders Johansson professuren i
byggnads-statik.
Tekn. lic. R Lindquist uppehåller till 1 juli 1954
befattningen som observator i elektronik.
Till 1 juli 1954 uppehälles speciallärarbefattningen i
byggnadshygien av civilingenjör K-A Bålström, i
kyltek-nik av civilingenjör T Malmheden och i läran om
maskinelement II av civilingenjör G Meijer.
Gjuterichefen S Toresson uppehåller befattningen som
biträdande lärare i mekanisk teknologi 1 juli 1953—30 juni
1954.
KTH
K.M:t har utnämnt fil. dr N Herlofson att från 1 juli 1953
vara laborator i elektronik.
Överstyrelsen har till speciallärare från 1 september 1953
förordnat marindirektör H Hafström i installationsteknik
för fartyg och docent H Hessler i rättskunskap.
Special-läraren i materialbehandling med formlära E Glemme är
tjänstledig 1 juli 1953—30 juni 1954, med arkitekterna
Torbjörn Olsson och S Silow som vikarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
