Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Elförsörjningen i Storbritannien efter förstatligandet, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
163
Elförsörjningen
i Storbritannien
efter förstatligandet
621.311.1(42)
Genom förstatligandet av elförsörjningen i Storbritannien
1948 (Tekn. T. 1947 s. 216) skapades det största
kraftföretaget i världen, "British Electricity Authority", BEA, vars
285 kraftstationer under redovisningsåret 1952/53
producerade 61 603 MkWh. Detta kraftföretag är intressant för
varje krafttekniker inte enbart genom sin storlek utan även
genom sina detaljerade och väl disponerade årsberättelser
(Tekn. T. 1952 s. 60). Året 1952/53 var det femte
verksamhetsåret och har därför gett anledning till en återblick
över verksamheten och hittills uppnådda resultat.
Förstatligandet av den brittiska elförsörjningen medförde
ej någon diskontinuitet i den tekniska utvecklingen. BEA
övertog från sina privata och kommunala föregångare ej
enbart befintliga anläggningar utan även planer för och
beställningar av nya anläggningar. I stort sett har de före
förstatligandet utarbetade nybyggnadsplanerna fullföljts.
Elverksrörelse
Utvecklingen av elverksrörelsen inom BEA under
femårsperioden 1948—53 framgår av tabell 1. Det bör observeras
att industrins egna kraftstationer ej berördes av
förstatligandet. Dessutom bibehölls för elförsörjningen i norra
Skottland såsom helt självständigt företag North of
Scot-land Hydro-Electric Board (Tekn. T. 1947 s. 216).
Elproduktionen inom BEA utgör för närvarande 83 °/o av den
totala elproduktionen i Storbritannien.
Ilushållsabonnenterna utgör inom BEA 88 % av det totala
antalet abonnenter och förbrukar i genomsnitt 1 330
kWh/år och totalt 31 °/o av hela elförsäljningen. Den
anmärkningsvärt lilla skillnaden i elpriser för olika
abonnentkategorier — 8,7 öre/kWh i medeltal för hushållen
och 6,6 öre/kWh för industrierna — gör att hushållen
ändock ej bidrar med mer än 34 °/o av de totala inkomsterna.
Lantbrukselektrifieringen går stadigt framåt med ca 10 000
nvelektrifierade gårdar per år, men ännu torde ej hälften
av det totala antalet gårdar i det tättbefolkade England
och Wales vara elektrifierade. Genom en väl organiserad
forsknings- och propagandaverksamhet söker man få
bönderna att utnyttja elektriciteten så rationellt som möjligt.
Den genomsnittliga årsförbrukningen är för närvarande
5 000 kWh per abonnent.
Den relativt höga förbrukningen i hushållen beror till
stor del på att elektriciteten används för
varmvattenbered-nig och husuppvärmning. Det kan synas egendomligt, att
elektrisk husuppvärmning fått stor betydelse i kollandet
Storbritannien. Bidragande orsaker är det relativt milda
vinterklimatet, som medger intermittent uppvärmning,
möjligheten att använda lågvärdiga kol i
ångkraftstationerna samt de relativt låga fortsättningspriserna för hus-
Tabell. 1. Utvecklingen av elverksrörelsen inom BEA
1948—53
1948 1953
Antal abonnenter ........................ 11,7 13,9
Total elförsåljning ....................... .. 1000 MkWh 35,5 52,3
Genomsnittligt försäljningspris ........ .... öre/kWh 7,1 7,9
Vinst .................................... ......... Mkr 63 105
Installerad kraftstationseffekt .......... .... 1000 MW 12,7 17,2
Total elproduktion ...................... . 1000 MkWh 41,8 61,6
Specifika produktionskostnader.......... 2,9 3,3
Genomsnittlig termisk verkningsgrad i ångkraftsta-
tionerna ............................... ........... °/a 20,9 22,7
hållens ökningsförbrukning, 4—6 öre/kWh. Man liar efter
ingående diskussioner kommit fram till att de olika
energiformerna — kol, gas, olja, elektricitet etc. — bör få fritt
konkurrera på energimarknaden. Bortsett från viss
omsättningsskatt på elektriska installationsapparater
förekommer inga statliga restriktioner eller andra
tvångsåtgärder, som hindrar elektricitetens fortsatta utbredning.
BEA propagerar också livligt för ett ytterligare utnyttjande
av elektriciteten inom hushållen.
Ekonomi
I företagets totala kostnader dominerar
produktionskostnaderna, tabell 2. Även distributionskostnaderna är
avsevärda, medan däremot överföringskostnaderna är
obetydliga. Denna kostnadsstruktur skiljer sig avsevärt från
motsvarande kostnader i Sverige beroende på att
elproduktionen i Storbritannien praktiskt taget helt baseras på
ångkraft. De rena bränslekostnaderna, 3,1 öre/kWh, utgör
också hela 39 °/o av de totala kostnaderna, och är större
än kapitalkostnaderna, som inklusive försäkringar och
skatter uppgår till 2,5 öre/kWh. Resterande kostnader,
2,3 öre/kWh, utgöres av driftkostnader och allmänna
omkostnader.
överskottet är relativt sett obetydligt och det anses
önskvärt att i framtiden öka vinsten för att bygga upp
tillräckliga reservfonder. Samtidigt tenderar emellertid de
specifika kostnaderna att stiga under de närmaste åren.
Visserligen medför den fortsatta rationaliseringen och
omsättningsökningen en fortlöpande besparing, men detta
uppväges mer än väl av kapitalkostnadernas stigande
tendens. Härtill bidrar de i jämförelse med förkrigstiden
trefaldiga anläggningskostnaderna för nya kraftstationer samt
det faktum att avskrivningarna baseras på de
ursprungliga kostnaderna. Dessa förhållanden anses snart
framtvinga ytterligare prisförhöjningar.
Kraftstationer
5 000 MW ny kraftstationseffekt installerades av BEA
under femårsperioden 1948—53. Trots detta uppskattades
effektbristen under vintern 1952/53 till över 1 500 MW.
En fortsatt intensiv utbyggnad är planerad för de
närmaste åren med ca 1 500 MW/år. En ytterligare ökning
anses önskvärd men statsmakterna har av finansiella skäl
fastställt en övre gräns för investeringarna.
De nya ångkraftstationerna karakteriseras av stora
ma-skinenheter, upp till 120 MW. med höga ångtryck och
ångtemperaturer, upp till 105 kp/cm2 och 535°C. För
närvarande diskuteras även en ytterligare stegring av
maskineffekten till 180—200 MW med ett ångtryck på 165 kp/cm2 och
en ångtemperatur på 590°C. I allmänhet användes en
ångpanna för varje turbin, vilket medför panneffekter upp
Tabell 2. Analys av kostnaderna för försåld kraft från BEA
1952—53
Kostnad för såld energi
öre/kWh
Produktions- och överföringskostnader1
Bränsle ........................................................3,08
övriga driftkostnader ..........................................................0,65
Inköpt elektricitet ..................................................................0,07
Allmänna omkostnader ......................................................0,11
Avskrivningar, försäkringar ............................................0,57
Ränta ............................................................................................0,46
Skatter ........................................................................................0,18 5,12
Distributionskostnader
Driftkostnader ........................................................................1,19
Askrivningar, försäkringar ................................................0,70
Allmänna omkostnader ........................................................0,29
Ränta ............................................................................................0,35
Skatter ......................................................................................0,20 2,73
Totala kostnader ......................................... 7,85
överskott ................................................ 0,20
1 Härav överföringskostnader 0,18 öre/k Wli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
