Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1954 - TV-mottagare, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
175
Fig. 3. Sammansatt videosignal runt två
successiva delbildväxlingar. Pulsgruppen för
delbilds-synkronisering består av tre delar, vardera med
varaktigheten 2,5 H. Först kommer 5
utjämningspulser, därefter den egentliga delbildssynkpulsen,
genomskuren på 5 ställen, samt slutligen åter 5
utjämningspulser. Tidsskillnaden mellan två
successiva delbildssynkpulser måste alltid vara V.
raster, som alstras i bildröret och som
moduleras med en elektrisk tidsfunktion
(videosignalen), motsvarande olika detaljer i originalet.
Linjerastret styres från sändarsidan med
synkroniseringssignaler — synksignaler — som
inläggs under det passiva återgångsintervallet
mellan angränsande linjer och delbilder.
Video-och synksignalen ingår tillsammans i den
sammansatta videosignalen (fig. 2), vilken i sin tur
amplitudmodulerar bildbärfrekvensen, belägen
1,25 Mp/s ovanför varje undre kanalgräns. Då
videosignalen upptar ett band på 5,25 Mp/s, kan
inte båda sidbanden utsändas utan det undre
beskäres delvis. Filterkurvan är så avpassad, att
mottagarens bandkurva skall kunna
åstadkommas på enkelt sätt utan störande fasdistorsion.
Moduleringen är negativ, dvs. minsta uteffekt
inträffar vid vitt bildinnehåll.
Linjerastret består av nominellt 625 (i USA
525) horisontella linjer, vilka upprepas 25 (30)
gånger per sekund. För att minska
flimmerintrycket på ögat uppritas rastret i två etapper,
udda linjer för sig och jämna för sig
(linje-språngsavsökning). Elektronstrålen i
katod-strålerören på sändar- och mottagarsidan får i
övrigt en liknande gång som ögat vid läsning i
en bok. Rörelsen från vänster till höger
upprepas med en periodicitet av 25 X 625 = 15 625
p/s (linjefrekvensen) och rörelsen uppifrån
nedåt har frekvensen 50 p/s
(delbildsfrekven-sen). Bildfrekvensen är hälften därav, 25 p/s,
eftersom varje bild består av två delbilder.
En del av den nominella bildtiden 40 ms måste
reserveras för elektronstrålens återgång,
varigenom dels varje linje förkortas i tid, dels vissa
linjer helt bortfaller, se fig. 3 och 4. Detta
betyder i praktiken, att bildens detaljrikedom
minskas. Elektronstrålen i kamerarör och
bild-rör hålles för säkerhets skull släckt under något
längre tid än som behövs för själva återgången.
Linjesläcktiden är 18 % av den nominella
linjetiden 1/15 625 = 64 [xs, dvs. 12 ^s, och
delbilds-släcktiden är 1,2 ms eller 6 % av delbildtiden.
Totalt bortfaller alltså inemot 40 linjer för varje
fullständig bild. Förhållandet mellan bildens
bredd och höjd är 4:3. Linjesynkpulserna är
enkla pulser av bredden 5,75 ji s, men delbilds-
synkpulserna blir mer komplicerade genom att
avsökningen sker enligt linjesprångsmetoden
samt genom att linje- och delbildssynkpulserna
delvis sammanfaller i tiden.
Om linjetalet väljes udda kommer varannan
delbildssynkpuls att börja mitt på en linje och
varannan mellan två linjer (fig. 3). Härigenom
faller linjerna i två successiva delbilder
automatiskt emellan varandra. Förutsättningen är
dock att också de pulser, som styr bildavböj
ningen på mottagarsidan, inträffar med lika
tidsintervall. I annat fall koninciderar linjerastren i de
två delbilderna, vilket ger en bild med halva det
avsedda linjetalet och följaktligen sämre
kvalitet än nödvändigt. Det tillåtna felet i bildavböj
-ningen måste vara mindre än halva linjetiden
eller ca 1 °/oo, varför vissa ytterligare
försiktighetsmått bör vidtas. Med använda metoder för
synkseparation blir nämligen de på
mottagarsidan erhållna, successiva delbildspulserna olika,
om de egentliga delbildspulserna på sändarsidan
inte omges av "utjämningspulser" (fig. 3 och
15). Dessa pulser återkommer med dubbla
linjefrekvensen och den egentliga delbildssynkpulsen
förses med smala skåror av samma frekvens.
Genom detta arrangemang kan linjeavböj ningen
hållas i synkronism under hela den vertikala
återgångstiden. Pulsgruppen för
delbildssynkro-nisering omfattar totalt 480 (jl s, och ungefär i
mitten av denna pulsgrupp börjar
elektronstrålens återgång i vertikalled, som varar ca 800 [a s.
Utifrån kommande, sporadiska störningar
brukar märkas mer på bilden än i ljudet.
Störningarna i själva videosignalen yttrar sig som mörka
eller ljusa streck på bilden men i allmänhet blir
effekten obehagligare om synkronismen stores.
Vid negativ modulering sändes synksignalen med
maximal effekt, varför det erfordras en relativt
stark störande signal för att förstöra synkpul-
Fig. 4. Förlust i
TV-bildens detaljrikedom
genom
återgångstiderna i horisontal- och
vertikalled.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
