Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Andras erfarenheter - Flussmedels funktion vid metallsmältning, av SHl - Brunfärgning av lagrade äpplen, av H Me - Böcker - Hur öka ackordsvolymen i skoindustrin? av RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
ningar av natriumklorid med 10—15 °/o kryolit eller mer
har haft stor användning under många år. De har givit
gott resultat, men man är numera inte säker på att dessa
flussmedel verkligen löser oxiden. Man lutar alltmer mot
åsikten att de verkar genom ytspänningskrafter som
orsakar avdragning av oxidskiktet.
Man har nämligen gjort intressanta iakttagelser vid
försök med en liten aluminiumpärla som smälts på ytan av
en pulverformig blandning av natriumklorid med 10 °/o
kalciumklorid. I smält tillstånd var aluminiumpärlan
nästan sfärisk och överdragen med ett grått oxidskikt. När
flussmedlet smälte kröp det upp över aluminiumytan och
vid svag skakning uppstod sprickor i oxidskiktet varefter
detta lossnade i flagor som flöt i ett mycket tunt lager
flussmedel. Aluminiumpärlan fick en blank yta, täckt av
ett lager av flussmedel.
Fastän flussmedlet vid detta försök och andra liknande
inte löste upp oxiden, avlägsnade det oxidskiktet. Detta
orsakar emellertid den tämligen snabba förändring av
flussmedlet, som iakttas i praktiken. Under användningen
tjocknar nämligen flussmedlet, blir "torrt" och måste
slutligen bytas ut. Det innehåller då betydande mängd
metallpartiklar av mycket olika storlek, och man anser orsaken
härtill vara att flussmedlet fått stor viskositet genom de i
det inneslutna oxidflagorna. Dess viskositetsökning är
nämligen mycket större än den som uppstår vid lösning
av ekvivalent mängd a-aluminiumoxid i flussmedlet.
Dispersioner av oxid i flussmedlet är tixotropa och blir
tunnare vid omröring. Härigenom kan man återvinna en
del av den inneslutna metallen, men hittills har man inte
funnit någon metod att utvinna metallpartiklar under 0,15
mm (Metall Industry 13 nov. 1953 s. 400). SHl
Brunfärgning av lagrade äpplen. Då äppelskörden är
begränsad till några få månader är man tvungen att lagra
äpplen i kylhus för att de skall kunna levereras bela året.
Efter en lagring vid låg temperatur angrips äpplena lätt
vid rumstemperatur av flyktiga organiska ämnen med
åtföljande brunfärgning, vilket åsamkar odlarna stora
förluster.
De flyktiga ämnena utgörs av estrar, alkoholer, syror och
karbonylföreningar med upp till tio kolatomer. För att
utröna de olika ämnenas inverkan på äpplen isolerade
man ångorna i ett lagerkylhus genom att leda luften över
aktivt kol. Vid lagringstidens slut extraherades kolet i
1 180 g portioner med 2,5 1 eter i en Soxhlet-apparat i ett
dygn och etern drevs av i kolonn vid 35—36°C. Det oljiga
extraktet vägde ca 170 g, hade ett pH omkring 6 och ett
förtvålningstal på 161. Det bestod huvudsakligen av
tidigare nämnda ämnen, medan kväve, svavel och halogener
ej kunde påvisas.
Det råa, eterfria extraktet separerades i vattenlöslig, sur,
alkalisk och neutral fraktion. En alkoholfri fraktion erhölls
genom att värma 75 g extrakt med 70 g kaliumdikromat
löst i 300 ml 2,5 °/o svavelsyra. En karbonylfri fraktion
preparerades ur den neutrala delen genom behandling med
Girards reagens T, och ur den isolerades sedan mättade
kolväten genom behandling med koncentrerad svavelsyra.
En ren alkoholfraktion framställdes ur extraktet över
ftal-syrans halvestrar och dessas förtvålning. Vid hydrolys av
151 g neutral fraktion med 200 ml 40 %> kalilut i 24 h
erhölls en esterfri lösning. De nio fraktionernas verkan på
äpplen undersöktes sedan enligt följande tre metoder:
en cirkel, täckande ca hälften av äpplets yta, drogs upp
med en fettkrita, och provfraktionen ströks på jämnt med
en pensel. Äpplena förvarades vid 26—28°C och
observerades med jämna mellanrum;
i en exsickators botten placerades 10 ml provfraktion och
på ett trådnät tre äpplen. Locket lades på och
temperaturen hölls vid 25°C. På detta sätt prövades även inverkan
av rena organiska ämnen;
den flyktiga fraktionen sögs över äpplen i en exsickator
med 23-—28 1/h luft, dels vid 26—28°C, dels vid 0—2°C.
Försöken visade, att estrarna är mest aktiva, medan syror,
alkoholer och karbonylföreningar har svagare verkan och
kolväten ingen alls. Rena estrar med kokpunkter från 57—
169°C ger samma kraftiga färgning redan efter 2 h.
Syrornas inverkan avtar med stigande antal kolatomer.
Vidare undersöktes möjligheterna att oskadliggöra
estrarna med olika kemikalier. Starka baser, syror och
oxidationsmedel är var för sig ineffektiva. Bästa resultatet
uppnås med en lösning av 10 g kaliumpermanganat i 100 ml
10 »/o kalilut. Försök i stor skala gjordes med äpplen,
som lagrades i tre olika rum vid 0°C och en relativ
fuktighet av 85—95 °/o. Det första rummet utrustades med en
luftrenare med aktivt kolfilter, det andra med en luftrenare
utan filter och det tredje med en skrubber, innehållande
8,2 kg teknisk natriumhydroxid och 3,2 kg kemiskt rent
kaliumpermanganat löst i 115 1 vatten. Lösningen byttes ut
två gånger under lagringstiden.
Efter 52, 62, 70 och 95 dygn uttogs äpplen och
förvarades i 3—4 dygn vid rumstemperatur, dels luftisolerade, dels
utsatta för luft, varpå de undersöktes. Äpplena från de
olika rummen visade sig vara ungefär lika mjuka, men
de från permanganatrummet hade brunfärgats långt
mindre än de andra; 70—80 %> av de förra var säljbara mot
ca 30 % av de senare (J Kuc m.fl. i Agriculture & Food
Chemistry 25 nov. 1953). // Me
Böcker
Hur öka ackordsvolymen i skoindustrin? Svenska
Skofabrikantföreningen och Svenska Sko- och
Läderindustri-arbetareförbundet, Stockholm 1953. 32 s.
Sedan man under skoindustrins avtalsförhandlingar flera
år haft frågan om den låga ackordsvolymen inom
industrin uppe till diskussion, tillsatte parterna strax före 1952
års riksavtalsförhandlingar en gemensam kommitté, som
erhöll i uppdrag att förutsättningslöst undersöka vad som
skulle kunna göras för att öka ackordsvolymen.
Ackordsarbete förekommer för närvarande genomsnittligt
endast under 50 %> av all arbetad tid. Kommittén fann
den väsentligaste orsaken härtill vara att företagen i många
fall saknar förutsättningar att driva ett intensivt
ackords-sättningsarbete. Endast ett fåtal företag har sålunda
exempelvis avdelat speciell personal för ackordssättning. Man
fann också att en hel del detaljproblem måste lösas,
exempelvis hur man vid ackordssättning skall kunna bemästra
de svårigheter, som uppstår genom den splittrade
tillverkningen, de snabba modeväxlingarna, den ojämna eller
otillräckliga tillgången på arbete, mängden av småarbeten
och knappheten på personal i en mindre fabrik samt hur
man skall kunna förhindra sjunkande produktkvalitet och
försämrad materialutnyttjning vid ökat ackordsarbete. En
omständighet, som synes ha kraftigt bromsat företagens
lust att tillämpa nya ackord, är en bestämmelse i avtalet,
som nu för lång tid framåt binder företagen vid ett första
gången försöksvis satt ackord. Ett bevis för att det eljest
ligger i företagens intresse att arbeta med hög
ackordsvolym är att utredningen visade att hög produktivitet
knappast kan uppnås utan hög ackordsvolym.
Ackordskommitténs rekommendationer innefattar ökat
samarbete mellan parterna i ackordsfrågor, anpassning av
kollektivavtalet, enkla principer och metoder för
ackordssättning samt bättre tillgång på skolad personal för
ackordssättningsuppgifter. Samarbetet bör ske såväl
centralt inom arbetsstudienämnden som lokalt vid de enskilda
företagen. I fråga om avtalet rekommenderar kommittén
en uppmjukning av bestämmelserna, så att det blir
möjligt för företagen att lösa ackordsproblemen efter lokala
förhållanden, tillfälliga ackord för arbeten av tillfällig
natur, återkommande lokala revisioner av företagens
ackordslistor m.m. Hittills har man använt sig av
"penningackord". Kommittén rekommenderar emellertid
parterna att då så är lämpligt övergå till tidackord och vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
