Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1954 - TV-mottagare, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
’ TEKNISK TIDSKRIFT
serna. På mottagarsidan finns i allmänhet
speciella kretsar för skydd av linjesynkronismen.
Bildavböj ningen brukar inte störningsskyddas,
bl.a. därför, att delbildssynkpulserna ligger glest
och har relativt stort energiinnehåll.
TV-mottagarens uppbyggnad
Fastän TV-mottagarens grunddrag förändrats
mycket litet under de senaste 10—15 åren, har
rör- och kretsteknikens utveckling numera
öppnat helt nya möjligheter att konstruera effektiva
och pålitliga apparater. Fram till
videodetek-torn liknar TV-mottagaren i princip
rundradiomottagaren (fig. 5 och 6). Sålunda användes
superheterodynprincipen och oftast ett
högfre-kvenssteg före blandar steget. Ljudsignalen
separeras från bildsignalen antingen i
mellanfrekvenskanalen eller efter videodetektorn, ibland
omedelbart intill bildröret. Där brukar också den
sammansatta synksignalen skiljas från den
egentliga videosignalen.
Bildrör med magnetisk avböjning användes,
varvid avböj ningsspolarna erfordrar
sågtandfor-made strömmar och vanligen anpassas till
utgångsstegen med transformatorer. De stora
spänningstopparna i linjeutgångssteget
upp-transformeras för att lämna högspänning till
bildrörets anod.
Det totala rörantalet i en TV-mottagare brukar
hålla sig mellan 15 och 25 men exempel finns på
stora kombinationsmottagare med ett 40-tal rör.
Fig. 5. Blockschema för TV-mottagare
av normalt utförande.
Dessa apparater har då också möjlighet att ta
in rundradioutsändning, amplitud- eller
fre-kvensmodulerad. Av USA:s 440
TV-mottagar-typer har emellertid 80 % konstruerats enbart
för television, och tendensen är lika utpräglad i
Europa, ty en fullständig
kombinationsmottagare blir knappast enklare än två skilda
apparater med motsvarande prestanda. I Tyskland
finns dock exempel på billiga TV-mottagare, som
också kan ta emot FM-program inom 90
Mp/s-bandet (nr II).
Hö gfrekv ens enhet
Mottagarens ingångssteg, oscillator och
blan-darsteg brukar oftast sammanbyggas till en
HF-enhet. Denna del innehåller också organ för
stationsinställningen och blir ganska komplicerad
ur både tillverknings- och trimningssynpunkt.
Det förekommer därför ofta, att
mottagarfabri-kanten köper denna enhet färdig från
specialtillverkare.
Bland HF-enhetens elektriska egenskaper är
följande av primärt intresse: känslighet,
förstärkning, bandbredd, selektivitet,
ingångsimpedans, stabilitet och oscillatorutstrålning.
Känsligheten är den minsta signalspänning, vid vilken
ett acceptabelt signalbrusförhållande ännu råder
både i den erhållna bilden och ljudet. De
väsentliga brustillskotten i mottagaren lämnas av
HF-steget, blandarsteget och första MF-steget, men
är HF-stegets förstärkning stor blir bruset i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
