Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1953 - Ytjämnhetsmätning, av Bo Lindbeck och Axel Mannheimer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
717
Tabell 1. Instrument för ytjämnhetsmätning
Instrument Ursprungsland Nos- Mätbe- Flyttbarhet Resultatan- Enhet Mätområde
radie lastning givelse
."g <"
digtvis skall fördyras. Dessa ytnormaler skall
naturligtvis tillverkas på enahanda sätt som
övriga arbetsstycken.
Med de sistnämnda normalerna kan man
dessutom lättare utnyttja jämförelsemikroskop i
vilka de ytor som skall jämföras kan fås att
upptaga var sin hälft av synfältet.
För noggrannare bestämningar använder man
mätinstrument av olika typer. Ytjämnheten
anges av ett visarutslag eller av en profilkurva.
För praktiskt bruk bör visarinstrument ånge
ytjämnhetsvärden, eller ge profilkurvor
upptecknade med snabbtorkande bläck eller
registrerade på annat sätt, så att æian utan att
använda fotografiskt förfarande snabbt kan få fram
en profilkurva.
Mätinstrumenten kan indelas i två
huvudgrupper, nålinstrument och optiska instrument. En
översikt över de viktigaste mätinstrumenten ges
i tabell 1.
De flesta mätdonen är endast i begränsad
omfattning användbara för hål och andra
svåråtkomliga ytor eller för arbetsstycken som
svårligen kan flyttas. Man har emellertid möjlighet
att göra avtryck av den aktuella ytan och sedan
utföra mätningarna på avtrycket. Metoden är
dock att betrakta som en nödfallsutväg.
Nålinstrument
Vid nålinstrument, som kan vara av släp- eller
stegnålstyp, avkännes ytan med hjälp av en nål.
Den vinkelrätt mot mätobjektets yta riktade
nålen förs vid släpnålsinstrument fram över ytan
och tvingas följa dess oregelbundenheter. Den
utför därvid rörelser i sin längdriktning relativt
sin upphängningsanordning. Dessa rörelser
överförs på elektrisk, optisk eller mekanisk väg till
en skrivare eller ett visarinstrument. I elektriska
instrument erhålles genom förstärkning en
förstorad profilkurva, som visar nålspetsens väg.
Kurvan kan även betraktas som en avbildning
av ett tänkt snitt genom ytan. Man har funnit
det lämpligt att göra den vertikala förstoringen
väsentligt, ofta flera tusen gånger större än den
CEJ ytindikator 533 .. Sverige 10 1 God Visarutslag ,u alternativt 0,5 — 20
1,5 — 60
5 —200
10 —400
Profilometer ........ USA 12,5 0,2 God Visarutslag ja" rms 0,3 —100
Surfindikator ........ USA 12,5 1 God Visarutslag tu" ave 0,1 —100
Talysurf ............ England 2,5 0,1 Medelmåttig Kurva + u" ave 0,01— 50
visarutslag
Ljussnitt ............Tyskland bl.a. — — Medelmåttig Bild ,u 0,5 —
Interferens .......... Tyskland bl.a. — — — Foto ,u 0,001—0,02— 2
+ bild
Fig. 2. Princip för nålmetoden; A nål, B verklig yta, C
profilkurva.
Fig. 3. Inverkan av nålens nosradie; .4 verklig yta, B
profilkurvor, C nålspetsar.
ili^ili^i^ii^fållliilil
JËiÉi
Fig. 4. Profilometer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
