- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
134

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Tillverkning av svetsade kvalitetsrör, av Nils Elfström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

i -

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 11. Mikrofotografi av rörsvetsen.

manstukning av kanterna med ett visst mått
genom anbringande av ett stuktryck, som
upprätthålles en viss tid.

Vid lägre temperaturer, dvs. temperaturer
under stålets smältpunkt, erhålles svetsning genom
elektrisk motståndsvällning. Därvid ställes för
erhållande av en fullgod svets stora krav på
materialets vällbarhet och frihet från
legeringsämnen, som bildar oxider med hög smältpunkt,
t.ex. Si, Al, Cr etc. Detta gör att man som
bandmaterial endast kan använda otätat mjukt
kolstål. Samma sak gäller 0111 den maskinella
utrustningen är sådan, att större tryck- och
temperaturvariationer förekommer under svetsningen.

Är däremot den maskinella utrustningen sådan,
att en hög och jämn temperatur i materialets
kanter kan upprätthållas, ställes allt mindre
krav på materialets vällbarhet i klassisk
bemärkelse, varigenom även tätade kolstål samt
låg-legerade stål kan användas till svetsade
kvalitetsrör. Den elektriska kontaktsmältsvetsningen är
ett gränsfall. Vid denna process smälts nämligen
bandkanterna inom ett mycket tunt skikt på
ömse sidor om svetsen. Genom stukningen
pressas smältan ut, varigenom en fullständig
förening av det rena materialet sker. I detta fall är
det sedan knappast berättigat att tala om "rör
med söm", då "sömmen" efter en normalisering
ej kan påvisas i strukturen (fig. 11).

För övrigt gäller för de elektriskt svetsade
kvalitetsrören, att materialet skall vara svetsbart i
sedvanlig bemärkelse, dvs. sakna benägenhet att
bilda varmsprickor vid svalningen och ha liten
härdbarhet. Material, som inte ger varmsprickor,
erhåller man genom att ge stålet lämplig
sammansättning och tillräckligt låg svavelhalt samt
genom att desoxidera det på lämpligt sätt vid
framställningen i stålverket.

Liten härdbarhet för undvikande av
martensit-bildning efter svetsningen erhålles normalt
genom val av lämpliga kol- och manganhalter. I
vissa fall, när det gäller rör med höga
hållfasthetsfordringar, kan problemet lösas genom
användning av bessemerstål. Härvid kan man fram-

ställa kolstålsrör, som trots en kolhalt av ca
0,35 % är väl svetsbara, samtidigt som
materialets hållfasthet och förlängning ö30o i normaliserat
tillstånd ligger över 60 kp/inm2 resp. 20 %.
Dessa rörmaterial är dessutom obenägna för
mekanisk åldring, sprödbrott etc. Vanligt martinstål
med samma hållfasthetsfordringar skulle behöva
ha betydligt högre kolhalt, ca 0,50 %, och vore
då ej tillräckligt svetsbart.

Man kan vid Fagersta, tack vare tillgång till ett
modernt stålverk med alla där befintliga
ståltillverkningsprocesser samt till i hyttan avsvavlat
tackjärn, tillgodose långt gående krav på de
svetsade rörens egenskaper. I
tillverkningsprogrammet förekommer således svetsade
kvalitetsrör från de mjukast tänkbara (basisk martin,
brottgräns ca 32 kp/mm2) till naturhårda
(bessemer, brottgräns ca 65 kp/mm2), varvid dock
förlängningen 6200 i det sistnämnda fallet
fortfarande är mer än 20 %. Därutöver kan man
tillgodose långtgående krav på frihet från
föroreningar, såsom Cr, Ni och Cu, i vissa rörkvaliteter.

De tekniska möjligheterna har framkommit
genom en minutiös noggrannhet i formningen av
bandet och styrning i maskinen samt vidare
genom en högvärdig elektrisk utrustning. På
rörens kvalitet inverkar icke bara materialets
sammansättning och metallurgiska framställning
utan även bandets toleranser och yta. De senare
egenskaperna förbättras genom kallvalsningen.
Alla dessa faktorer samverkar till att vid
svetsningen hög strömstyrka kan användas, vilket
betyder en snabb upphettning till gränsen för
smältning utan att risk för brännhål e.d. uppkommer.

Genom höjning av periodtalet har man vidare
åstadkommit jämnare strömstyrka och därmed
jämnare uppvärmning. Det höga periodtalet har
i hög grad bidragit till en lycklig lösning av
problemet att framställa svetsade kvalitetsrör. För
närvarande används 150 p/s.

Det bör framhållas, att man vid
kontaktsmält-svetsförfarandet kan använda tätat material för
tillverkning av kvalitetsrör. Otätat material har
som bekant segringar (fig. 12), varigenom det
ej kan svetsas ihop till ett kvalitetsrör, om det

Fig. 12. Tvärsnitt av svetsade rör; t.v. av tätat ocli t.li. av
otätat stål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free