Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1954 - Kärnforskning och atomenergi, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 195b
41
(CNPq) för samordning av forskningen och
kontroll av all verksamhet på
atomenergiområdet. CNPq:s budget för 1951 var 1,2 M$, 1952
2 M$ och troligen 4 M$ 1953. För de närmaste
tio åren har man planerat utbildning av
vetenskaplig och teknisk personal, undersökning av
landets tillgångar på uran, torium, kadmium,
beryllium, litium, zirkonium m.m., konstruktion
av anläggningar för utvinning av uran och
torium samt byggande av moderna acceleratorer.
Ungefär 300 personer arbetade 1952 enligt detta
program i tio olika institutioner för forskning,
planering eller undervisning. Man har bl.a.
planerat en 450 MeV cyklotron. Dessutom utförs
grundforskning i flera skolor och universitet.
Modern teknik för utvinning av uran studeras
av en grupp under ledning av CNPq i samarbete
med Instituto de Pesquisas Technolögicas i Säo
Paulo. Vid universitetet där fortsätts
utforskningen av kosmisk strålning.
I Argentina bildades 1950 en
atomenergikommission som var den första i Sydamerika. Alla
som sysslade med kärnforskning beordrades att
anmäla sig till denna organisation. År 1951
ombildades den, och det blev då klart att den skulle
fungera som ett rådgivande organ åt
presidenten. En atomenergianläggning skulle byggas i
Bariloche och i anslutning till denna ett statligt
kärnforskningslaboratorium på ön Huemul i
västra Argentinas sjöområde.
Det statliga laboratoriet förestås av österrikaren
Richter som 1951 påstod sig ha funnit en ny
metod att utlösa atomenergi. Hans uppgifter anses
dock tvivelaktiga. En grupp andra
vetenskapsmän fortsätter emellertid med kärnforskning i
Buenos Aires helt oberoende av Richter.
Holländaren Bakker besökte Argentina 1951, och man
tror att ett samarbete mellan Argentina och
Holland kan komma att uppstå.
Asien och Australien
I Indien tror man sig snart vara redo att bygga
en reaktor. Indian Atomic Energy Commission
bildades 1948 för undersökning av
råmaterialförekomster, industriellt utnyttjande av dessa,
byggande av en forskningsreaktor inom fem år
och bedrivande av grundforskning. Man har
vidare satt i gång undersökning av berylliums
egenskaper. Tillsammans med Brasilien har
nämligen Indien världens största
berylliumföre-komster.
Forskningen utförs i Calcutta, Bombay,
Ahme-dabad, Aligarh, Dehli och Gulmarg i Kashmir
där ett observatorium på stor höjd byggts. I
Calcutta har man en 37" cyklotron, den enda i
Indien; i Bombay finns en 250 keV van de
Graaff-generator, och en sådan för 1 MeV deuteroner är
under byggnad.
Indien kan av ekonomiska skäl kanske aldrig
tävla med andra länder inom kärnforskningen
då man därtill behöver stora acceleratorer. Man
har därför koncentrerat sig på undersökning av
kosmisk strålning, i synnerhet som man i Indien
har en stor fördel på detta område genom att
jordens magnetiska ekvator passerar genom
landet. På det tekniska området har man ägnat sig
åt prospektering och brytning av uranmalm. En
förekomst av fattig malm har hittats i Bihar och
tros vara tillräcklig för täckande av Indiens
uranbehov. Man väntar att brytningen skall
börja när som helst. I en ny anläggning i
Travan-core-Cochin bearbetar man sedan 1952
monazit-sand, men man har ännu inte börjat utvinna
torium och uran; härtill fordras ännu en
anläggning.
I Australien har intresset koncentrerats kring
upptäckten av till synes rika uranförekomster
och behovet av billig och lättåtkomlig energi.
Man håller på att öppna två malmfält, ett vid
Radium Hill i Sydaustralien och ett vid Rum
Jungle i Nordaustralien. Det förra fältet ger fattig
malm, det senare rik, men klimat och
transporter är där mycket besvärliga.
Forskningen har samlats till Australian
National University i Canberra, där en 1,2 MeV
acce-lerator blev färdig i början av 1952 och en 2 000
MeV protonsynkrocyklotron var under byggnad
samma år. Dessutom utförs kärnforskning vid
Melbournes universitet och vid den brittiska
ökenstationen i Woomera. Man hoppas ha sin
första energialstrande reaktor under byggnad
före 1957.
Europa
Belgien är näst Sydafrika världens största
leverantör av uran. I Belgien har man också stort
intresse för kärnfysik och har planerat två
grafit-modererade uranreaktorer. Den första, som
byggs under 1953, är liten, av samma typ som
den brittiska Gleep, den andra blir större och
beräknas kosta ca 20 M$. Den skall inte byggas
förrän 1958 eller 1959, och man hoppas kunna
göra den energialstrande.
Kärnforskningen samordnas av ett av
universiteten bildat institut som i viss mån skall
planera men inte leda arbetet i fyra av landets
universitet och dess officerskola. De båda
reaktorerna skall skötas av en arbetsgrupp för tillämpad
kärnfysik, som skall tillvarata akademiska,
industriella och statliga intressen. För närvarande
finansieras både institutet och arbetsgruppen av
staten, men man hoppas att den senare så
småningom skall få ekonomiskt stöd även från
industrin. Under någon tid har institutet varit
mellanhand vid fördelning av statliga
forskningsanslag.
Under de senaste tio åren har Belgiens insats
främst bestått i den vid universiteten i Bryssel
och Liége utvecklade metoden för framställning
av rent metalliskt uran. Den tillämpas ännu bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
