Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1953 - Erfarenheter av svensk ytjämnhetsstandard, av Alf Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Ytjämnhet för detaljer till flygmotorer
Maximalt Tillämpas för exempelvis
profildjup
j"
1 "Polerade" ytor, t.ex. nockytorna på kam-
axlar och kamhjul.
2,5 Lagergångar på axlar. Säten för kullager
och rullager.
4 Passningsytor för passningar med tolerans
IT6 och mindre.
Glidytor.
Lagergångar i bussningar.
6 Passningsytor för passningar med tolerans
IT7 och större.
Hopläggningsytor, utan mellanliggande
packning, som skall täta mot vätska, t.ex.
tät-ningskonor. Slipade kuggflanker.
16 Maskinbearbetade ytor utan särskild funk-
tion (i allmänhet sådana ytor, som enligt
SMS 316 betecknats med W).
25 Ytor med liten fordran på ytjämnhet, t.ex.
borrade hål, planborrade ytor och
avstick-ningsytor.
2,5 ß och 1 p, men intet av dessa värden ingår i
beteckningsserien B. I detta sammanhang kan
påpekas att en liten justering av metod A också
infördes genom att //-tecknet under
ytjämnhetssymbolens flagga borttogs, då inga misstag
angående siffrornas betydelse ansågs troliga. Efter
fem års användning kan bekräftas att antagandet
visat sig riktigt, ty inte ett enda misstag har
rapporterats.
Konstruktionsf rågor
Nästa steg blev att informera konstruktörerna
om standard och bestämmelser. Detta var en
besvärlig fråga, ty den nya standarden innebar att
ansvaret för rätt val av ytjämnhet nu så gott som
uteslutande koin att vila på konstruktören. Förut
kunde han bekvämt gömma sin okunnighet
bakom en, två och tre trianglar, och
produktions-och kontrollpersonal hade i huvudsak fått avgöra
om ytjämnheten var god nog att trygga
funktionen. Nu blev konstruktörens föreskrifter med
ens exakta och kunde därför kontrolleras.
Man har att välja mellan två vägar för att
underlätta arbetet för konstruktörerna. Dels kan
man sammanställa data över vilka profildjup
som uppnås och normalt kan innehållas vid olika
bearbetningsmetoder. Detta är alltid till en viss
nytta, men det vore orimligt att av konstruktören
Tabell 2. Ytjämnhet för detaljer till tryckerimaskiner
Maximalt Tillämpas för exempelvis
profildjup
2,5 Lagergångar på axlar.
6 Passningsytor. Axlar med lagerpassning.
Glidytor. Lagergångar i bussningar.
16 Ytor med krymppassning.
25 Hopläggningsytor utan fordran på täthet.
Navändytor.
100 övriga ytor såsom luftytor.
kräva noggranna kunskaper om skilda
bearbetningsmetoder och när de bör användas.
Detaljkunskaperna faller utanför hans fack, och skulle
han förmås lära sig dem vore detta en onödig och
onyttig belastning.
Då är han mera intresserad av den direkta
kunskapen om hur en yta skall vara beskaffad, för
att fungera tillfredsställande i en viss situation.
Man kan alltså försöka sammanställa vanliga
ytfunktioner och de profildjup, som krävs för
dessa. En samling ytmätningsprotokoll över
viktigare maskindelar ger också ett gott stöd, ty
vanligen kan konstruktören ur dessa uppleta ett
fall, som någorlunda motsvarar det han sysslar
med. Samtliga dessa vägar tillgreps men
huvudvikten lades vid tabeller över ytfunktioner, vilket
ansågs vara det i princip mest riktiga och
rationella, och de bestämmelser som infördes i
företagets interna standard sammanfördes i
tabellform, tabell 1 och 2.
Värdena i tabell 1 täcker i det närmaste alla
förekommande behov, men det inträffar att
andra värden ur SMS-serien måste väljas. På ett
fåtal viktiga detaljer är t.ex. 1 p, ett för stort
profildjup. Även "högre upp" i skalan får
understundom urvalsserien frångås. Ett vanligt fall är
att 2,5 fi ej kan godkännas för lagergångar på
axlar, men generellt får dock rekommendationen
kvarstå.
Kraven kan i en del fall tyckas stränga, vilket
de också är. Detta sammanhänger dock med
tillverkningens art och skälen härför skall inte
närmare diskuteras.
Det är kanske mindre känt att Svenska
Flygmotor AB har en jämförelsevis stor tillverkning
av tryckerimaskiner. På dessa maskiner är
noggrannhetskraven sannolikt inte större än på
andra objekt inom medeltung verkstadsindustri.
För dem, som tror att behovet av standarden
varit störst inom flygmotortillverkningen, kan
meddelas, att det var på tryckpressarna som
standarden först infördes, tabell 2.
Kan man då säga att den nya standarden gjort
arbetet mer betungande för konstruktören? Både
ja och nej. ökat ansvar men också ökad förmåga
att bedöma konstruktionsproblemen har följt,
och det förefaller som om den större säkerheten
gett en viss tillfredsställelse.
Produktion och kontroll
Vid alla produktionsmätningar används Abbots
profilometer. Den är snabb och smidig att
använda, egenskaper, som är nödvändiga i detta
sammanhang. Det uppmätta /ir?ns-värdet överförs
till profildjup genom division med 10, vilket är
en empiriskt fastställd omvandlingsfaktor.
Mät-armen föres manuellt, men anordning för
mekanisk drift kommer att anskaffas. För att under
nuvarande förhållanden erhålla tillförlitliga
resultat fordras vana, varför endast avdelad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
