Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passning och funktion, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
’ TEKNISK TIDSKRIFT
En följd av den svenska forskningen på
hithörande område blev SMS-toleranssystemet,
vilket introducerades i praktiken redan 1925, och
vilket vann efterföljd även i utlandet. I andra
länder åstadkoms liknande nationella
toleranssystem, som mer eller mindre avvek från
varandra.
Efter ISA:s tillkomst 1926 beslöt man att
försöka åstadkomma ett internationellt
toleranssystem. Arbetet härmed påbörjades 1928 och
ledde till resultat vid ISA-konferensen i
Stockholm 1934. Betydelsen av detta s.k.
ISA-tole-ranssystem har varit utomordentlig. Det är få
andra internationella
standardrekommendationer, som accepterats så villigt över hela världen.
Under de allra senaste åren har t.o.m. de
anglosaxiska länderna, som av naturliga skäl icke
tidigare kunde ansluta sig till på metriska mått
uppbyggda system, i princip accepterat detta
ISA-system, ehuru nu under benämningen ISO:s
toleranssystem.
Nu på 1950-talet med det växande kravet på
större måttprecision kan man skönja ett
nyvaknat intresse för passningstekniken och i
samband därmed mättekniken. Forskning har
påbörjats på hithörande område på en ganska bred
front.
Särskilt organisationen ISO/TC 3 Working
Group Metrology, som tillsattes vid ett ISO-möte
i Paris 1947, har varit pådrivande i fråga om
denna verksamhet. I England och Frankrike och
också här i Sverige har i relativ tysthet ett
ganska stort arbete redan presterats på detta område.
I Schweiz, Tyskland och Italien pågår för
närvarande något liknande.
Man har särskilt intresserat sig för att utforska
den måttnoggrannhet soin existerar i mekaniska
verkstadsföretag, då det gäller att fastställa mått
för större arbetsstycken. Frånsett detta arbete,
som dirigerats av den nämnda ISO-kommittén,
hölls i oktober 1953 i Teddington ett av
National Physical Laboratory anordnat symposium,
som uteslutande ägnade sig åt frågor berörande
måttnoggrannhet, allt i ändamål att i framtiden
passningstekniken bättre skulle kunna
attackeras. Det var troligen den första konferens i
världshistorien, som helt ägnade sig åt
inät-tekniska problem med internationell
anknytning.
Man kan konstatera, att det finns
toleransbestämningar av helt olika slag6. Somliga har till
syfte att säkerställa leveransföreskrifters
respekterande, andra att lämna anvisningar från
konstruktionskontor till verkstad om vilka
passningar som konstruktören önskar. Det finns
också andra kategorier.
Följande tabell har uppgjorts, där de olika
kategorierna namngivits på fyra språk. Det bör
emellertid anmärkas, att terminologin ännu icke
officiellt godtagits.
Svenska Engelska Franska Tyska
[-Funktionstoleranser-]
{+Funktions- toleranser+} Tolerances vital for the function Tolérances pour le
fonc-tionnement Funktions-toleranzen
(Subjektiva toleranser) Arbitrary tolerances Tolérances arbitraires [-Wahl-toleranzen
Uppskattnings-toleranser-] {+Wahl- toleranzen
Uppskatt- nings- toleranser+}
Juridiska toleranser Warranted tolerances Tolérances stipulées [-Pflicht-toleranzen
Ställtoleranser-] {+Pflicht- toleranzen
Ställ- toleranser+} Machine setting tolerances Tolérances de réglage de machine [-Richt-toleranzen-] {+Richt- toleranzen+}
Skillnaden mellan de fyra olika
toleranskategorierna torde framgå av benämningarna, men
någon förklaring kanske ändock tarvas.
Med funktionstoleranser förstås sådana
tole-ransbestämmelser, som direkt syftar till att
säkerställa funktionen. Bakgrunden till
bestämmelserna måste vara teknisk forskning. Många
sådana toleransbestämmelser förekommer i
praktiken, men de är i regel förbehållna
specialindustrier, vilka har möjligheter att utföra sådan
forskning. På kullagerområdet finns exempel på
sådana funktionstoleranser i fråga om SKF:s
interna glappbestämmelser.
Uppskattningstoleranser är de allt
dominerande toleransbestämmelser, vilka syftar till att ge
direktiv från konstruktionskontor till verkstad.
Ytterst få av dessa bestämmelser har föregåtts
av forskning. Man bygger visserligen på
erfarenheter, men valet av toleranser baseras dock i
stort sett på subjektivt omdöme. Det
standardiserade toleranssystemet fyller därvid en mycket
stor uppgift.
Juridiska toleranser är sådana som skall
innehållas därför att företaget gentemot kunden har
att respektera gjorda utfästelser. Ofta är dessa
toleransbestämmelser resultatet av
internationella överläggningar. Man har att respektera
standardföreskrifter, eller också har man att följa
leveransåtaganden eller givna leveransföreskrifter.
Den fjärde kategorin ställtoleranser är sådana
toleransbestämmelser som icke alls har med
passning att göra. Syftet med
toleransangivelserna är i huvudsak att klargöra för verkstaden,
att de icke bör använda onödigt stor
noggrannhet. Exempel på sådana är toleransangivelser
på nyckelspår, på s.k. fria mått såsom
mutterdiametrar, längd på skruv etc.
Dylika toleransbestämmelser bör som regel
icke bli föremål för kontroll. Avsikten med dem
är dels att ge verkstaden anvisning om åt vilket
håll toleransområdet skall förläggas i
förhållande till det nominella måttet, dels indirekt lämna
anvisning om de verktyg eller
maskinställningar som bestämmer måttet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
