Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1954 - Nybyggen - Tysk analogimaskin, av JH - Jaktplanet F 100 »Super Sabre», av hop - Tunnelbana i Montreal, av M Luht - Järnvägsmobila transformatorer i USA, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
Nybyggen
Tysk analogimaskin. Av maskinella räknehjälpmedel
från senaste tid har de mekaniska fått betydligt mindre
publicitet än de förtjänar. Snabbheten vid t.ex.
elektroniska analogimaskiner har vunnits på bekostnad av
noggrannheten. Ofta måste noggranna mekaniska maskiner
komplettera och förfina resultaten från dem.
En analogimaskin, i vilken noggrannheten drivits mycket
långt, har levererats till Siemen Schuckert-Werke,
Erlangen, för en kostnad av 0,75 MDM. Maskinen omfattar 6
summationskedjor, 20 integratorer, 2 variabelgivare samt
funktionsbord, kopplingspaneler etc.
10
I summatorerna framställs uttryck av formen 2k\Xi (x\
1
oberoende variabler) där k\, genom en enkel
kuggväxel-anordning kan inställas på godtyckliga värden mellan 1,111
och 0,001.
Integratorerna är av Kelvin-typ med avrullning från
friktionsskiva. Genom att integratorn används som
nollinstru-ment i en servokrets, blir den mycket lågt mekaniskt
belastad (momentöverföringen skiva—rulle är några få
gramcentimeter), och felet kan hållas under 0,1 °/oo. Högsta
varvtal i integratorn är tämligen lågt (ca 400 r/m) och
före omställning, t.ex. då rullen nått skivans periferi och
hastigt skall återföras till centrum, nedväxlas varvtalet
automatiskt. Skivan och rullen är utförda av stål och rullens
anliggningsyta är sfärisk varigenom stor noggrannhet uppnåtts.
Som funktionsgivare används i komplicerade fall, t.ex.
vid empiriskt givna funktioner, kurvföljare av fotocelltyp
med funktionsbord 500 X 600 mm och
avsökningsnoggrannhet 0,05 mm. Elementarfunktioner genereras däremot
enklast genom kombinationer integrator—summator,
inte-grator—integrator osv. Med två integratorer framställes
t.ex. sin x. Denna koppling tillämpas bl.a. då
integratorerna skall provas på noggrannhet genom att man studerar
oregelbundenheter i Lissajous cirkel. Integratorerna kan
även kopplas som multiplikatorer.
Maskinen har sin största användning vid lösande av
formellt enkla men beräkningsmässigt svårtillgängliga
differentialekvationer där man önskar studera lösningens
detaljer. Maskinen är givetvis långsam i förhållande till
analogimaskiner av elektronisk typ, men den har vid
jämförelse visat sig mycket överlägsen en programstyrd
räknare (Kutta—Runges metod). För den här beskrivna
maskinen A, en äldre programstyrd Ä och en nyare N av
relätvp erhölls följande resultat:
A Å N
Förberedelsetid ...............min 90 410 410
Räknetid ......................min 10 2 760 740
Härvid behandlades sammanlagt fem olika problem, bl.a.
Mathieus differentialekvation och ett svängningsproblem
med tredjegradsdämpning (H Hoffmann i
Ingeniörsveten-skapsakademien den 14 december 1953). JH
Jaktplanet F 100 "Super Sabre". Det senaste
tillskottet till den amerikanska jaktplansfloran är North American
F100 ’"Super Sabre", efterträdare till det kända F 86
"Sabre" (Tekn. T. 1948 s. 846; 1952 s. 1065), som med
varierande framgång kämpade med den ryska Mig 15 i
Koreakriget (Tekn. T. 1951 s. 24, 867).
"Super Sabre" ser vid första anblicken ganska
konventionell ut, fig. 1. Den har en 45° pilvinge och normalt
stjärtparti. Vingen är emellertid mycket tunn, gissningsvis
med en relativ tjocklek 6 à 8 °/o, och får därigenom lågt
motstånd vid transsoniska farter. På 11 500 m höjd skall
flygplanet ha uppnått machtalet 1,38. "Super Sabre" är
därmed det första reaflygplan som passerat ljudhastigheten
i planflykt utan hjälp av tillsatsraketmotorer.
Den tunna vingen och den stora pilformen ger emellertid
svåra problem när det gäller att få hög lyftkraft för land-
Fig. 1. Det amerikanska reajaktplanet North American
F 100 "Super Sabre".
ningen (Tekn. T. 1953 s. 671). Lyftkraftstillskottet genom
normala bakkantklaffar blir försvinnande litet vid så hög
pilform och skevroderverkan under överstegringen blir
kraftigt nedsatt. "Super Sabre" har kringgått detta helt
enkelt genom att utlämna klaffarna och flytta skevrodren
närmare kroppen, där deras verkan bättre bibehålles än
vid vingspetsplacering. Den tunna vingen ger vid höga
anfallsvinklar "virvelströmning" och samhörande
olämpliga stabilitetsegenskaper. Detta elimineras genom
spaltvingar längs hela vingframkanten, vilka verkar analogt
med en tjockare vinge. Stjärtpartiet ligger lågt för att
minska inverkan av nedsvepningsändringar i
ljudfarts-området och full effektivitet nås vid alla farter genom att
bela stabilisatorn verkar som höjdroder mot normalt
endast bakkantroder på stabilisatorn (Air Pictorial jan. 1954
s. 15; Aviation Week 26 dec. 1953 s. 11). hop
Tunnelbana i Montreal. Trånga gator i gamla
stadsdelar och ökad trafik har gjort det nödvändigt att anlägga
tunnelbanor i Montreal. Första stadiet, som erfordrar 5
års byggnadstid, blir en 12,5 km lång bana varav 5,1 km i
bergtunnel, 0,4 km i jordtunnel och 7 km i öppna schakt.
Kostnaderna beräknas bli 87 milj. $ för byggnadsarbetena,
15 milj. $ för spår, signaler etc. samt 15 milj. $ för rörligt
material. Amorteringstiden är 50 år (Montreal Star 24
oktober 1953). M Luht
Järnvägsmobila transformatorer i USA. Behovet av
reservtransformatorer i ett kraftsystem kan inskränkas
genom användning av järnvägsmobila transformatorer. I
USA har dylika aggregat byggts även i stora enheter, t.ex.
en transformator på 150 kV, 50 MVA (fig. 1) och en på
83 MVA. All utrustning, som är nödvändig för driften av
transformatorn, är monterad på den rörliga enheten. Vid
inkoppling behöver endast avledarna uppsättas och
förbindningarna anslutas. Fyra lindningar möjliggör ett
flertal olika spänningskombinationer, varigenom
transformatorn kan användas vid ett stort antal
transformatorstationer (Westinghouse Engineer sept. 1953 s. 176). Lr
Fig. 1. Järnvägsmobil transformator på 50 MVA i USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
