Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Hänt inom tekniken - Konferens om D2O-reaktorer - Tredje Europeiska Verktygsmaskinutställningen - Europeisk sammanslutning för kemiteknisk forskning - Provningsmetoder vid färgning - SEN-normförslag - Rekommendationer för annonsformat - TNC: 18. Skrivning av protokoll (forts.), a G B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
772
TEKNISK TIDSKRIFT
togs med intresse, skall närmare utformas av en
kommitté, som skall ta förbindelse med kontaktmän i de olika
länderna.
Skilda nationella och andra hänsyn kommer sannolikt
att medföra, att man inte inom atomenergiområdet kan få
till stånd samma fria utbyte av erfarenheter, som är
tradition inom vetenskaplig grundforskning. Till allas båtnad
och utan nackdel för någon part är det dock möjligt att
utbyta åtskillig värdefull information varigenom onödigt
dubbelarbete kan undvikas. Konferensen i Oslo visade klart
hur mycket som är att vinna. Det är att hoppas, att den
inom en snar framtid får efterföljare. Sigvard Eklund
Tredje Europeiska Verktygsmaskinutställningen (Tekn.
T. 1953 s. 153) hölls i Brüssel 4—13 september 1953. Över
700 utställare visade ca 3 300 maskiner förutom verktyg
och material.
Från Sverige deltog 21 utställare. Övriga representerade
länder var USA, Tyskland, Frankrike, Holland, Belgien,
Schweiz, Italien, Danmark och England, det sistnämnda
för första gången.
Några större nyheter uppvisades ej på mässan. Givetvis
hade förbättringar av olika slag genomförts. Man söker nå
ökad bearbetningsnoggrannhet ofta med hjälp av optisk
utrustning (speciellt vid slipmaskiner), höja de
användbara skärhastigheterna (ofta steglöst variabla) och utnyttja
hårdmetallen som skärmaterial. Automatiseringen
fortskrider och hydrauliken får ökad användning. I samband
härmed har också anordningarna för signalering och
frånslagning vid eventuella felkopplingar ägnats stor
uppmärksamhet.
Det är väl tvivelaktigt om det är motiverat att varje
år anordna maskinutställningar av denna storleksordning.
De uppslag till förbättringar och nykonstruktioner som
maskintillverkarna får hinner ej mogna och utvecklas på
ett år. Nästa utställning blir i Milano 1954, men därefter
har man tänkt återkomma vartannat år.
Europeisk sammanslutning för kemiteknisk forskning.
Vid en konferens i Paris i juni 1953 (Tekn. T. 1953 s. 251)
bildade 15 vetenskapliga föreningar i åtta länder en
kemiteknisk sammanslutning som bl.a. har till uppgift att
organisera regelbundna allmänna kongresser, bilda kommittéer
för studium av speciella problem och bistå i att göra
kemiteknisk litteratur allmänt tillgänglig. I sammanslutningen
deltar för närvarande Finland, Frankrike, Holland,
Jugoslavien, Portugal, Schweiz, Spanien och Tyskland, medan
föreningar i Danmark, Luxemburg, Norge och Österrike
meddelat att de eventuellt skall ansluta sig.
Alla icke merkantila föreningar som sysslar med
kemiteknik kan få medlemskap. Sammanslutningen
administreras av en styrelse i vilken ingår en representant för varje
ansluten förening. Två sekretariat skall inrättas, ett i
Maison de la Chimie, Paris, och ett i Dechema-Haus,
Frankfurt a.M.
Provningsmetoder vid färgning. SIS har som svensk
standard utgivit dels en serie provningsmetoder gällande
färgningar (SIS 65 00 27—30), utarbetade av Textilrådet,
dels en av Färg- och Lackkommittén utarbetad serie
provningsmetoder för litopon och zinkvitt samt bestämning
av jodtal (SIS 65 00 13, 15, 16). Samtidigt har SIS även som
rekommendation framlagt av Färg- och Lackkommittén
utarbetade provningsmetoder för linolja (SIS 65 00 17).
Standardserierna kan erhållas från Sveriges
Standardiseringskommission, Box 3295, Stockholm 3.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till färgmärkning av tryckknappar,
markeringsfält och markeringslampor för elektriska
anläggnings-delar, SEN 75 01. Remisstiden utgår den 30 november 1953.
Intresserade kan rekvirera förslaget från Svenska
Teknologföreningen.
Rekommendationer för annonsformat. Grafiska
standardiseringskommittén har nu utarbetat vissa
rekommendationer för lämpliga annonsformat i facktidskrifter med
A4-format. Genom en standardisering av annonsformaten
vinner man bl.a. den fördelen att annonserna passar in i
skilda tidskrifter och att sålunda klichéer, stereotyper etc.
eller duplikat av sådana kan användas oförändrade.
Standarden kan beställas från Sveriges
Standardiseringskommission, Box 3295, Stockholm 3.
TNC
18. Skrivning av protokoll (forts.)
I föregående TNC-spalt redogjordes för vissa formella
förändringar av ett yttrande som måste vidtagas då det
återges indirekt, bl.a. förändring av tempus.
Det direkta talets "Avtalet innebär en avgjord
försämring ..." blev vid indirekt återgivning "Avtalet innebar en
avgjord försämring..." Om man är särskilt angelägen att
framhålla att yttrandet står enbart för talarens räkning
kan man tillgripa imperfekt konjunktiv av de verb, starka
verb, som har sådan (bleve, bure, funne, hölle, ginge,
låge, sutte, såge, vore osv.). Man kan alltså skriva:
"Avtalet innebure en avgjord försämring..." Men kravet på
tydlighet kan också tillfredsställas genom att man skriver
"innebar" (eller "innebär") med upprepande av
anförings-orden, t.ex. "Talaren ansåg" e.d. eller "enligt talarens
mening". — En annan art av konjunktiv är den konditionala,
som förekommer redan i det direkta talet och alltså icke är
en egenhet för den indirekta återgivningen, t.ex. "Om jag
finge fria händer, skulle jag..." Den bibehålles givetvis
i den indirekta återgivningen.
Ett fall av friare indirekt återgivning som ännu icke
berörts har stor användning i protokoll och även eljest. Det
är snarare ett omnämnande än ett verkligt referat. I st.f.
"Ordf. sade att han var glad att se så många ledamöter
närvarande" kan man skriva: "Ordf. uttryckte sin glädje
över att..." Om det direkta talet lyder: "Den siffran kan
icke vara riktig" kan det återges indirekt med "Talaren
betvivlade siffrans riktighet". Man kan också ha användning
för konstruktionen objekt med infinitiv av typen "Talaren
sade sig betvivla riktigheten av påståendet".
För att summera det hela: I ett protokoll har man bruk
för både direkt och indirekt återgivning. Den förra passar
särskilt vid längre diskussionsreferat. Men det kan även
där vara praktiskt att skjuta in ett parti med indirekt
återgivning, t.ex. "Herrar X och Y ville till alla delar
instämma med den föregående talaren". Kravet på konsekvent
genomföring av den ena eller andra typen får nämligen
icke drivas för långt. Den indirekta återgivningen med dess
olika arter synes vara den lämpligaste formen för
huvuddelen av ett ordinärt protokoll. De särskilda
konjunktiv-formerna är i allmänhet överflödiga. De ger gärna den
indirekta återgivningen, som redan i sig själv är mindre
livfull än den direkta, en abstrakt och formalistisk prägel.
I gamla domstolsprotokoll förekom de ymnigt. Man
erinrar sig häradsrättsprotokollet som skulle återge ett
yttrande i vilket förekom det verb som av anständighetsskäl
återges med sk—a. I protokollet fick det formen: "varvid
svaranden förklarade, det han sk—e ej mindre i
häradsrätten än även i dess protokoll." G B
TNC 22, Skrivregler (64 s.), föreligger nu i bokhandeln
och hos SIS (Box 3295, Stockholm 3). Liksom i de äldre
skrivreglerna TNC 2 (24 s.) avhandlas förkortningar,
beteckningar, sifferuttryck o.d., men dessutom innehåller
TNC 22 mycket som TNC 2 förbigick eller endast lätt
berörde: sammansättningar, egennamn, avstavning, bruk av
komma och andra skiljetecken, m.m. Allt behandlas
mycket utförligt, även komplicerade fall som särskilt brukar
ge huvudbry. Priset är 4 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
