Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Användning av aluminium i dag och i framtiden, av A von Zeerleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
756
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 19. Lättmetallkärl för kemisk industri.
givande för användning av lättmetall är också att
dess korrosionsprodukter är färglösa och i
allmänhet inte har ogynnsam verkan på
kemikalier med vilka de kommer i beröring. Inom
livsmedelsindustrin tillkommer att aluminium
skadar vitaminer mindre än andra metaller. Kemisk
apparatur för stordrift (fig. 19) tillverkas
därför nu ibland av lättmetall.
Mjölkflaskor har sedan mer än 20 år tillverkats
särskilt av Anticorodal i Schweiz och andra
länder, medan man i Sverige alltjämt använder
uteslutande förtent stål som är mycket tyngre.
I elektrotekniken används aluminium till
utom-husledningar. Då priset på koppar stigit
betydligt, kommer emellertid lindningar för
transformatorer, generatorer och motorer att i växande
omfattning göras av lättmetall. Denna bör få
vidsträckt användning inom elektrotekniken
också för att den är omagnetisk.
I dag utnyttjas aluminium alltmer till
kabelmantlar i stället för bly. Då aluminium måste
pressas vid betydligt högre temperatur än bly,
fordras en ny teknik vid kabeltillverkningen.
Härvid utgörs manteln av ett band som svetsas
ihop och valsas på kabeln.
Slutord
Aluminiumförbrukning per invånare i ett antal
länder visar stora skillnader:
1937 1950
kg kg
Schweiz .............. ......... 2,4 2,7
Tyskland ............ ......... 1,9 1,2*
USA ................. ......... 1,6 7,1
Storbritannien ........ ........ 1,0 4,6
Sverige ............... ......... 0,7 2,6
Kanada .............. ......... 0,7 4,0
Frankrike ............ ......... 0,7 1,4
Italien ............... ......... 0,6 1,0
Norge ................ ......... 0,3 3,7
Holland .............. ......... 0,2 0,9
Österrike ............. ......... 0,1 2,4
* Västtyskland.
Vid bedömning av talen för 1950 bör man
beakta att en mycket stor del av aluminiumför-
brukningen orsakas av rustningar varför talen
för 1937 utgör ett bättre mått på den civila
förbrukningen. Att ett litet land som Schweiz då
använde 2,4 kg aluminium per invånare och år
ger en antydan om aluminiums
utvecklingsmöjligheter. Därvid bör beaktas att användningen
av lättmetall även i Schweiz vuxit sedan 1937.
Aluminiumförbrukningens fördelning på olika
användningsområden var 1951 för några länder:
[-Frankrike-]
{+Frank- rike+} °/o [-Tyskland-] {+Tysk- land+} *>/o [-Österrike-] {+Öster- rike+} Vo Schweiz »/o
Transportmedel ........ 38 14 10 12
Byggnader ............ 3 1 3 17
Maskiner och apparater 11 7 8 8
Kemisk industri och jordbruk ............. 3 5 _ 4
Hushåll och sanitära anläggningar ......... 8 15 7 9
Förpackning ........... 10 12 12 14
Elindustri ............. 16 19 51 11
Vapen och ammunition.. 3 — — 11
Diverse (gjuteri) ....... 8 7 9 14
— 20 — —
Årsförbrukning ...... t 77 000 78 000 15 000 23 000
Denna tabell visar resultatet av
lättmetalltill-verkarnas bemödanden att införa sina produkter
i olika industrier. Medan t.ex.
förpackningsindustrins andel är ungefär densamma i alla fyra
länderna, varierar t.ex. elindustrins mellan 11 och
51 % av totalförbrukningen. Statistiken ger
därför värdefulla upplysningar om den ökning av
aluminiumförbrukningen som kan väntas inom
olika idustrigrenar.
För att säkerställa att aluminium får berättigad
plats i tekniken måste man också skapa
nödvändig utrustning för dess bearbetning. För
valsat material har detta skett i Europa och USA i
det att man där förfogar över grovvalsverk för
lättmetall, fullt likvärdiga med de största
stålvalsverken. För stångpressning och
framställning av profiler byggs nu i USA anläggningar
för upp till 50 000 Mp presstryck. Då de inte kan
amorteras bekostas de delvis av staten.
Det vore önskvärt att man också i Europa
genom samarbete mellan flera länder kunde skapa
ekonomiska möjligheter för byggande av lika
stora pressar. Ett steg i sådan riktning inom ett
annat område är den västeuropeiska kol- och
stålunionen. I detta sammanhang bör nämnas
den verksamhet som bedrivs av Centre
International de Développement de 1’Aluminium
(CIDA) Denna sammanslutning av
aluminiumproducenter och aluminiumförbrukare
huvudsakligen i Tyskland, Frankrike, Italien,
Österrike och Schweiz har till uppgift att befordra
utbyte av erfarenheter vid bearbetning och
användning av aluminium. Genom flera länders
deltagande i CIDA skulle dess verksamhet bli
effektivare och nya användningsområden för
lättmetaller öppnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
