Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1954 - Världens första seriekondensator för 380 kV, av Gunar Jancke - En snabbrytande termostat med liten fördröjning - Nya metoder - Kvävning av explosioner, av SHl - Oscillerande elmotor med 1,5 kW effekt, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Nya metoder
Fig. 3. Skyddsutrustning för 52,5 MVAr delstation i
Djur-mo; 1 voltmetrar visande obalans inom seriekondensatorn,
2 porslinsrör för överföring av reläimpulser från
plattformen till marknivån, 3 förbikopplingsbrytare, 4 porslinsrör
mellan brytaren och dess manöverdon, 5 manöverdon för
brytare.
med kondensatorerna i varje fas (fig. 2). Detta fungerar
endast för fel på den kompenserade ledningen och kan
därför ges en relativt enkel konstruktion. Fig. 2 visar
också reaktorer och motstånd för dämpning i
urladdningskretsen samt den brytare, som används för automatisk
eller manuell in- och urkoppling av batterit.
Automatikdelen av kontrollutrustningen har placerats i en särskild
byggnad. Impulser från de kännande organen på
plattformen överförs via en vridbar bakelitstång i ett oljefyllt
porslinsrör (fig. 3). Brytarens manöverdon är placerat på
marknivån. Stationen är obemannad. Fel, som inte kan
klaras upp av automatikutrustningen, ger urkoppling av
batterit och signal till Stora Kopparbergs Bergslags
driftpersonal i Borlänge.
Utöver leveransprov i verkstaden spänningsprovades varje
kondensatorenhet efter montage, varjämte alla
skydds-och manöverkretsar kontrollerades. Vid idrifttagningen
spänningsprovades först hela anläggningen med ca 540 kV,
varvid svagt utbildad korona uppträdde vid hörnen på
plattformarna. Kopplingsprov utfördes vid de driftfall, som
kan tänkas ge upphov till ferromagnetiska undertoner.
Endast så små och snabbt utdämpade dylika erhölls, att det
speciella reläskyddet ej fungerade. In- och urkoppling av
batterit utfördes med förbikopplingsbrytaren. Denna
uthärdade väl påkänningarna vid de återtändningar, som
erhölls vid en del av brytningarna.
Kostnaden för Djurmoanläggningen i färdigt skick utgör
5,2 Mkr., vartill kommer samma kostnad för stationen i
Haverö, som tas i drift senare under året. Kompenseringen
medför en avsevärd sänkning av specifika
överföringskostnaden och man räknar med att successivt installera
serie-kondensatorer i samtliga längre 380 kV ledningar.
Kvävning av explosioner. I Storbritannien har man
utarbetat en metod att på ett tidigt stadium släcka en
explosion i en explosiv gasblandning (Tekn. T. 1952 s. 330).
Man utnyttjar härvid förhållandet att .tryckvågen vid
explosionens början fortplantas mycket snabbare än
flam-fronten. Med en känslig tryckdetektor kan man därför
utlösa en sprängkapsel innehållande eldsläckningsvätska
som härvid sprutas ut med stor hastighet och kväver
explosionen innan denna orsakat större tryckstegring.
Metoden utarbetades först för att hindra förstöring av
stridsflygplan när dessas bränsletankar träffades av
spårljusprojektiler. Problemet är emellertid i detta fall så
komplicerat att det ännu inte torde ha lösts på ett fullt
tillfredsställande sätt. Det har bl.a. visat sig svårt att konstruera
en tryckdetektor som är så känslig att den utlöser
spräng-kapseln tillräckligt tidigt men dock inte reagerar för de
tryckändringar som kan uppstå i bränsletankarna genom
flygplanets rörelse.
Utnyttjandet av tryckdetektor för kvävande av
explosioner inom industrin är emellertid betydligt enklare, och
man har också kommit så långt på detta område att det
nu anses möjligt att med en riktigt utförd anläggning
hindra explosioner i rum på upp till 1 000 ms. Känner man
de punkter där risk för tändning av en explosiv
gasblandning finns, kan man placera en sprängkapsel eller
snabb-urladdningsflaska så att eldsläckningsvätska strax efter
tändningen sprutas rakt mot flamfronten.
Tryckdetektorer kan också med fördel användas för
sprängning av sprängbleck i ett mycket tidigt skede av
en explosion. Härigenom avleds explosionstrycket
effektivare än om blecket brister först när dess brottgräns
överskrids. Dessutom kan man använda sprängbleck med
större hållfasthet vilket ofta är en fördel (enligt G Axell
i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 13 jan. 1954). SHl
Oscillerande elmotor med 1,5 kW effekt. De hittills
utförda oscillerande motorerna har i allmänhet ett
svängningstal av 100 p/s vid 50 p/s nätfrekvens och kan
knappast utföras för större effekt än 1 kW.
En motor med svängningstalet 50 p/s har konstruerats
i Argentina. Den kan byggas för en effekt upp till 1,5 kW.
Motorns ankare (5 i fig. 1) med fjädrarna 6 och 7 är
avstämt till 50 p/s egenfrekvens. Magnet och ankare är
tan-dade, och ankarets tänder står mitt för spåren i fältet då
spolarna 4 är strömlösa. Då spolarna inkopplas dras
ankartänderna in under fältets tänder men då strömmen
går mot noll skjuter fjädrarna över ankaret som svänger
över medelläget och dras in under tänderna åt motsatt
håll då nästa halvperiod ström går genom spolarna.
Ankaret svänger således en tanddelning för varje period och
mindre tanddelning ger följaktligen mindre slaglängd och
större dragkraft.
En snabbrytande termostat med liten fördröjning kan
göras av två bimetaller, stumsvetsade vid varandra med de
olika metallerna mot varandra.
Fig. 1. Oscillerande motor; 1 magnetens plåtpaket, 2—3
tandad magnetpol, 4 magnetlindning, 5 ankare, 6—7
spiralfjäder, 8—11 bladfjäder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
