Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1954 - Komplicerade vapen och deras tillförlitlighet, av Yngve Rollof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 195b
233
Komplicerade vapen
och deras tillförlitlighet
Kapten Yngve Rollof, Danderyd
623.4.002.612
623.74.07
Antalet komponenter i en modern vapenkonstruktion blir
ofta mycket stort. Enligt sannolikhetsläran är
tillförlitligheten hos ett system en produkt av komponenternas
tillförlitlighet var för sig. Detta betyder, att ett system med
hundra separata väsentliga delar, där var och en fungerar
med 99 %> säkerhet totalt endast får en tillförlitlighet av
36 %. Är varje dels funktionssäkerhet 98 % blir totala
tillförlitligheten bara 13 % (p = 0,98100 = 0,1306), dvs.
endast ett system av åtta skulle fungera.
Komplexitetens nackdelar
Den precision »man vinner genom att göra en
konstruktion iner invecklad köper man till priset av en minskad
tillförlitlighet, som i fråga om krigsmaterial ej endast
kostar pengar utan även liv. Material, som ej fungerar, skapar
dessutom misstroende hos personalen vilket medför
ytterligare minskad effektivitet.
För tekniska produkter i allmänhet har de enskilda
delarna utvecklats under jämförelsevis lång tid och bakom
dem ligger en stor fond av samlad erfarenhet. För
krigsmateriel rör man sig numera i teknikens frontlinje, och
det gäller att utnyttja varje tekniskt framsteg ofta
relativt okonventionellt och oprövat för att få överhand i
förhållande till en verklig eller potentiell fiende.
Här får man en obehaglig påminnelse oin realiteten i här
relaterade sats om tillförlitligheten och har anledning fråga
sig om ej det bästa är det godas fiende. Det har sagts,
att om man fortsätter att göra flygplan allt mer
komplicerade och allt tyngre, kominer man äntligen att få det
fullt säkra flygplanet, nämligen det, som ej kan flyga!
Fig. 1. Instrumentiitriistning i ett modernt flygplan.
Medan flygkropp och motor fram till slutet av andra
världskriget utgjorde ca 70 °/o av anskaffningsvärdet och
utrustningen 30 °/o, är förhållandet i dag omvänt.
En förare i det amerikanska jaktplanet F-86 "Sabre" har
85 handtag och knappar att sköta samt över hundra andra
instrument och indikatorer att hålla reda på. Det nya
amerikanska jaktplanet Lockheed F-94 C "Starfire" har en
elektrisk utrustning, som väger nära 660 kg, medan
Lockheed P-38 endast hade något över 100 kg. Ett modernt
jaktplan kostar också tio gånger mer per kg än andra
världskrigets plan. Ett modernt allvädersplan kräver
enligt amerikanska uppgifter ca 1 000 arbetstimmar för
underhåll och service för varje flygtimme!
De nya stridsmedlen spar emellertid personal. Det nya
amerikanska reaktionsdrivna bombplanet B-47, som skall
ersätta andra världskrigets B-29 skall endast ha en
besättning på tre man mot B-29:ans tretton man.
De stora kostnaderna för moderna stridsflygplan har
medfört, att Tysklands nödlösningar i slutet av andra
världskriget såsom raketplanen "Volksjäger" och "Nätter" (Tekn.
T. 1947 s. 536) åter blivit aktuella. Dessa var enkla
konstruktioner, som beräknades lia "statistisk livslängd"
under krig och som saknade all onödig utrustning. I
Storbritannien och USA byggs nu flygplan (t.ex. Short
Sea-mew" SB 6, fig. 2, och Lockheed F-104) enligt denna
princip. De enkla och billiga flygplanen medför dock större
risker för den flygande personalen, och kan inte operera
under alla väderleksförhållanden. De är ej heller
användbara för uppdrag, som kräver plan med god utrustning.
De får svårt att nå stridskontakt och god vapenverkan i
avsaknad av en mer omfattande teleteknisk utrustning.
Att rätt avväga mängden utrustning mot personalens
säkerhet, är mycket svårt. Den enskilde piloten vill ha en
god chans att klara sig hem igen, men den militära
ledningen, soin ser hur planen växer, blir alltmer
betänksam. Detta kan i första ögonkastet synas hjärtlöst men
i längden kan det just spara personal. En extra
säkerhetsmarginal kräver ökad vikt och ökat utrymme, vilket
medför ökade kostnader. Genom att man får allt för få
flygplan mot en överlägsen fiende kan man förlora mer
personal än vad säkerhetsanordningarna kan rädda.
Nationalekonomins lag om den avtagande avkastningen gäller
även för vapenproduktion. Institutc of Aeronautical
Sciences har beräknat1, hur en minskning av vikten hos en
flygplanstyp inverkar på det antal plan som kan anskaffas.
Man fann, att om flygplanets vikt kan minskas med 25 °/o,
kan antalet flygplan ökas med en faktor av 1,43. Skärs
vikten ned till hälften, kan antalet ökas med 2,38. En
amerikansk utredning konstaterade 1948, att varje
flygplanskilo kostade ca 500 kr. Utrustas ett flygplan med en
extra anordning, som väger 5 kg, skulle kostnadsökningen
bli 2 500 kr. Den ökade vikten minskar emellertid
flygplanets prestanda. Ökas vikten med 5 kg och man vill
behålla oförändrad fart och räckvidd måste motor och plan
byggas kraftigare vilket multiplicerar viktökningen med
omkring 10 (medeltal för sex olika stridsflygplan). Fem
kilos viktökning medför därför i själva verket en extra
kostnad av ca 25 000 kr.
Som exempel kan nämnas, att erfarenheter från tyska
jaktplan mot slutet av andra världskriget visade, att en
ökning av kanonernas utgångshastighet med 40 %
medförde en ökning i vapenvikt med 80 %.
Av Koreakrigets huvudkombattanter i luften F-86 "Sabre"
och Mig-15 väger den förstnämnda 2 t mer trots lättare
bestyckning, vilket bland annat beror på, att
amerikanarna offrar mer på förarens säkerhet och bekvämlighet än
ryssarna. En talesman för amerikanska försvaret har
också sagt: "Vi gör våra flygplan så säkra att vi dödar
förarna". Det polska Mig-15-plan, som landade på Bornholm,
var dock inte så enkelt utrustat som man tidigare antagit.
Det hade en mycket god instrumentutrustning av tysk typ.
Vissa amerikanska experter hävdar, att den amerikanska
överlägsenheten i Koreas luftstrider huvudsakligen nåtts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
