Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Våra huvudvägar — en målsättning, av Gunnar Tranæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
151
Att avväga medeltalet inom en sådan variation
är vanskligt, och min ursprungliga avsikt att
bedöma frågan län för län tillsammans med
vägdirektörerna har måst skrinläggas. Beloppen 0,5
resp. 0,3 Mkr/km ger sannolikt gränserna,
frånsett de nämnda ytterlighetsfallen. Säkert är, att
en stor längd av dessa länsvägar måste helt
byggas om, stundom i svår terräng. Allteftersom
arbetet fortskrider får man en säkrare grund för
kostnadsbedömningen. Angivna siffror torde
därför duga som arbetshypotes.
För länsvägarna i Norrland har räknats med
samma priser av skäl som tidigare nämnts för
riksvägarna. Ehuru standarden kan hållas lägre
måste man bygga tjälbeständigt.
Kostnaden för storbroar över ca 1 Mkr per bro
och terminalstädernas kostnader har beräknats
efter Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
utredningar. Av städerna, som enligt lag har samma
rätt till bilskattemedel för huvudlederna som
landsbygden, får mindre städer, som ej
accepterar nödvändigheten att huvudlederna om
möjligt bör avlägsnas från stadskärnan, för högt
bidrag med 95 % av kostnaderna under det att
storstäderna får alltför litet.
I den enda långtidsplan för vägarna,
budgetåren 1951/52—1959/60, som framlagts6,
beräknas investeringarna för vägväsendet till 225
Mkr/år i 1948 års penningvärde, motsvarande
(225 X 1>46 =) 330 Mkr/år 1952. Om 80 % av
dessa investeringar läggs på huvudvägnätet, får
264 Mkr/år jämföras med 505 Mkr/år enligt
uppskattningen i det föregående. I denna plan
får Statens Järnvägar större investeringar än
vägväsendet.
Projekt har framlagts för ett svenskt
motorvägnät (autostrador), om 2 400 km. Någon
saklig motivering för att vi skulle behöva ett sådant
nät har dock ej presterats.
Genomgångstrafiken vid en medelstor svensk
stad i Sydsverige är enligt några
destinations-undersökningar ca 25 %, resten är lokaltrafik.
Vid terminalstäderna, småstäderna och i
Norrland är motsvarande tal 10 % eller därunder. Av
trafiken är alltså 75—90 % lokaltrafik till de
nuvarande produktionscentra, som icke lär
flyttas därför att en motorväg tillkommit, ofta i
oländigaste terräng och ofta mer lämplig för
andra trafikområden. Kostnaden för ett
motor-vägnät blir alltså ett rent tillägg till övriga
investeringar 1955—1975.
Kostnaden per kilometer kan, för fyrfilig väg
med säkerhetszon och planskilda korsningar,
tillräckliga vägrenar med busshållplatser och
mopedbanor, beräknas till 2,0—2,5 Mkr/km.
Sträckan Malmö—Lund — i lättaste terräng och
utan tillräckliga vägrenar med busshållplatser,
och utan mopedbanor — lär uppgå till ca 1,5
Mkr/km, då alla kostnader medräknas. För en
första etapp om 1 200 km av det framlagda
projektet skulle behövas 2 400—3 000 Mkr. inom
tiden 1955—1975. Man saknar anvisning om hur
dessa pengar skall skaffas.
Investeringar 1975—1985
Huvudvägsprogrammet för de följande tio åren
enligt de tidigare givna förutsättningarna men
med förkortade tidsintervall beträffande
programmet för länsvägarna i norra Sverige
framgår av tabell 2.
För storbroar under denna tid bör inan räkna
med ett från föregående period fördubblat
belopp eller 20 Mkr. och terminalstäderna torde
kräva en ökning med 50 % eller till 42 Mkr.
Sammanlagt beräknas för 1975—1985 ett
medelsbehov av 526 Mkr/år.
I denna plan har jag särskilt velat undersöka
möjligheten att påskynda vägutbyggnaden i
Norrland. Att denna landsändas behov ej får
eftersättas, kräver ingen särskild motivering.
Som synes kan man dock icke med oförändrat
årligt anslag, ca 465 Mkr/år, uppnå bättre
resultat än att perioden för utbyggnad av de
norrländska länsvägarna förkortas med fem år.
Att anslaget för storbroar fördubblats beror på
att det enligt den ansvariga myndigheten är för
lågt beräknat i årets riksdagspetita. Det är att
förmoda att det kommer att stiga över 10 Mkr/år
redan före 1975.
Totala vägbudgeten 1955—1975
Investeringarna är endast en del av utgifterna
för vägväsendet. Det kan vara av intresse att
betrakta den totala vägbudgeten för 1955—1975
Tabell 2. Kostnad för huvudvägsbyggen 1975—1985 i medelsvår terräng
Vägnät Byggtid Resterande Kostnad i medelsvår terräng
antal längd
år km Mkr/km Mkr. Mkr/år Anm.
Riksvägar i södra Sverige ....... 1975—85 10 3 600 0,25 900 90 Kompletterande beläggning:
en körfil + en mopedbana
Riksvägar i norra Sverige ...... 1975—80 5 272 0,77 209 421 Kompletterande beläggning
efter 1980 ej medräknad
Länsvägar i de 20 sydliga länen.. 1975—85 10 4 467 0,43 1 921 192 Oförändrad period
Länsvägar i de 4 nordligaste länen 1975—85 10 3 250 0,43 1 398 140 Med 5 år förkortad period
Summa 4 428 464
1 Inklusive eventuell förlängning till Meråker av riksväg 14 1980—85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
