Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1954 - KTH:s värmekraftverk, av Wll - En diktafon av bandspelartyp - Vattenledningsrör av strålningshärdad polyeten - Nya bindemedel för betong och puts - En hypersnabb skrivare - Andras erfarenheter - Magnesiumlegeringar till maskindelar utsatta för slitning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
241
bution. Från nyåret 1953 levererades också elkraft till
KTH-kraftblock i parallelldrift med Stockholms Elverk.
Under denna eldningssäsong kördes huvudsakligen 40 at
pannan och samtidigt monterades 100 at pannan med
tillhörande rörsystem och turbin. Högtryckspannan kördes
i gång under april 1953 och intrimningen av denna panna
och högtrycksanläggningen gjordes under denna månad.
Under större delen av eldningsperioden kunde
anläggningen köras i två skift kl. 6—22, men under två månader
räckte inte hetvattenackumulatorn till för
nattvärmebehovet utan en ångpanna måste då vara i gång, så att
centralen under denna tid fick köras i tre skift.
Verkningsgraden för anläggningen har inte kunnat
bestämmas för hela eldningssäsongen på grund av att
instrumenteringen inte blev helt färdig förrän vid årsskiftet.
För tiden januari—april har emellertid mätningarna gjorts
så att verkningsgraden har kunnat bestämmas. Härvid har
följande erhållits:
Bränsleförbrukning: jan. febr. mars april
Stenkolsstybb ................ t 372,5 3S8,3 270,2 228,7
Sorterade småkol, 10/25 mm., t 36,9 — 19,5 —
Eldningsolja 3 ............ m3 255,4 255,9 204,8 139,4
Bränslevärme:
Stenkolsstybb ........... Mkcal 2 240 2 370 1 730 1 370
Sorterade småkol ....... Mkcal 250 — 130 —
Eldningsolja 3 .......... Mkcal 2 290 2 300 1 840 1 260
Summa Mkcal 4 780 4 670 3 700 2 630
MWh 5 550 5 430 4 310 3 060
Levererad energi och verkningsgrad:
Genererad elkraft ....... MWh 505 578 554 213
Egenförbrukning av elkraft MWh 101 96 95 67
Levererad elkraft ........ MWh 401 4S2 499 146
Distribuerad värmemängd MWh 3 540 3 440 2 860 1 770
Levererad energi ........ MWh 3 910 3 920 3 360 1 920
Medelverkningsgrad för
hela centralen ............ ®/o 71 72 78 63
Verkningsgraden har alltså stigit under månaderna
januari—mars och detta beror på att anläggningen blivit allt
bättre intrimmad. Sänkningen av verkningsgraden under
april anses i huvudsak bero på igångsättningsarbetena med
högtrycksanläggningen under denna månad. Med utgång
från de angivna resultaten anser man att
årsmedelverk-ningsgraden 78 °/o bör kunna erhållas, då bela
anläggningen blivit färdigtrimmad. Wll
Litteratur
1. Malm, L: Tekniska högskolans värmekraftverks tillkomst,
utformning och närmaste forskningsuppgifter. VVS 24 (1953) s. 205.
2. Westerlind!!, B: KTH värmekraftverk — driftsynpunkter. VVS
24 (1953) s. 214.
En diktafon av bandspelartyp, där inspelningen sker
på ett brett, ändlöst, magnetiskt band för 15 minuters
diktamen har konstruerats i USA. Man har lyckats nedbringa
vikten och storleken i för bandspelare ovanlig grad och
samtidigt förenklat skötseln.
Vattenledningsrör av strålningshärdad polyeten
(Tekn. T. 1953 s. 567) studeras i USA med tanke på
framtida produktion. De anses kunna bli avsevärt billigare i
både tillverkning och läggning än järnrör.
Nya bindemedel för betong och puts lär medge
pålägg-ning av ny slityta på betonggolv utan föregående
upprugg-ning av den gamla ytan och omputsning av ytterytor och
tak utan att den gamla putsen knackas bort.
En hypersnabb skrivare för registrering av mätvärden
noterar 2 400 siffror per sekund på en pappersremsa.
Varje siffra bildas som en kombination av punkter
alstrade av tunna volframtrådar då ström sändes genom
trådarna.
Andras erfarenheter
Magnesiumlegeringar till maskindelar utsatta för
slitning. Magnesiumlegeringar är ofta tilltalande som
konstruktionsmaterial, men de anses i allmänhet ha
otillräcklig nötningshållfasthet för många ändamål för vilka
de annars skulle vara lämpliga. På senare tid har man
emellertid utarbetat metoder för att avhjälpa denna brist
hos dem.
Erfarenheten har visat att vissa magnesiumlegeringar
ibland kan användas direkt som lagermetall. Man har
sålunda funnit att t.ex. magnesium med 6 °/o tenn,
magne-sium-blylegering och magnesium med 20 °/o kadmium och
10 »/o bly har bättre egenskaper som lagermetall än
handelns vanliga magnesiumlegeringar. Fastän dessa i några
fall med framgång använts som lagermetall vid högre
lagertryck och under svåra betingelser, rekommenderas
i allmänhet att lagertrycket inte skall överstiga 140 kp/cm*
och glidhastigheten inte vara mer än 5 m/s;
arbetstemperaturen bör vara högst 110°C, och stålaxeln bör vara
polerad och härdad eller sätthärdad till åtminstone 350
Brinell och helst ha en hårdhet på 600 Brinell.
Särskilt inom tysk bilindustri har magnesiumlegeringar
med framgång använts som självbärande material i lager
för kamaxlar, ventillyftare och oljepumpar. De
sistnämnda tillverkas i stor utsträckning med det i
magnesiumlegeringen pressgjutna pumphuset som självbärande lager.
Denna metod är arbetsbesparande därför att
magnesiumlegeringar kan pressgjutas med så stor precision att bara
ett skär behöver tas vid bearbetning av axelhålen.
Man har i gjuterier funnit att magnesiumlegeringar står
emot nötning av sand mycket bra, t.ex. i kärnlådor,
formflaskor, bottenplattor, modellplåtar och elevatorskopor. I
ett fall uppges att kärnlådor av magnesiumlegering tål
nötning lika bra som sådana av aluminium, stål eller mässing
och har fördelen att vara lättare. En bilfirma har gjort
omfattande försök med en magnesiumlegering på bilars
undersida, där den utsätts för nötning av grus, och funnit att
den inte har sämre nötningshållfasthet än andra metaller.
I gräsklippningsmaskiner används magnesiumlegeringar
till t.ex. kugghjul och spärrhakar. En tillverkare uppger att
de förra med fördel kan ersätta gjutjärnskugghjul, om
drev av aluminiumlegering används i stället för sådana
av gjutjärn eller magnesiumlegeringar. Det påstås att dessa
är bättre än aluminium och gjutjärn till spärrhjul.
Det är klart att nötningen i många fall är så stark att
magnesiumlegeringen slits ut för fort. Man kan emellertid
då skydda metallen genom att täcka den med en annan
metall eller ett oxidskikt genom anodoxidation. Kemisk
behandling, såsom kromatering eller fosfatering, ökar
däremot inte materialets nötningshållfasthet, och denna
påverkas inte heller nämnvärt genom ändring av
legeringarnas sammansättning eller värmebehandling av dem.
Elektrolytisk utfällning av metaller på magnesium kan
ske sedan detta givits ett zinköverdrag genom kemisk
omsättning med en zinkatlösning (Tekn. T. 1953 s. 856).
Tryckplåtar av magnesiumlegering har t.ex.
tillfredsställande livslängd, men de ger 10—20 gånger flera avtryck
om de förkromas. Det bör emellertid framhållas att
metallbeläggning inte ökar materialets hållbarhet vid stor och
koncentrerad belastning därför att grundmetallens
egenskaper då blir av utslagsgivande betydelse för
beläggningens förmåga att utstå påfrestningar.
Flera sätt att anbringa metallöverdrag på
magnesiumlegeringar genom sprutning är kända och har provats med
växlande framgång. En av de nyaste metoderna är en
kombination av krom- och volframsprutning, som uppges
ge ett hårt ytskikt med stor nötningshållfasthet. Vanligen
är sprutning dyrare än elektrolytisk metallutfällning, men
den kan vara mycket användbar vid beläggning av
begränsade delar av en yta eller av för elektrolys
ogynnsamt formade arbetsstycken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
