Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Motorvägen Malmö—Lund, av Harald Fredlund - Vinylplast ger eldsäkra tak - Kraftsamarbetet i Skandinavien, av Lr - Rostresistent havre - Ökning av skörderesultatet - Zinkoxid i glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
’ TEKNISK TIDSKRIFT
full utsträckning, men å andra sidan erhöll man
en viss rörelsefrihet. Arbetsstyrkan
organiserades i ett grovarbetarlag för schaktning och
planering m.m., två snickarlag, ett armerarlag samt
ett gjutarlag.
Armeringsjärnet bockades på arbetsplatsen.
Betongen, sammanlagt 6 000 m3, levererades från
en särskild betongstation. Betongen
transporterades med lastbil till de olika byggnadsplatserna
och vidarebefordrades med transportband till
gjutstället.
Asfaltarbeten
De flesta av de korsande sidovägarna samt
förbifartsramperna belades med asfalt. På
motorvägen belades också en sträcka, ca 25 m, på
ömse sidor om varje viadukt med asfalt i stället
för betong för att man lättare skall kunna
justera efter befarade sättningar. Totalt utfördes
60 000 m2 asfaltbeläggning av olika typ och
tjocklek. På sidovägarna består beläggningen i
allmänhet av massabunden makadam MBM 10
och på motorvägen asfaltbetong öab 80 + Falb
30. I sistnämnda beläggning inblandades 40 %
kalcinerad flinta för att man därigenom skulle
erhålla en ljusare, med betongens mera
överensstämmande färgton.
Beläggningsmassan tillverkades i ett centralt
placerat verk. Utläggningen av det indränkta
makadamlagret gjordes i allmänhet för hand,
medan asfaltmassan utlades med en Barber—Green
utläggningsmaskin.
Övriga arbeten
Förutom nämnda arbeten av större ekonomisk
betydelse har en rad andra arbeten förekommit.
Sålunda uppsattes 3 500 m vägräcken av
D.A.V.-typ, 20 000 m råkantsten sattes huvudsakligen
vid mittskiljeremsan och 260 000 m2 gräs
besåddes, vartill åtgick 10 t gräsfrö.
Då den här beskrivna delen av motorvägen med
11 km längd den 8 september invigdes var
arbetena med den återstående delen förbi Lund om
ca 6 km längd sedan två månader igångsatta.
Schaktningsarbetena för denna del är
omfattande, då Lundaterrängen är avsevärt kuperad. Ett
par hundratusen kubikmeter lera har här nu
förflyttats. Då Lund ligger 80 m över havet, har
maximilutningen måst ökas till 33 °/oo.
Terrasseringsarbeten och grusbärlager
färdigställdes i november 1953 och viadukterna borde
vara klara i början av 1954. Beläggningsarbetena
görs sommaren 1954 och samma höst skall vägen
öppnas för trafik.
Vinylplast ger eldsäkra tak, om den används i stället
för asfaltpapp mellan takplåten och isoleringen. Plasten
smälter visserligen liksom asfalten vid upphettning, men
den brinner inte.
Kraftsamarbetet i Skandinavien. Frågan om en
samköming mellan östlandets samkörningsnät i Norge och
det hopkopplade svensk-danska elkraftsystemet har
diskuterats under lång tid utan att något praktiskt resultat
hittills ernåtts. Senast 1952 måste en av regeringarna i de tre
skandinaviska länderna tillsatt kommitté konstatera, att
det ej varit möjligt att komma fram till en genomförbar
lösning.
Diskussionerna om ett fullständigt skandinaviskt
kraftsamarbete har emellertid ej avstannat. Flera intressanta
synpunkter framkom vid en diskussion i Den Polytekniske
Förening i Oslo i november 1953 (Teknisk Ukeblad 1954
s. 21). Direktör Olav Strand påpekade de stora fördelar
som en samköming med Sverige—Danmark skulle
medföra för norsk kraftverksindustri. Han tänkte sig härvid
närmast ett kraftsamarbete av liknande slag som det
dansk-svenska med leveranser av norsk överskottskraft
ander år med riklig vattenkrafttillgång och danska
åter-leveranser vid sämre vattenförhållanden i Norge. Han
ställde sig emellertid ej heller främmande för en renodlad
kraftexport från Norge, åstadkommen genom nya
kraftanläggningar, finansierade av importlandet. Att åsikterna
inom norsk kraftverksindustri är mycket delade i frågan
om en eventuell kraftexport framgick emellertid klart av
diskussionen efter föredraget.
Kraftsamarbetet mellani Danmark och Sverige utvidgas
för närvarande väsentligt genom byggande av nya
överföringsanläggningar. En första 130 kV kabel under
Öresund nedlades av danskarna sommaren 1951 mellan
Hälsingborg och Helsingör som ett komplement till de
befintliga 50 och 25 kV kablarna. Överföringsförmågan på
den dansk-svenska förbindelsen höjdes härigenom till 85
MW. En andra liknande 130 kV kabel skall läggas ut
sommaren 1954. Överföringsförmågan från de stora
norrländska vattenkraftstationerna till Skåne kommer att
väsentligt höjas genom den 380 kV ledning som bygges från
Hallsberg via Göteborg till Skåne. Det blir härigenom
möjligt att överföra betydande mängder svensk
överskotts-kraft till Danmark. Detta underlättas av att utbyggnaden
av den svenska vattenkraften inriktas på att
vattenkraft-produktionen under normala vattenår skall uppnå en
marginal på 10 %> över primabelastning. Denna
överutbyggnad är ekonomiskt berättigad genom att behovet av
ångkrafttillsats under torrår begränsas. Under såväl normala
vattenår som speciellt under våtår beräknas därför
avsevärda elkraftbelopp bli disponibla för
överskottslevp-ranser.
Liksom hittills kommer även i fortsättningen det
dansk-svenska kraftsamarbetet att helt baseras på tillfälliga
kraftleveranser, i första hand av överskottskraft från de
svenska vattenkraftstationerna, i andra hand danska
reservkraftleveranser under svåra torrår i Sverige. Man
beräknar att exporten från Sverige, som under senare år
uppgått till 100—300 MkWh/år, skall minst fördubblas. Lr
Rostresistent havre har erhållits i USA genom
bestrålning av utsäde av en rostkänslig sort i atomreaktor. Även
andra och tredje generationen av de bestrålade fröna har
visat sig resistenta mot rost.
ökning av skörderesultatet med i genomsnitt 15 %>
vid odling av morötter, tomater m.m. kan man uppnå
genom att tillföra jorden ett vätmedel som ökar dess
vät-barhet och därmed vattnets rörlighet i dess porer. Det
behövs 15—55 kg/ha av vätmedlet, en petroleumprodukt som
kostar 50 ct/lb.
Zinkoxid i glas ökar dettas hållfasthet och kemiska
stabilitet samt minskar dess utvidgningskoefficient. Ersätts
kiselsyran i ett sodaglas delvis med zinkoxid, växer
glasets täthet nästan linjärt med dess zinkoxidhalt upp till
16—18 °/o. I optiska glas minskar zinkoxid dessas
tendens att kristallisera vid låg temperatur.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
