Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1954 - Andras erfarenheter - Normaltider för elementarrörelser, av R L - Världsrekord i hastighetsflygning, av hop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 195b
191
vana vid arbetsstudier. Många använder också fortfarande
arbetsstudier för att bestämma maskintider för arbeten
som tar onormalt lång eller kort tid och i sådana fall då
endast en produkt skall tillverkas.
Erfarenheter visar att när det gäller att införa ett
dylikt system i företaget bör en konsulterande expert på
området anlitas.
Produksjonsteknisk Forskningsinstitutt i Norge har gjort
vissa jämförande undersökningar av MTM, Work Factor
och Westinghouse-systemen (Tekn. T. 1953 s. 943). Man
har därvid konstaterat, att MTM och
Westinghouse-syste-met är mycket lika konstruerade och använder i stor
utsträckning samma terminologi, men att Work-Factor är i
de flesta avseenden olikt de två andra.
MTM-tiderna måste vid praktisk användning för t.ex.
ackordssättning multipliceras med en faktor, vars
storlek är beroende av förhållandet mellan förtjänstläge och
penningfaktor. Faktorn är av storleksordningen 1,0—1,3
och efter vad det synes normalt 1,10.
Westinghouse-syste-mets tider innehåller inga spilltidstillägg, emeJdan man
har ansett, att arbetsförhållandena varierar så mycket att
olika tillägg måste användas vid olika tillfällen.
Work-Factor-systemets tider är ackordstider. Vill man jämföra
dessa tider med exempelvis MTM-tider, måste man öka
de förra med 25 °/o.
Även om man tar hänsyn till nämnda differenser mellan
systemen, är dock normaltiderna för samma
elementarrö-Telser rätt olika. Adderar man emellertid några olika
ele-mentarrörelser, finner man totaltider, som
överensstämmer betydligt bättre. I ett fall då 208 olika
elementarrörel-ser adderades fann man sålunda, att totaltiden för
Work-Factor-systemet blev 98 °/o och totaltiden för
Westing-house-systemet 118 %> av totaltiden för MTM-systemet.
Skillnaden mellan MTM- och Work-Factor-svstemen är
åtminstone i detta fall så liten att den saknar praktisk
betydelse.
Systemen lämpar sig särskilt väl för en undersökning av
lönsamheten hos två eller flera alternativa arbetsmetoder.
En sådan undersökning visar också tydligt vilka
rörelsemoment hos metoden i fråga som är mest tidskrävande
och vilka man därför i första hand bör studera närmare.
Systemen kan också med fördel användas till
förkalky-lering av arbetstider. Efter någon erfarenhet kan man få
ett gott begrepp om förhållandet mellan produktionstid
och enligt systemen beräknad tid. De är också mycket
användbara för upplärning, emedan de klart illustrerar
betydelsen av rationella metoder och rörelser. Vid
ackordssättningen beträffar lämpar de sig bäst vid tillverkningar
som icke har karaktär av masstillverkning. De passar
i sådana fall, där tillverkningen är sådan, att man inte
kan få ett pålitligt tidsstudievärde beroende på att tempona
icke upprepar sig tillräckligt många gånger, eller där det är
svårt att arbetsstudera arbetet beroende på att man icke
hinner slutföra tidsstudien, förrän arbetet är i det
närmaste färdigt. Även vid funktionell ackordssättning
erbjuder systemen vissa fördelar framför vanliga arbetsstudier
(Factory Management and Maintenance sept. 1953;
Produksjonsteknisk Forskningsinstitutt Medd. nr 1, 1953). R L
Världsrekord i liastighetsflygning. Federation
International Aeronautique noterar ett antal flygvärldsrekord,
vilka alla måste utföras enligt speciella flygscheman och
under noggrann kontroll. Det mest eftertraktade av dessa
rekord gäller det absoluta hastighetsrekordet, vilket måste
sättas vid flygning på låg höjd (< 100 m) längs en 3 km
bana i fyra löpor efter varandra. Detta rekord har nyligen
överträffats ett antal gånger av engelska och amerikanska
flygplan.
Det började med att den engelska Hawker "Hunter"
(Tekn. T. 1952 s. 1065) i september 1953 vid kanalkusten
nådde hastigheten 1 170,7 km/h, därmed överträffande
det tidigare rekordet, som hölls av den amerikanska F-86
"Sabre" (Tekn. T. 1950 s. 868). Rekordet sattes lagom
Fig. 1. Samband mellan temperatur, hastighet och machtal
med de aktuella världsrekorden inlagda.
till den årliga engelska flygutställningen i Farnborough
och blev där det stora samtalsämnet. Den engelska
konkurrenten Supermarine "Swift" (Tekn. T. 1952 s. 1065)
överträffade några veckor senare rekordet vid flygning
över öknen i Libyen, varefter det amerikanska Douglas
"Skyray" (Tekn. T. 1952 s. 1065) i oktober återförde
rekordet till Amerika genom att nå 1212 km/h, likaledes
vid flygning över ett ökenområde.
Detta med flygning över varma ökenområden är en
väsentlig faktor i sammanhanget. Flygplan av den här
aktuella typen (de är alla under leverans till respektive
flygvapen och sålunda i högsta grad dagens flygplan) är icke
konstruerade vare sig för överljudflygning eller för
kontinuerlig transsonisk flygning. De kan emellertid under
gynnsamma betingelser nå ljudhastigheten eller något
däröver, eller machtal omkring 1. Betingelserna för att sätta
världsrekordet är däremot allt annat än gynnsamma; den
låga höjden ger högt motstånd och närheten till marken
ställer stora krav på stabilitet och manöverbarhet. Under
dessa förhållanden kommer det maximala machtalet att
stanna något under 1. Ljudhastigheten ökar emellertid
proportionellt mot kvadratroten ur temperaturen och man
kan därigenom få en högre verklig fart genom att flyga i
varm luft. "Swift" kunde trots ett lägre machtal ändå
överträffa "Hunter" (fig. 1). "Skyray" nådde det högsta
machtalet och får väl därigenom anses vara det bästa
planet. Den omständigheten att den normala reaktionsmotorn,
drivkällan för dessa flygplan, avsevärt förlorar i
dragkraft vid höga ytterlufttemperaturer måste tydas så, att
det är stabilitets- och manöversäkerheten som sätter gräns
för det maximala machtalet och ej motståndsökningen.
Man ser ofta uppgifter om att olika flygplan satt
hastighetsrekord av skiftande typer. Oftast är dessa rekord
du-biösa och kan ej bli kontrollerade och godkända.
Exempelvis har i november 1953 den amerikanska Douglas
"Skyrocket", som är ett rent experimentplan, nått machtal
1,98. "Skyrocket" (Tekn. T. 1951 s. 622; 1952 s. 358) har
vid dessa prov ej startat från marken utan har av ett
mo-derplan, en flygande fästning B-29, tagits upp till 10 km
höjd, där det lösgöres och med hjälp enbart av
raketmotorer stiger till ca 20 km. Då denna höjd, där
motståndet är mycket litet, nås under flygning i kastparabel
(n = 0) momentant det maximala machtalet just innan
raketmotorerna stannar till följd av bränslebrist.
Machtalet registreras i flygplanet och blir givetvis relativt
onog-grant bestämt.
Under liknande betingelser nådde i december 1953 etl
annat amerikanskt experimentplan Bell X-l (Tekn. T. 1949
s. 134) machtalet 2,5. Under denna flygning uppstod enligt
uppgift så kraftiga skakningar i flygplanet att piloten för
en kort stund svimmade. För att riskfritt flyga vid farter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
