Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Nya metoder - Industriell förgyllning, av SHl - Förenklad tillverkning av pulvermetaller, av SHl - Plätering av stål genom vakuumlödning, av SHl - Plastisk formning av kopplingsstycken, av Ulf Ljung - Impregnering av sintergods före metallbeläggning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid utfällning av tjocka guldskikt använder man
elektrolyter med hög halt av cyanider och en guldhalt på ca
8 g/1. Elektrolysen utförs med normal strömtäthet vid
rumstemperatur under mekanisk omröring av badet.
Strömutbytet vid katoden närmar sig 100 °/o. Enligt uppgift blir
guldskiktet hårt, finkornigt, tätt, porfritt och blankt. Dess
tjocklek kan regleras exakt och kan utan svårighet göras
25 H eller mer, oberoende av arbetsstyckets form. Badet
är lättskött. Då det till skillnad från de tidigare använda
hålls vid rumstemperatur, faller cyaniderna inte sönder
varför inga skadliga produkter bildas. Badet har också
stor livslängd.
Guldskikt erhållna enligt en modern metod får en hårdhet
på 115 Vickers mot 65 Vickers för skikt erhållna enligt äldre
förfaranden. Deras tjocklek blir mycket jämn även på
oregelbundna ytor. Dessas profil följs exakt; ingen ändring av
den har iakttagits vid utfällning av 25 ß tjocka guldskikt.
Därför kan man förgylla även delar som skall ha
noggranna mått (E C Rinker i Iron Age 25 juni 1953). SHl
Förenklad tillverkning av pulvermetaller. En metod
för direkt formning av pulvermetalldelar till slutgiltiga
mått prövas i halvstor skala i USA. Den kan användas för
komplicerade formstycken med t.ex. spiraler,
underskärningar, V-formade inskärningar och gängor. Materialet
kan vara hårdmetaller eller svårsmälta metaller, såsom
titan och zirkonium. Enligt uppgift kan lika små
toleranser innehållas som med de gängse, mer invecklade
metoderna. Delar av titan har t.ex. gjorts med en tolerans på
0,2 mm, och ännu större noggrannhet har uppnåtts med
andra metaller.
Enligt gängse metoder för tillverkning av
pulvermetalldelar pressas dessa först i form, försintras och ges
önskade mått genom bearbetning med skärande verktyg.
Därefter sintras de vid hög temperatur och bearbetas till
slutliga mått. Vid den nya metoden sker bara formpressning
och sintring. I de flesta fall behövs ingen bearbetning.
Härigenom uppnås avsevärd besparing av arbete och
material. Det senare är särskilt värdefullt vid tillverkning av
hårdmetall- och titandelar därför att materialet är dyrt.
I synnerhet vid framställning av stora pulvermetalldelar
är det viktigt att pressningen sker så att delarna får
samma täthet överallt då deras hårdhet annars blir ojämn.
Ju mer komplicerad delarnas form är, desto svårare är
det att undvika ojämn sammanpackning av pulvret vid
pressningen. Utskjutande delar, såsom gängor, blir i regel
mindre täta än formstyckets centrala delar. De blir
därför vanligen svagast, men de bör helst ha största
hållfasthet. Det påstås att den nya processen ger formstycken
med praktiskt taget jämn täthet.
Hur man bär sig åt att få formstycken med jämn täthet
och färdiga delar med små toleranser och god ytjämnhet
utan efterbearbetning omtalas inte (H J Hamjian & F N
Darmara i Iron Age 30 juli 1953). SHl
Plätering av stål genom vakuumlödning. Ett
amerikanskt förfarande för hårdlödning i vakuum tillämpas vid
tillverkning av kolstål pläterat med en legering. Metoden
uppges ha flera fördelar framför de vanliga. Den fordrar
t.ex. inget valsverk, pläterad plåt av praktiskt taget vilken
storlek och form som helst kan tillverkas med mycket
liten förlust av dyrbart material, en ren yta erhålles
alltid, pläteringens tjocklek kan regleras noggrant, och
kontinuerliga, jämna lödfogar med stor skjuvhållfasthet kan
fås utan användning av flussmedel eller speciell
ugns-atmosfär.
Vid användning av koppar eller kopparlegeringar som
lod ger ett tunt lager av detta fullständigaste legering med
stålet varvid fogen får största skjuvhållfasthet. Då legering
bildas snabbt i vakuum, behöver plåtarna inte hållas lång
tid vid lödtemperatur, varigenom stark korntillväxt i
grundmetallen och diffusion av kol från denna in i
legeringsskiktet undviks.
Särskild teknik måste användas vid vakuumlödning av
nickel och legeringar med stor nickelhalt vid kolstål på
grund av koppars stora löslighet i nickel. Det är
nödvändigt att man noggrant reglerar lodets diffusion, annars får
man ingen fullgod fog. Vid vakuumlödning av rostfritt
stål på kolstål förs karbider, som faller sönder i
gränsytan stål—lod, delvis bort av utvecklade gaser,
varigenom diffusionen av kol in i det rostfria stålet
minskas. Vakuumpumpen avlägsnar oxiderande gaser, t.ex.
koldioxid som bildas i liten mängd, tillräckligt snabbt för
att oxidation av stålytan under upphettningen skall
undvikas.
Som lod kan man använda koppar, mässing, brons,
silver och flera legeringar. Av särskilt intresse är att man
med silverlegeringar kan erhålla utmärkta fogar med god
seghet och stor skjuvhållfasthet (mer än 3 500 kp/cma) vid’
plätering med nickel eller nickellegeringar utan det starkt
korroderande flussmedel, innehållande fluorider, som
vanligen används.
Inga uppgifter om vakuumlödningens utförande eller om
använd apparatur har publicerats (Metal Progress apr.
1953). SHl
Plastisk formning av kopplingsstycken kräver en
tillverkningstid endast en femtiondel så lång som
spånskä-rande formgivning. De tunnväggiga cylindriska
kopplingsstyckena har upp till 135 mm diameter och är avsedda att
förena rörledningar för varmluft i det amerikanska
flygplanet Scorpion F-86. De är försedda med en fläns och en
vulst. Erforderliga toleranser på diametern (0,25 mm) och
excentriciteten (0,13 mm) fordrade tidigare spånskärande
metoder. Genom konstruktion av ett kombinerat
pressverktyg i vilket både flänsningen och vulstningen kan
utföras i en operation reduceras tillverkningstiden per detalj
från 3 h till 5 min. och inbesparas en avsevärd mängd
material. Toleranserna kan hållas genom att verktyget
under hela tiden omsluter detaljen.
Verktyget består i princip av stämpel samt en undre fast
och en övre rörlig, fjäderbelastad dyna. Den sistnämnda
är delad med de båda halvorna styrda i ett plan vinkelrätt
mot stämpelns rörelseriktning. Vulstningen sker mellan
den fasta och den rörliga dynan. Pressningen utförs i en
excenterpress med 150 m slaglängd. Ämnen kapas av rör
vid diametrar under 50 mm, medan de vid större
diametrar svetsas av plattjärn efter bockning (E A De Voss
i Machinist 6 dec. 1952). Ulf Ljung
Impregnering av sintergods före metallbeläggning.
Sintermetallers porositet vållar betydande svårigheter när
de skall beläggas med en annan metall genom elektrolys.
Tidigare försökta metoder att övervinna dem har visat sig
antingen för dyra eller för komplicerade för praktiskt
bruk. Enligt ett förfarande lär man emellertid kunna fylla
sintermetallers porer fullständigt med en härdbar
sam-polymer av polyester och styren (jfr Tekn. T. 1952 s. 985).
Efter denna behandling uppstår inga blåsor och ingen inre
korrosion vid elektrolytisk metallutfällning på
arbetsstycket. Sintermetallen blir vidare tät mot tryck på mer än
350 kp/cm2.
Plasten är inert, icke-korroderande och motstår syror,
alkalier, salter, vatten, alkoholer, glykoler, gaser och alla
vanliga lösningsmedel. Den har ingen verkan på metaller
och påverkas inte heller av dessa. Den tål temperaturer
mellan —60 och + 200°C. Den används bl.a. för
impregnering av sinterjärndelar (till kontorsmaskiner) som skall
kadmieras.
Vid impregneringen upphettas sintermetalldelarna först
till 120—150°C för avlägsnande av all fuktighet ur porerna.
Sedan fylls dessa med plast genom anbringande av först
vakuum och sedan tryck, överskott av plast på
metalldelarnas ytor avlägsnas i ett speciellt emulgerande bad, och
slutligen härdas plasten genom upphettning till 120—150°C
(Engineers’ Digest aug. 1953). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
