Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Nya metoder - Gyrotron — en girindikator med stämgaffelgyro, av Göran Adler — Sven Forsgren - Mikrospektrografi av metaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 ’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Gyrotronprototyp i
naturlig storlek; kåpan med
drivspolarna är borttagen så
att stämgaffeln och
mätspolarna syns.
Fig. 2. Stämgaffelns rörelser vid t.v. vridning medsols runt en lodrät axel, t.h. vridning
motsols runt samma axel.
stora vinkelhastigheter, så att stämgaffelsvängningens
amplitud inte minskas, vilket medför olinearitet. Skänklarnas
form är kritisk. Det gäller att utforma dessa så, att
svängningens karaktär bibehålles oförändrad med tiden och
vid olika temperaturer. Vidare måste skänklarna svänga
endast i ett plan. En noggrann balansering är därför
nödvändig.
Till fördelarna hör framför allt, att lagerfriktionen
elimineras. Detta ger stor känslighet och låg brusnivå samt
god stabilitet även vid långtidsmätningar av svaga
signaler. övriga fördelar är: stort mätområde, försumbara
accelerationsfel, lång livslängd, robust konstruktion och
liten effektförbrukning. Konstruktionen lämpar sig
dessutom för en långt driven miniatyrisering (fig. 3).
Intresset för gyrotronprincipen har sin grund i lodgyrots
otillräcklighet i moderna jaktplan, som under
autopilo-tens kontroll skall kunna utföra avancerade manövrer,
under vilka lodgyrots erektionsmekanism inte förmår
hålla det i vertikalt läge. Gyrotronens goda stabilitet
medger en integrering av vinkelhastigheten med tillräcklig
noggrannhet, varför det här och i andra sammanhang kan
ersätta lod- och kursgyron.
Arbetet på gyrotronen har bedrivits sedan 1937, men trots
dettå anses den behöva ytterligare år av utveckling. Som
en kuriositet kan nämnas, att idén till gyrotronprincipen
lär ha hämtats från insekternas balanseringsorgan, som
fungerar enligt denna princip (G J Lyman, R Barnaby
m.fl. i Aeronautical Engineering Review nov. 1953 s. 24,
31; Ph. Klass i Aviation Week 23 nov. 1953 s. 57).
Göran Adler — Sven Forsgrén
Mikrospektrografi av metaller. Under flera år har man
strävat efter att finna en metod att spektroskopiskt
analysera mycket små metallprov för att på detta sätt
fastställa olika fasers sammansättning i en mikrostruktur. Ett
sätt att utföra en sådan analys är grundat på utnyttjande
av mikrognistor som genom ett kapillärrör av kvarts leds
mot den yta som skall undersökas. Det uppges att man
kunnat utföra analyser på ytor ned till 0,05 mm i
diameter. Man har också begränsat gnistans verkningsområde
genom att täcka ytan med en glimmerskiva i vilken ett
litet hål borrats. Ett tredje sätt är användning av en
spetsig grafitelektrod.
En av svårigheterna vid tillämpning av denna typ av
analysmetod har varit konstruktion av den nödvändiga
Fig. 1. Gyrotronens principiella uppbyggnad.
1), fäst vid underlaget genom en till torsionsfjäder
utbildad fot. Det finns många sätt att förklara verkningssättet.
Enklaste förklaringen är, att stämgaffelns svängningar
åstadkommer ett pulserande tröghetsmoment, vilket, då
stämgaffeln vrids, på grund av impulsmomentets
konstans exciterar en torsionssvängning, vars frekvens
överensstämmer med systemets resonansfrekvens i torsion.
Denna frekvens, som alltså även är stämgaffelns
egenfrekvens, väljes relativt högt inom det tonfrekventa området.
Man kan med dessa förutsättningar visa, att
torsionssvängningens amplitud är proportionell mot underlagets
vinkelhastighet och att fasskillnaden mellan
stämgaffelsvängningen och torsionssvängningen är 0° eller 180°, beroende
på rotationsriktningen (fig. 2). Torsionssvängningen har
alltså modulerats med underlagets vinkelhastighet.
Gyrotronens tidskonstant kan varieras inom vida gränser
genom val av olika dämpning och egenfrekvens.
Tidskonstanten är av storleksordningen 1 ms.
För att mäta amplituden och driva stämgaffeln fordras
förstärkare, vilka kan vara magnetiska eller elektroniska.
Drivförstärkaren måste kunna lämna tillräcklig effekt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
