- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
984

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - Transport och förpackning av varor, av Erik Nothin - Världens tanktonnage och världens största tanker, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

984

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Lagringssystem med "vandrande transportgång".

Hyllställ för råvarulager, mellanlager och färdiglager
hopsätts numera alltmera av staplingsbara enheter eller
också uppbyggs hela lagren av standardiserade
transportlådor av trä, plåt eller ståltrådsnät, helst med
anordningar för stapling på varandra och med bottnar som
motsvarar SIS-pallen. Man kan på dylikt sätt lätt bygga upp
och förflytta de olika förråden eller lagren så att de
motsvarar tillverkningens behov.

I lager för verktyg, arkiv, färdigvaror m.m. med mycket
knappt golvutrymme kan i vissa fall med fördel användas
ett lagringssystem (fig. 1), som visades på årets S:t
Eriksmässa. De olika hyllfacken är monterade på hjul och
kan med en liten elmotor skjutas ihop så att en enda
transportgång bildas på avsedd plats. Facken på ömse
sidor om denna transportgång står tätt slutna intill
varandra och härigenom inbesparas det utrymme för flera
transportgångar som fordras vid lager med fasta hyllfack
och med transportgång mellan varje fack.

Transportbehovet mellan avdelningarna kan ofta minskas
genom en mindre omflyttning av maskiner eller ändring av
bearbetningsföljden. Under dessa interna transporter bör
godset helst bibehålla samma höjd över golvet eller
successivt sänkas, så att förflyttningen kan ske bekvämt för hand
eller — ännu hellre — under inverkan av tyngdkraften.

För transporten används i allt större utsträckning fasta
transportanordningar såsom rull- och hjulbanor, ofta i
självrullande lutning och i sammanbyggda sektioner,
band-och kretstransportörer, telfrar etc. Bland rörliga
transportanordningar märks särskilt dieseldrivna mobilkranar,
dragtruckar med släpvagnar och höglyftande gaffeltruckar.

Beträffande de med rätta så populära gaffeltruckarna
må slutligen erinras om att dessa närmast är att betrakta
såsom transportabla staplingsmaskiner och att de av lätt
insedda skäl är överkvalificerade för utförande av
transporter på längre avstånd. I USA anses vanligen den övre
praktiska gränsen för dylika avstånd ligga vid 100—150
m. För längre interna avstånd bör istället användas
dragtruckar med släpvagnar, vilka lämpligen lastas och
lossas med hjälp av gaffeltruck (Nordiska Emballage- och
Transportkursen i Göteborg den 23—25 sept. 1953; enligt
AB Elektrolux; S:t Eriksmässan 1953). Erik Nothin

Världens tanktonnage och världens största tanker.

Vid halvårsskiftet 1953 fanns ett sammanlagt
världstank-tonnage på ca 19,7 miljoner brt, fördelat på 2 379 fartyg.
Av dessa är emellertid över en femtedel gamla och
omoderna. På grund av de nuvarande ganska låga
tankfrakterna har också ett antal av dessa lagts upp eller sålts för
nedskrotning. Man räknar med att ungefär 3 % av allt
tanktonnage i oktober var sysslolöst. I sjöfartskretsar
diskuteras därför livligt om överproduktion av tankskepp
äger rum eller ej.

Världsproduktionen av råolja steg emellertid med något
över 5 °/o under 1952 och denna ökning fortsatte under
1953 års första hälft. Ökningen var mest märkbar i Främre
Orienten, där den 1952 uppgick till 8 °/o. Eftersom större
delen av den olja, som kommer därifrån, i stor
utsträckning måste transporteras vidare med tankskepp till
raffinadericentra, innebär redan denna ökning ett större behov
av tanktonnage än tidigare. Publikationen "World
Petroleum" har gjort en utredning, av vilken det framgår att
det för detta behov behövdes ytterligare 66 tankskepp.
Även Venezuela, Mexiko och Indonesien har större krav
på tanktonnage för att kunna exportera sin växande
oljeproduktion och enligt samma utredning skulle här
behövas 34 nya tankfartyg. Det är då naturligt att man
också börjar inrikta sig på större och snabbare
fartygsenheter, då det gäller nybyggen.

Av de 730 tankfartyg på sammanlagt över 15 miljoner
tdw, som vid årsskiftet 1952/53 fanns under byggnad eller
kontrakterade, var icke mindre än 244 över 20 000 tdw.
Den först sjösatta och hittills största jättetankern är
tysk-byggda "Tina Onassis" om 45 000 tdw, vidare finns två
ungefär lika stora beställda vid varv i Förenta Staterna,
två på 44 000 tdw vid engelska varv samt tre på tyska
varv, vart och ett om 40 000 tdw. Det har dessutom varit
tal om amerikanska beställningar vid japanska varv av
tio fartyg på 50 000 tdw och två på 60 000 tdw.

Flertalet tankskepp, som byggs eller beställts, är
konstruerade för betydligt högre hastighet än som tidigare
varit vanligt, eller upp till 15—17 knop på full last.
Turbindriven synes alltmer slå igenom, och över hälften av
det nya tonnaget är planerat för sådan drift. Vidare har
de flesta fartygen anordningar för snabbast möjliga
lastning — ända till 5 000 t/h — samt lossning — ca 3 000 t/h
med skeppens egna pumpar.
Det förutnämnda hittills största tankskeppet "Tina
Onassis" om 45 000 tdw sjösattes den 25 juli 1953 vid
Howaldtswerke i Hamburg, beställt av den
grekisk-sydamerikanske redaren A S Onassis. Skeppet, som skall
kunna lasta 55 Ml olja, uppges kosta 28 miljoner DM (ca
35 Mkr.). Det har i övrigt följande huvuddata:

längd överallt .............. 775’—10" = 236,5 m

längd mellan perpendiklar .. 723’— 5" = 220,5 m

mallad bredd .............. 95’— 2" = 29,00 m

mallat djup ................ 51’— 6" = 15,70 m

konstruktionsdjupgående ... 37’— 7" = 11,45 m
motsvarande deplacement .............. 59 500 t

"Tina Onassis" erhåller ett ångturbinmaskineri om 17 500
hk axeleffekt, som utväxlas och driver en propeller. Farten
på full last beräknas bli över 16 knop. Avlöpningsvikten
uppgick till ca 13 000 t och största hastigheten under
sjösättningen uppmättes till 7,5 m/s eller ca 14V2 knop.
Av Lloyd’s Registers senaste kvartalsrapport framgår att
den 30 september 1953 av tankfartyg i storleken över
1 000 brt var under byggnad 298 om 3 389 115 brt, varav i:

Antal brt
Storbritannien och Nordirland 104 1 178 526
Förenta Staterna . 380 874
Tyskland .......... ............ 29 343 265
............ 26 317 692
............ 17 252 224
............ 20 225 830
Holland ........... ............ 20 211 580
............ 14 125 910

Av de 298 tankfartygen förses 130 om 1 885 336 brt med
ångmaskinerier, 168 om 1 503 779 brt med motorer,
jämfört med 117 om 1 646 213 brt med ångmaskinerier och 157
om 1 630 902 brt med motorer vid årsskiftet 1952/53.

Det kan vara av intresse att höra att oljebolagen äger
knappt 33 °/o av världens tanktonnage, medan ej fullt 12 °/o
är statsäga. Återstoden tillhör privata rederier, vars
fartyg i allmänhet chartras av oljebolagen (Petroleum 5
(1953) h. 2 s. 3; Schiff und Hafen 5 (1953) h. 8 s. 377;
Lloyd’s Register Shipbuilding Returns sept. 1953). N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/1000.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free