- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
832

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 3 november 1953 - Avbrott i säkringar vid åska, av N Hyltén-Cavallius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

832

TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell 2. Sammanfattning av mätresultatet

1950 1951 Totalt

Antal stationer............................................27 27 54

Antal säkringsfunktioner (en-, två- eller

trefas) ........................................................14 8 22

Antal strömmar > 100 A ........................18 15 33

> 500 A ........................6 7 13

Antal säkringsfunktioner vid

I < 100 A ..................................................4 0 4

I > 100 A ..................................................10 9 19

I > 500 A ..................................................4 2 6

Antal strömmar utan säkringsfunktion

I > 100 A ..................................................9 6 15

I > 500 A ..................................................2 5 7

Fall med exploderad indikator

och säkringsfunktion ..............................2

utan säkringsfunktion ............................2

utan detta kan åtminstone teoretiskt ha inträffat
tidigare eller senare. Åskfrekvensen under båda
åren var mycket låg, vilket begränsat antalet
mätvärden. Några säkra slutsatser kan därför ej
dras enbart av mätvärdena, men de kan belysa
det teoretiska resonemanget (tabell 2).

Trots låg åskfrekvens och grova säkringar har
som synes i genomsnitt erhållits 4 avbrott under
10 stationsår, vilket redan detta är väl högt.
Vidare synes att av totalt 22 avbrott har 18 kunnat
sättas i samband med en magnetiserad T-stav,
vilket tyder på att ett överslag skulle vara ett
nära nog nödvändigt villkor för
säkringsfunktioner. Detta stämmer bra med teorierna.

Av totalt 33 strömmar över 100 A har 15 icke
förorsakat säkringsbrott. Av dessa strömmar har
7 överstigit 500 A och 2 har varit större än 2 000
A. Detta bekräftar det teoretiska resultatet, som
säger att ett enkelt överslag vanligen ej räcker
till för att säkringen skall bryta och styrker att
man kan låta avledarströmmen passera genom
säkringen (avledare mellan säkring och
transformator).

En konsekvens är emellertid att säkringsbrott
endast skall erhållas vid flerfasig jordslutning,
medan enfasig jordslutning ej skall ge utlösning.
Detta motsäges skenbart av mätningarna,
eftersom av de 22 funktionstillfällena 6—8 varit
en-fasiga. Enligt erfarenheter vid kortslutningsprov
händer det dock ofta, om kortslutningsströmmen
ej är alltför hög, att endast den ena av de båda
genom överslaget seriekopplade säkringarna
fungerar. Motsägelsen är därför endast skenbar.

Materialet är tyvärr för litet för att man skall
kunna dra några slutsatser av gnistgapens
indikeringar. Med tanke på de få mätvärdena är det
kanske försiktigast att formulera slutsatsen så,
att ingenting har framkommit som talar mot
teorin att två- eller trefasig kortslutning till följd av
överslag vid åsköverspänningar är den
väsentligaste orsaken till säkringsbrott, men väl att
flera faktorer synes styrka den.

Då klenare säkringstyper undvikits har verkan
av likströmsmagnetisering ej kunnat iakttas.

Drif terf arenheter

Säkringsfrågan togs upp för tio år sedan av
Aseas högspänningslaboratorium i form av en
teoretisk undersökning och en rundfråga till några
kraftföretag. Svaren är ännu aktuella och
refereras därför jämte några nyare drifterfarenheter.

Det råder enighet om att avledare väsentligt
nedbringar antalet säkringsfunktioner. Några
siffror lämnas i allmänhet icke, men
Vattenfallsstyrelsen har iakttagit vid säkringar till
spänningstransformatorer utan ventilavledare (där
ju ungefär samma lagar bör gälla som vid
distributionstransformatorer) i medeltal 0,85
funktionstillfällen per stationsår i ett material
omfattande 217 stationsår. En mindre undersökning
utförd av Vattenfallsstyrelsen för stationer med
ventilavledare har i medeltal givit 0,04
säkringsfunktioner per stationsår, vilken siffra stämmer
bra med vad ett elverk anger för 25
distributions-transformatorer skyddade med avledare,
nämligen några få funktionstillfällen per år.

Fördelningen mellan en- eller flerfasiga
säkringsbrott är ej enhetlig; uppgifterna varierar
från väsentligen enfasiga till ungefär lika
fördelning mellan en-, två- och trefasiga.

Det kan antas att ett överslag borde kunna
iakttas i form av brännsår eller andra spår av
ljusbågar. Även här skiljer sig uppgifterna åt från
bestämda angivelser att överslagsmärken ej
synes till uppgift om att sotstrimmor och andra
ljusbågsmärken i regel uppstår.

På några håll har man undvikit de klenare
säkringstyperna och därvid erhållit en förbättring
både med och utan ventilavledare. Gränsen
sättes härvid olika, dock vanligen vid 6 eller 10 A.

Några nackdelar med att placera
ventilavledar-na efter säkringarna har ej iakttagits vid de
grövre typerna, tvärtom rekommenderas
åtgärden på sina håll.

Det ligger i sakens natur att problemet om
likströmsmagnetisering ej kan förväntas bli
bestyrkt genom en rundfråga — den tredje orsaken,
korrosion, finns emellertid angiven i några fall
vid de klenaste säkringstyperna.

Att erfarenheterna går isär såväl i fråga om
frekvensen av en- och flerfasiga överslag som av
ljusbågsspår och andra överslagsmärken
motsäger ej undersökningen. Som nämnts smälter
nämligen ofta endast den ena av två på detta sätt
seriekopplade säkringar, i synnerhet om
kortslutningsströmmen ej är alltför hög. Vidare har
erfarenheter inom Aseas
kortslutningslaboratorium visat att ett stötöverslag åtföljt av en
måttlig kortslutningsström ger överslagsspår som kan
iakttas först vid noggrann granskning.

Varken svaren på rundfrågan eller den
experimentella undersökningen utesluter andra orsaker
än överslag med åtföljande kortslutning som den
väsentligaste källan till säkringsbrott. Teorierna
styrkes emellertid på väsentliga punkter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0848.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free