Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Svenskt kraftverksbyggande, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
249
Svenskt kraftverksbyggande
Tekniske direktören Töre Nilsson, Stockholm
Kraftförbrukningen i landet stiger stadigt.
Även den årliga ökningen växer successivt och
är för härvarande 1 200 MkWh/år. Prognoser
för den närmaste framtiden (Tekn. T. 1953 s.
727) pekar på en fortsatt ökning med 1 200
MkWh/år fram till 1956 och därefter med 1 500
MkWh/år. Statens andel i kraftproduktionen är
för närvarande ca 45 %.
De angivna talen gäller år med normal
vattentillgång. För att kraftbehovet skall kunna
mötas även under vattenfattiga år utan en
oekonomiskt stor ångkrafttillsats, bör
produktionsförmågan för normalåret ligga ca 10 % över
kraftbehovet. Nu är marginalen bara 1—2 % trots
den ständigt ökade utbyggnadstakten. Under
torråret 1947 då kraftransonering måste
tillgripas, fick svenska folket och speciellt industrin
en erinran om vådan av underutbyggnad. Sedan
dess har vi lyckligtvis haft goda vattenår.
Utbyggnadsprogram
Det totala utbyggnadsprogrammet för de
närmaste åren är större än någonsin. Det skall dels
möta den prognoserade ökningen i
förbrukningen, dels ge en större marginal. För tiden fram
till 1960 pågår eller planeras utbyggnader, som
i genomsnitt motsvarar ca 2 000 MkWh/år. Det
är 30 % mer än den prognoserade ökningen
av förbrukningen. Stiger förbrukningen enligt
prognosen, kommer man 1960 att ha nått den
önskvärda marginalen 10 %.
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 18 januari 1951.
Smr
Anta/ anläggningar
621.311.21 : 627.8(485)
Vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram till
och med 1959 omfattar anläggningar med en
sammanlagd effekt av 1 500 MW och en
energiproduktion av 7 000 MkWh till en kostnad av
1 000 Mkr. (tabell 1).
Det enskilda utbyggnadsprogrammet är
ungefär lika stort. Mer än en tredjedel av
krafttillskottet på den enskilda sidan skall komma från
ett stort antal anläggningar mindre än 200
MkWh/år, fig. 1. Kostnaden för dessa
anläggningar torde vara icke obetydligt högre än för
de övriga, men många av dem är å andra sidan
relativt välbelägna.
Regleringar
För att bättre kunna utnyttja kraftstationerna
— både gamla och nya — pågår ett
omfattande arbete med nya sjöregleringar. Man torde
1960 ha åstadkommit en praktiskt taget
fullständig reglering i Indalsälven, Faxälven och
Ångermanälven och vara på god väg med Umeälven
och Skellefteälven. Omkring en tredjedel av den
då utvunna kraften härrör från sjöregleringarna.
Nuvarande utbyggnadsläge
Lule älv
Porjus, som byggdes för mer än trettio år
sedan, yar Sveriges första storstation i berg. Seder-
Tabell 1. Statliga anläggningar som planeras vara färdiga
före 1960
Anläggning Nominell effekt MW [-Normalproduktion-] {+Normal- produktion+} MkWh/år [-Anläggningskostnad-] {+Anläggnings- kostnad+}
Stornorrfors ....... . 375 2 000 200
Kilforsen ......... . 240 1 100 141
Ligga ............. . 140 750 85
. 124 610 104
Grundfors ......... 90 )
Umluspen ......... 85 j 1 050 200
Stensele ........... 45
Järkvissle ......... 82 420 70
Forsmo (utökning) . 70 200 44
Näverede .......... 63 330 46
Bergeforsen ....... 60(100) 400 (665) 76(126)
Midskog (utökning) . 55 70 18
35 180 41
Kattstrupeforsen .. .. 11(19) 8(15) 5(10)
Summa (avrundad) 1 500 7 000 1 000
1 Statens andel i Bergeforsen: 60 °/o.
2 Statens andel i Kattstrupeforsen: 55 °/o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
