Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1954 - Debatt: Svenska Teknologföreningens stadgar, av GAH - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
’ TEKNISK TIDSKRIFT
arna tar loven av den gamla hederliga Teknologföreningen,
så att denna avfolkas och kanske avsomnar. Det andra
är hur Teknologföreningen i största allmänhet skall kunna
följa med de allmänna tendenser som ligger i tiden.
För att ta ställning till det första problemet måste man
först göra klart för sig, varför man överhuvudtaget har
en Teknologförening. Är det bättre att ha en stor
Tekno-logförening, även om den är felaktigt inriktad, än att
finna sig i att ha en måttligt stor förening som dock
företräder förnuftiga idéer? Själv har jag funnit det största
intresset med Teknologföreningen — och då särskilt
Elektroingenjörsföreningen — vara att den ger ett tillfälle att
träffa kolleger för att diskutera tekniska och
tekniskvetenskapliga frågor. Vidare kan STF utåt uppträda som
en representant för svensk teknik och har hittills varit
ett självklart kontaktorgan gentemot utlandet. Det är givet
att båda dessa funktioner fylls bäst om föreningen har en
försvarlig storlek men i all synnerhet är det viktigt att
den i sig innesluter landets ledande tekniker. Av samma
anledning är det viktigt att det i styrelserna sitter just
våra ledande tekniker och inga andra. Är det nu
verkligen så självklart att föreningen skulle minska i omfång,
om den hölle fast vid dessa "föråldrade" ideal? Det har
sagts att de unga ingenjörerna icke i tillräcklig
omfattning ansluter sig till STF, men det vore mycket önskvärt
att få de siffror framlagda som bevisar detta påstående.
Från en del håll har jag hört rakt motsatta påståenden,
nämligen att STF, trots allt som sagts, befinner sig i
fortsatt stark tillväxt.
När jag och mina jämnåriga på sin tid gick in i STF,
så var det nog framför allt för att få ett tillfälle att träffa
och diskutera med landets verkligt ledande tekniker. Inom
svensk industri är det ju så, att de förnämsta teknikerna
också oftast får ledande poster inom industrierna och de
kommer till dessa poster praktiskt taget uteslutande på
grund av rent personliga kvalifikationer. För många av
dessa ledande tekniker måste det därför vara mycket
främmande att satsa något nämnvärt på en
intresseförening och det kan med fog diskuteras, om inte ett ganska
skevt förhållande mellan yngre och äldre ingenjörer kan
insmyga sig, om den förening som hittills endast sysslat
med enbart tekniska frågor även skall behandla
lönefrågorna. Häremot har invänts att intresseföreningarna även
med framgång tagit upp rent tekniska frågor till
behandling och därmed tenderat att konkurrera ut STF:s
motsvarande avdelningar. Den konkurrensen tror jag man
bör ta kallt. Det skulle överraska mig mycket, om icke
styrelserna för intresseföreningarna efter få år snarare
kommer att rekryteras bland ingenjörer av typ
ombudsman eller redaktör än bland de ledande tekniker som
verkligen för tekniken framåt. Efter få år skulle vederbörande
fackavdelning inom STF säkerligen åter ta ledningen i de
rent tekniska spörsmålen och i det internationella arbetet.
Detta skulle gå så mycket lättare om Teknisk Tidskrift
kunde kompletteras med eller ersättas av verkligt tekniska
facktidskrifter. Vi saknar t.ex. nu en verklig
elektroteknisk tidskrift, om man undantar firmornas egna
publikationer. Förr ansåg man en stor del av årsavgiften i
Teknologföreningen rättfärdigad av att man erhöll Teknisk
Tidskrift. Detta är ej fallet vid nuvarande utformning av
Teknisk Tidskrift.
Naturligtvis skall en förening akta sig för att vara så
konservativ att den icke motsvarar de berättigade krav
som förändrade förhållanden kan ställa på den. Men är
det verkligen självklart att alla tendenser i tiden leder mot
bättre förhållanden? Eller är det så, att man av ren
defaitism menar att det är klokare att följa med strömmen,
hellre än att kallas omodern? Visst är det önskvärt att
teknikerna i vårt tekniskt invecklade samhälle i vissa
fall får större inflytande än de nu har, men man skall
akta sig mycket noga för att tro att en ingenjör a priori
begriper saker bättre än andra människor. En omogen
tekniker är väl snarare tvärt om bland det mest omogna
som finns. Det är säkerligen bäst att låta de föreningar
som syftar till att föra den teknisk-vetenskapliga
utvecklingen framåt vara en sak för sig och bygga deras yttre
pondus helt på det tekniska kunnandet. Däremot kan det
kanske vara på sin plats att inom intresseföreningarna
verka för ingenjörernas medborgerliga förkovran i den
mån man icke anser det lyckligare att förkovran i
samhälleliga frågor anförtros åt organisationer som i sig
innesluter olika yrken och därmed löper mindre risk för
andlig inavel.
Man bör noga akta sig att göra samma tankekullerbytta
som på sin tid gjordes i Tyskland. Sedan Spengler
kommit med sin teori om "Untergang des Abendlandes" var
det av allt att döma en del gott folk som av en
egendomlig tjänstvillighet mot Spengler beslutsamt gick in för att
bevisa hans tesers riktighet genom att handgripligen söka
laga så att västerlandet gick under. Om kollektiviseringen
av vårt samhälle gått längre än vi önskat oss och så
långt att ingenjörerna kommit efter i dansen, borde man
väl hellre försöka förhindra att även ingenjörerna tjuter
med ulvarna och i stället söka hålla stånd tills den
allmänna kollektiviseringshetsen lagt sig. Jag är optimistisk
nog att tycka mig märka en viss reaktion mot
kollektiviseringen inom stora delar av vårt folk och det vore ju
snopet, om Svenska Teknologföreningens nya inriktning
bleve omodern redan innan den satts i verket. G Rydbeck
De tre insändare som i Teknisk Tidskrift publicerats i
stadgefrågan (Tekn. T. 1953 s. 975 och 995 och detta
häfte) har alla flutit ur Asea-elektrikers pennor. Det är
uppenbart att inom denna ledamotsgrupp specifika
intressen finns företrädda vilka till synes icke har blivit
tillfredsställda i det omorganisationsförslag som
diskuterades av föreningen senast på stämman i december 1953.
Sedan dess har pågått och pågår ett intensivt arbete i
särskilda kommittéer och i ett med bl.a. just dessa
elektriker-intressen förstärkt arbetsutskott. Tyvärr synes det som
om insändarna dragit alltför definitiva slutsatser av det
diskussionsmaterial som tid efter annan tillställts
utredningsinstanserna och som lösryckt ur sitt sammanhang
givit anledning till felslut. Det är att hoppas att det
fortsatta utredningsarbetet skall leda till resultat som kan
tillfredsställa även denna elektrikergrupp. Oskar Åkerman
Överingenjör Rydbeck ansåg förr en stor del av
årsavgiften till STF rättfärdigad genom Teknisk Tidskrift.
Han gör det ej längre därför att de artiklar på
elektro-området som nu förekommer i tidskriften icke är av den
natur som man finner i verkligt tekniska facktidskrifter.
Till detta är endast att säga att det givetvis kan råda
delade meningar om en tidskrifts syfte och ändamål. I en
tid av överdimensionerad fackdokumentation kan man
dock fråga sig om STF:s tidskrift bör sätta av utrymme
för att på svenska språket trycka högspecialiserade
uppsatser som var och en läses av ett ytterst litet fåtal.
Teknisk Tidskrifts nämnd och redaktion har ansett det
viktigare att ta upp ämnen som sträcker sig över
fackgränserna och att referera rön och erfarenheter som kan
vinna tillämpning på andra områden än där de haft sitt
ursprung. Tidskriften skall också ta upp till behandling
problem som kan fängsla teknikern som polytekniker och
som ger honom möjlighet att blicka ut över områden som
kanske ej direkt men väl indirekt har stor betydelse för
hans verksamhet (Tekn. T. 1953 h. 27 s. III). G AH
Rättelse. I uppsatsen "Motorvägen Malmö—Lund" i
Tekn. T. 1954 s. 153 har på några ställen använts orden
"vibrovals" resp. "vibromaskin". Då det har påpekats att
ordet "vibro" är ett inregistrerat varumärke och sålunda
icke bör förekomma i allmänna sammanhang bör uttrycken
"vibrovals" och "vibromaskin" därför ersättas med
"vi-breringsvals" och "vibreringsmaskin".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
