Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Tillverkning av svetsade kvalitetsrör, av Nils Elfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
133
Fig. 8. Kalibrerverk.
Fig. 9. Provning i excenterpress.
(fig. 9). Det rör som innehåller skarvstället
provas av svetsmästaren i båda ändar genom
ut-plattning. Detta är ett mycket hårt prov,
eftersom det utförs på det obehandlade svetsade
röret, medan de vanliga provningsföreskrifterna
stipulerar plattprov på färdigt, värmebehandlat
rör. Plattningen utföres så, att svetsen kommer
att ligga i det hårdast ansträngda området,
alltså på kanten. Inga sprickor får därvid uppstå.
Vid dessa prov kan även svetsens utseende
kontrolleras, såväl på utsidan som insidan, och både
diameter och godstjocklek kan mätas. Vidare
kan vissa kragprov, bockprov och vidgningsprov
utföras. En metallografisk undersökning kan
också i detta sammanhang vara av stor betydelse.
Rent subjektivt kan framhållas, att det för
folket i driften ger en känsla av trygghet att man
har ett så strängt prov på kvaliteten i omedelbar
anslutning till själva tillverkningsprocessen.
Provets psykologiska betydelse bör ej heller
underskattas.
Nästa steg i kontrollen är vattentrycksprovet,
som sker på alla rör, för vilka det är stipulerat.
Normalt provas med 100 at ö, men trycket kan
höjas till 200 atö. Slutprovningen av de färdiga
rören omfattar kontroll av yta och toleranser
samt därutöver extra provningar, som
föreskrivits från olika myndigheter och kontrollorgan.
A r g onbåg sv etsning
Vid argonbågsvetsningen (fig. 10) alstras en
ljusbåge mellan det hopstukade slitsade röret
och en volframelektrod under skydd av
argon-gas. Denna är en utomordentlig skyddsgas, då
den är fullständigt neutral; i detta avseende är
den överlägsen vätgasen. Dessutom har
argon-gasen den fördelen, att den ger en lugn och
säker ljusbåge, vilket vid svetsning särskilt av
tunnväggiga rostfria material är av stor
betydelse. Nedsmältningen under svetsningen kan
därför regleras inom mycket snäva gränser, vilket
medför att vulstbildningen blir mycket obetydlig.
Processen är i princip likartad med den tidigare
beskrivna kontinuerliga svetsprocessen, men
kopparelektroderna har bytts ut mot en ljusbåge.
Följaktligen blir också efterbehandlingen i
princip densamma som vid kontaktsmältsvetsade rör.
Materialproblem
Då tillverkningen är en kontinuerlig process,
ger den en produkt av tillfredsställande kvalitet
endast om följande villkor är uppfyllda:
tillgång till inom snäva gränser kontrollerat
utgångsmaterial i form av band med noggrant
avpassad sammansättning och struktur, dimension
och ytfinish;
sträng övervakning och skötsel av den
maskinella utrustningen;
löpande kontroll av produktionen på alla
tillverkningsstadier. De två sista villkoren har redan
behandlats.
Svetsningsoperationen består i uppvärmning av
bandets kanter till en viss temperatur och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
