Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1953 - Nya metoder - Apparat för kontinuerlig adsorption, av SHl - Automatisk reglering av gasgeneratorer, av Wll - Mangan ur martinugnsslagg, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
TEKNISK TIDSKRIFT
tions- och en nedre avdrivningssektion. Andra skärmar
leder gasströmmen så att den passerar genom
adsorptions-medlet upprepade gånger inom varje sektion. Vid torkning
av luft leds denna in i adsorptionssektionens nedre del,
och den torra luften lämnar tornet vid dettas topp. I
tornets nedersta del trycks torr, kall luft in för torkning av
silikagelet. Den värms först av hett gel, sedan med en
gasbrännare och går slutligen ut våt vid avdrivningssektionens
topp.
Vid en annan utföringsform av apparaten (fig. 1 t.h.)
tvingas adsorptionsmedlet att röra sig i sick-sack genom
tornet, medan gasen rör sig praktiskt taget lodrätt. Denna
anordning har fördelen att ett tjockt totalt adsorbentskikt
får rum i ett relativt kort torn (Chemical Engineering aug.
1953). SHl
Automatisk reglering av gasgeneratorer. Automatisk
reglering av gasgeneratorer är särskilt önskvärd vid
generatorer som utsätts för avsevärda belastningsvariationer,
t.ex. enhetsinstallationer vid martinugnar. I detta fall
skulle det vara omöjligt att förhindra stora fluktuationer i
kvaliteten hos den producerade gasen vid manuell
reglering. Även i andra installationer är den automatiska
regleringen av värde, och den kommer alltid att resultera i en
avsevärd förbättring i jämförelse med manuell reglering.
Fullständig automatik vid en gasgenerator innefattar
reglering av de tre ingående beståndsdelarna i processen,
nämligen luft, ånga och kol. Gasens tryck och blästerluftens
temperatur kan reglera tillförseln av luft och ånga med
hjälp av två separata regleringskretsar. Sådan reglering
har sedan en tid tillbaka blivit standard för driften av
många gasgeneratorer. Fördelarna som erhålls genom
denna reglering är förbättrade möjligheter att tillgodose
gasbehovet i den gasförbrukande anläggningen samt
garanti för att den maximala mängden ånga alltid tillförs
blästerluften.
Automatisk reglering av kolmatningen med det slutgiltiga
målet att erhålla en konstant gaskvalitet kan bäst
åstadkommas genom att använda gasens temperatur som ett
kriterium på kvaliteten och således låta denna reglera
matningen. Tidigare försök att reglera gasens temperatur på
detta sätt har stött på avsevärda tekniska problem, men
dessa svårigheter har nu blivit övervunna och man har
efter ett omfattande utvecklingsarbete fått fram apparatur
för fullständig reglering av gasgeneratorer, fig. 1.
Gastrycket mäts i utgående ledning med en
lågtrycks-manometer som innehåller en pneumatisk regulator för
proportionerande och integrerande reglering. Den utgåen-
de signalen från denna regulator påverkar en
membranventil i ångledningen till injektorn för luftbefuktningen.
Temperaturen i blästerluften mäts med en
kvicksilvertermometer som är belägen under blästerhuvudet.
Impulsen från denna leds till en temperaturskrivare som
innehåller en proportionerande regulator vilken påverkar en
membranventil i förbiledningen runt blästerinjektorn.
Generatorgasens temperatur mäts med ett termoelement i
utgående gasledningen och registreras på en
potentiometer-skrivare som innehåller en pneumatisk regulator för
proportionerande, integrerande och deriverande reglering.
Regulatorns utgående signal blir även beroende av
generatorns belastning genom att trycket i ångledningen till
injektorn mäts. Signalen leds genom ett differentialrelä till
en servocylinder som bestämmer kolmatarens inställning,
varigenom den kolmängd som inmatas i generatorn
regleras.
Kolmatningen regleras sålunda här automatiskt av en
regulator som påverkas både av generatorns belastning och
av gastemperaturen. Den väsentliga fördelen med denna
typ av automatisk reglering av kolmatningen är att man
får mer konstant gasanalys och högre värmevärde på
gasen. Denna förbättring i kvaliteten erhålles genom att man
kan låta generatorn arbeta med en tjockare bränslebädd,
eftersom risken för tjärutfällning i gasledningen på grund
av temperaturfall har kunnat elimineras (enl. George Kent
Ltd, England). Wll
Mangan ur martinugnsslagg. En undersökning i
halvstor skala, som utförts i USA, anses visa att man genom
bearbetning av martinugnsslagg (Tekn. T. 1952 s. 1074)
kan erhålla en högvärdig ferromanganmalm i en mängd
som täcker USA:s halva manganbehov. Till skillnad från
naturliga förekomster av manganmalm förbrukas denna
råvarukälla inte utan kommer att räcka lika länge som
järnmalm med en genomsnittlig halt av 0,75 °/o mangan
bearbetas.
Den föreslagna processen erbjuder inga ovanliga
tekniska svårigheter och traditionell utrustning kan användas.
En fullstor anläggning kan därför utan vidare byggas eller
en existerande användas för utvinning av mangan. Fastän
undersökningen utförts i beredskapssyfte anses metoden
ge en inhemsk råvara som kan konkurrera med importerad
malm, särskilt om denna fortsätter att stiga i pris.
Metoden består i reduktion av martinugnsslagg till
spegeljärn (med 12—24 %> mangan) och selektiv oxidation av
detta i thomaskonverter till en slagg hållande 55—60 °/o
mangan. Vid de första försöken med denna metod an-
Fig. 1. Schema för automatisk
reglering av gasgenerator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
